Senast publicerat
Senast publicerat:

Därför säger vi upp Utlandsavtalet

Stefan Morin, förbundsordförande
Stefan Morin
Detta är en ledare. Officersförbundets presidium lyfter i varje nummer av Officerstidningen fram de viktigaste ståndpunkterna som förbundet just nu driver.

Det är inte ett beslut vi tagit lätt på. Tvärtom. Utlandsavtalet har under lång tid varit en viktig del av tryggheten för våra medlemmar vid internationell tjänstgöring. Men ibland behöver ett avtal sägas upp för att kunna utvecklas. Det är precis där vi befinner oss nu.

Officersförbundet har valt att säga upp Utlandsavtalet för omförhandling. Inte för att vi motsätter oss internationell tjänstgöring – utan för att den idag är en självklar och växande del av yrket. Just därför måste villkoren utvecklas i takt med verkligheten. Uppsägningen bygger huvudsakligen på tre frågor.

Den första är när avtalet ska användas. Parter som skrivit under ett avtal tillsammans ska också vara överens om dess tillämpning. Idag avviker Försvarsmakten från det. Ett tydligt exempel är SNF-verksamheten i Östersjön, där marina förband varit baserade i Karlskrona men ändå omfattats av Utlandsavtalet. Samtidigt har liknande verksamhet länge hanterats inom ordinarie kollektivavtal som Sjöarbetstidsavtalet. Vi har tvistat om frågan lokalt, eskalerat den till central nivå och vår hållning är tydlig: Nato-avskräckning och kollektivt försvar är inte samma sak som internationella militära insatser i den mening som parterna ursprungligen skrev avtalet för. Trots detta fortsätter Försvarsmakten att ge ut nya order där avtalet felaktigt används.

När vi inte längre är överens om hur avtalet ska användas behöver frågan lösas – inte fortsätta som om oenigheten inte finns.

Avtalstolkning är viktigt. Det handlar om förtroendet mellan parterna och tydlighet för våra medlemmar, som måste kunna förstå vilka villkor som gäller – och varför. När vi inte längre är överens om hur avtalet ska användas behöver frågan lösas – inte fortsätta som om oenigheten inte finns.

Den andra frågan handlar om villkoren i sig.

Förhandlingar om nya villkor pågår och även om vissa steg framåt tagits den senaste tiden står parterna fortfarande långt ifrån varandra i flera avgörande frågor. Försvarsmakten vill ha större flexibilitet, högre tillgänglighet och kortare framförhållning. Vi har förståelse för verksamhetens behov och för att Nato förändrat spelplanen. Men våra medlemmars arbetsmiljö, återhämtning och familjeliv kan inte bli priset för den utvecklingen.

Den tredje frågan handlar om attraktivitet. Att tjänstgöra operativt nationellt eller internationellt måste vara något medlemmarna vill söka sig till och återvända från med stolthet. Om Försvarsmakten vill behålla erfaren personal och få fler att arbeta med Natoledda operationer behöver villkoren vara tillräckligt attraktiva.
Våra medlemmar förväntar sig att Officersförbundet tydligt står upp för rimliga och hållbara villkor – och fattar tydliga beslut när det behövs. Det är därför vi nu säger upp avtalet för omförhandling.

Vi kommer att fortsätta förhandla konstruktivt och driva på för ett modernt, tydligt och hållbart avtal för den verksamhet som Nato och omvärldsläget kräver. Men i ett avtal som skapar undantag från lagstiftade skyddsregler och i ­praktiken ökar våra medlemmars årsarbetstid måste ersättningarna stå i proportion till den ökade tillgänglighet och den fritid de förväntas avstå. Ersättningarna behöver också fungera som en arbetsmiljömässig balans, där kostnaden för att ta ut mer tid av personalen blir tillräckligt tydlig för att arbetsgivaren aktivt ska behöva värdera när och varför det verkligen är nödvändigt.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Stefan Morin

    Officersförbundet växer – över 2 000 nya medlemmar på bara två och ett halvt år. Det visar att fler ser värdet i en stark och handlingskraftig facklig part. Genom ökad och tydligare kommunikation, både internt och externt, har vi blivit mer synliga, relevanta och drivande. Vi definierar egna lösningar och driver medlemmarnas vilja till förbättring.

    En del av våra förslag är de över 50 konkreta förändringar i villkor som vi lämnat över till Försvarsmakten. Förslagen syftar både till att öka attraktiviteten i de militära yrkena och till att säkerställa att de som redan är anställda upplever att de ersätts på en rättvis nivå. Det handlar om att stärka viljan att söka sig till yrket – men också om att skapa en långsiktigt hållbar personalförsörjning. Vår ambition är att genom aktiv samverkan bidra till att Försvarsmakten utvecklar sin verksamhet, stärker sin förmåga och säkrar en stabil och motiverad militär kår. Tillsammans kan vi skapa bättre förutsättningar för både personal, operativ verksamhet och produktion.

    Vår roll är att representera våra medlemmar, men också att bidra till att Försvarsmakten lyckas med sitt uppdrag.

    Försvarsmakten befinner sig i ett historiskt skede. Tillväxt, Nato, nya och breddade uppgifter och ett skarpt säkerhetsläge kräver snabba och träffsäkra beslut. Men just därför blir samverkan ännu viktigare. Snabba beslut behöver vara välgrundade för att stå sig över tid – och de måste bygga på verkligheten i verksamheten. Och den verkligheten känner våra medlemmar bäst. De är varje dag en del av operationer och övningar samt den praktiska produktionen av försvarsförmåga.

    Rätt använd är samverkan ett verktyg som stärker besluten. Men om samtalen alltid sker i slutet av processen – när besluten i praktiken redan är fattade – förlorar man både kunskap, tid och förtroende. Då riskerar samverkan att reduceras till ett informationsmöte i stället för en gemensam process.

    När vi involveras tidigt kan våra erfarenheter, kunskap och perspektiv göra verklig skillnad. Vi har sett det i lokala lönemålbildsprocesser där parterna, sida vid sida, arbetat fram produkter med hög träffsäkerhet och stark legitimitet. När besluten däremot presenteras i efterhand försvinner den möjligheten. Då ställs vi utanför själva processen i stället för att vara med och forma den.

    Detta handlar inte om att bromsa förändring – det handlar om att göra den bättre. Tidig samverkan leder till mer träffsäkra beslut, starkare förankring och snabbare genomförande. Det lärde vi oss redan 1976 i boken ”ledarskap”. När lösningar utvecklas gemensamt behöver de inte lappas och lagas i efterhand. Det är ingen facklig önskelista – det är en verksamhetsmässig nödvändighet i en tid då organisationen växer snabbt och kraven ökar.

    För Officersförbundet handlar detta om att ta ansvar. Vår roll är att representera våra medlemmar, men också att bidra till att Försvarsmakten lyckas med sitt uppdrag. Vi vet att försvarsförmågan står och faller med kompetenta och motiverade medarbetare. Genom att vara en aktiv part i förändringsarbetet kan vi bidra till en starkare myndighet.

    Så låt oss börja i rätt ände: gemensam analys, gemensamma förslag, gemensamt ansvar. Det är så vi stärker försvarsförmågan – och det är så vi bygger en försvarsmakt som står stark, både nu och i framtiden.

    Ur arkivet: