Senast publicerat

Senast publicerat:

Våga vägra I-lön!

Daniel Skoglund. F.d. chefredaktör Officerstidningen/kom-ansvarig Officersförbundet. Idag allmänt facklig tjomme och student på Försvarshögskolan, utan kopplingar till lönepolitik hos Officersförbundet eller Försvarsmakten.)

2025-01-29

Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nu ska vi prata lön, mer specifikt I-lön, det vill säga individuell lön. Men innan vi gör det finns det tre saker vi måste reda ut.

1. Du har för låg lön. De flesta av dina kollegor har för låg lön. Alla på svensk arbetsmarknad har för låg lön. Detta handlar om knappa resurser och kommer att vara konstant, oavsett hur vi bygger systemet för lönerevision. (Om du anser dig överbetald: Grattis! Ett tips på vägen: Håll det för dig själv!)

2. Kärnan i vad du lärt dig som yrkesofficer handlar inte om att leda legalt sanktionerat väpnat våld. Det handlar om att kunna lösa uppgifter (som ofta råkar vara legalt sanktionerat väpnat våld) med sämre resurser än du skulle önska, till följd av händelser bortom din kontroll. Från värnplikt och framåt har du övats i att ta motgångar och fortsätta jobba i högre chefs anda, ytterst riksdagens vilja och grundlagens lydelse. Att klaga, lite klädsamt, åt läget är ok, men att sluta jobba i anbefalld riktning är det icke.

3. Vårt nuvarande system för lönerevision på svensk arbetsmarknad, i bruk sedan 1997/98, har tjänat Sverige väl. Tack vare fack och arbetsgivare har Sverige brutit sig ur inflationsspiralen och våra små löneökningar har, fram tills nyligen, varit reallöneökningar. Det är fack och arbetsgivare som gjort detta, det vill säga: Du och Officersförbundet har gjort Sverige en stor tjänst! Köp bubbel på fredag och hylla dig själv!

Saco har utrett dagens lönesystem och kommit fram till att du bör byta jobb regelbundet för att få en god löneutveckling.

Nu över till kärnan: I-lön. I-lön är idag allmänt på svensk arbetsmarknad. Det är knappt vi tänker på I-lönesystemet som ett system, snarare som en naturlag. Men alla system förtjänar en kritisk granskning – och så även detta. Saco har utrett dagens lönesystem och kommit fram till att du bör byta jobb regelbundet för att få en god löneutveckling. Det är nämligen vid nyanställningen som du har möjlighet att löneförhandla på riktigt. Vårt nuvarande I-lönesystem, med alla dess positiva effekter får den negativa konsekvensen.

Detta har reella konsekvenser för samhället. Tittar du till dina barns skolgång kommer du att upptäcka att lärarna byts relativt ofta, jämfört med tidigare. Det handlar så klart om att vi har fler skolhuvudmän idag än tidigare, men också om att om du vill göra lönekarriär måste du byta jobb. Bra eller dåligt? Det beror kanske på perspektiv, men det är en delkonsekvens av I-lönesystemet.

Detta för oss då över till den militära personalen. Eftersom Sveriges befolkning implicit gillar det här med våldsmonopol – idén med att det är bra att vi i riket har EN polis och EN försvarsmakt. Detta innebär att poliser och militärer inte kan byta arbetsgivare utan att lämna yrket. Våldsmonopolet genererar ett arbetsgivarmonopol. Här ser vi också varför löneutvecklingen släpar efter. Speciellt för Försvarsmakten. Polismyndigheten har varit duktigare på att ta Polisförbundet i handen och propagera för högre löner. Ingen kritik mot Officersförbundet här. Förbundet har velat få FM att argumentera likartat som polisen, men här möter vi punkt 2 ovan. Kärnan i vad officeren lär sig ger en för professionen negativ konsekvens. (Fast om vi hade en relativt ny ÖB vore det ju fritt för den att ändra inriktning… om en ny ÖB nu skulle råka läsa det här och vilja få känna sig lite fri och härlig…)

Nåja, åter till huvudargumentationen. Låt oss nu läsa de gemensamma statliga löneprinciperna ur 5§ i RALS-avtalet mellan Arbetsgivarverket (AgV) och ORF/S, P. O (dvs Officersförbundet med flera):

Syftet med dagens löneprocess är att arbetsgivaren ska kunna:
– rekrytera
– motivera
– utveckla
– behålla
arbetstagare med sådan kompetens som behövs på kort och lång sikt. Lönesättningen är ett instrument för att säkerställa detta…

Rekrytera funkar i stort idag. (Ja, det går att diskutera, men sett till de övriga målsättningarna i listan är det jämförelsevis bättre, hävdar jag.) Det är de övriga delarna som haltar.

Hur ska trogen tjänst belönas? Statistiken i stort för arbetsmarknaden med I-lön visar att byte av arbetsgivare är det lönsamma för arbetstagaren. I Försvarsmakten är det närmsta du kan komma detta att göra gradkarriär. Om det är så vi vill ha det, behöver vi inte göra något jämfört med idag. Vill vi däremot att längre tid i befattning ska löna sig verkar det som om vi måste tänka nytt.

Vad har då detta med I-lön att göra? Jo, Rals bygger på I-lön. Ett alternativt till I-lön är tarifflön. Det innebär att en befattning, (eller befattningsgrupp) har en viss lön och varje tjänsteår ger ett fast påslag. Så här såg det ut i staten för länge sen. (I norska staten finns det ännu kvar i viss grad.) Ett tarifflönesystem skulle kunna vara utformat i kronor, eller ännu bättre, i index. Tänk er att ingångslönen sätts i förhandling mellan arbetsgivare och den presumtive anställde, alternativt mellan fack och arbetsgivare. Här kan marknadsläge, lokalt löneläge och kompetens tas tillvara. Ingångslönen blir index 100. Varje år ger en ökning via lönerutan en kolumn bort, mer avancerad befattning kan ge ökning genom uppflyttning till en högre rad. Självklart kan även själva tariff- eller indexstrukturen förändras via förhandling, lokalt eller centralt, om det är motiverat.

Vill Försvarsmakten, exempelvis, att en specialistofficer ska stanna på sin post länge, kan det inom detta system exempelvis ge en rejäl indexökning efter fem och tio år, som motiverar att stanna så länge. Idag tenderar gradökning eller befattningsbyte att vara det som ger större löneökningar, då det är synligt och mätbart.

Fast, tänker du då: Hur motivera då!? Jag är ju så jäkla bra! Ska inte min prestation belönas alls!? Jo, det går! Flexibilitet och prestation är möjligt att hantera inom ett tarifflönesystem genom att du separerar tjänsteår och löne-år. Den chef som har en eller flera excellenta underställda soldater, eller yrkesofficerare, kan då äska extra löne-år. Den som är extra duktig skulle på så vis kunna få ett (eller fler) extra löne-år i revisionen. Resurserna kommer så klart att vara begränsade, så detta kommer att ges endast till ett fåtal individer, men tanken är ju att belöna de som verkligen bidrar extra. (Minns punkt 1 ovan, doktrinen om underbetalning kommer att vara konstant i hela samhället för att vi inte ska drabbas av inflationsspiral.)

Jag säger inte att tarifflön kommer att vara utan nackdelar. Jag kan se nackdelar och jag har medvetet förenklat resonemangen här. MEN: Låt oss åtminstone på ett ärligt systematiskt sätt utreda alternativet, partsgemensamt, tillsammans med myndigheten. Låt oss inte hamna i samma ideologiska låsning avseende I-lön som Sverige som land hamnade i avseende alliansfriheten och Nato.

Ämnen i artikeln: Löner

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz

2026-07-08

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.