Senast publicerat
Senast publicerat:

Militära förstärkningar på flera platser i landet

De senaste veckorna har Försvarsmakten omfördelat resurser för att förstärka militära förmågor runt om i landet. Anpassningen sker efter en ökad rysk aktivitet i Östersjön och den ryska mobiliseringen vid Ukrainas gräns. Försvarsmaktens närvaro på Gotland har utökats i form av den operativa beredskapsstyrkan.

Josefine Owetz
Emy Åklundh / Försvarsmakten
Närvaron på Gotland har förstärkts av den operativa beredskapsstyrkan.

”Säkerhetsläget i vårt närområde har varit allvarligt en längre tid och den senaste händelseutvecklingen har stärkt den bilden ytterligare”, sa Försvarsmaktens insatschef generalmajor Michael Claesson i en artikel på myndighetens webbplats den 13 januari om att Försvarsmakten omfördelade resurser för att förstärka militära förmågor på flera olika platser i landet. Förstärkningen sker bland annat efter en ökad rysk aktivitet i Östersjön, med inslag som avviker från normalbilden, enligt Försvarsmakten. 

– På Gotland kommer det med säkerhet synas, men vi omdisponerar resurser på fler platser än så. Sammantaget berör det förmågor ur samtliga stridskrafter, sa Michael Claesson vidare. 

Den 15 januari meddelade myndigheten att den operativa beredskapsstyrkan, med personal och materiel från Norrbottens regemente, var på plats på Gotland och hade börjat lösa sina uppgifter. De tillförda förbanden underställs 181:a pansarbataljonen, som är Gotlands regementes stående förband.  

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmakten har skickat upp sin första operativa militära satellit i rymden. Satelliten ska stärka Sveriges och Natos lägesbild genom egen spanings- och övervakningsförmåga i rymddomänen.

    Maria Widehed
    Spanings- och övervakningssatelliter är en förmåga med global räckvidd, vilket är allt viktigare i det nya säkerhetspolitiska läget i världen. De nya svenska satelliterna ska bidra till Försvarsmaktens och Natos lägesbild och underrättelseinhämtning för bland annat långräckviddig bekämpning.

    Foto: FMV

    Satelliten sändes upp den 3 maj från Vandenberg rymdbasen i Kalifornien med hjälp av en Falcon 9-raket från SpaceX. Försvarsmaktens nya satellit är en del av det militära rymdprogrammet som omfattar investeringar på flera miljarder kronor och innebär att en helt ny verksamhet byggs upp.

    – Vår expansion i rymddomänen har gått i rekordfart. Nu har vi en nationell förmåga och egna system på plats i rymden. Det ger oss en bättre bild av vårt operationsområde, säger flottiljamiral Anders Sundeman, Försvarsmaktens rymdchef, i ett uttalande på Försvarsmaktens webbplats.

    Satelliten är tillverkad av Planet Labs och tar högupplösta bilder från låg omloppsbana. Upphandlingen genomfördes av Försvarets materielverk, FMV .

    – Tillsammans med expertstöd från FOI har vi med mycket snäva tidsramar genomfört en upphandling av satelliter inklusive uppsändningar, där denna är den första i en serie de närmsta åren, säger Carl-Fredrik Edström, chef flyg- och rymdmateriel FMV, i en artikel hos myndigheten.

    Vid Flygstabens rymdavdelning pågår samtidigt etableringen av ett Space Operations Center, en operationsledningscentral. Därifrån ska Försvarsmakten styra satelliterna och producera en svensk rymdlägesbild.

    – Med tillgång till en egen spanings- och övervakningssatellit ökar Försvarsmakten till Natos operativa förmåga genom att bidra till alliansens samlade lägesbild och informationsinhämtning, säger Anders Sundeman i en artikel.

    Att bygga upp en svensk militär rymdförmåga har tidigare varit planerat till 2030, men utvecklingen har gått snabbare än väntat. I en intervju med Officerstidningen tidigare i vår beskrev rymdchefen Anders Sundeman hur behovet drivs av både Natomedlemskapet och utvecklingen av långräckviddiga vapensystem.

    – Våra vapensystem har allt längre räckvidd, precis som motståndarens har, så vi behöver se allt längre, sa rymdchefen då.

    Han pekade också ut Arktis som ett område där rymdbaserade sensorer får särskild betydelse, eftersom området är svårt att övervaka med traditionella system.

    FMV betonar att den första satelliten är början på en större utbyggnad av svensk militär rymdförmåga. Under de kommande åren expanderar Försvarsmakten med ett tiotal satelliter.

    – Tillsammans bygger vi upp en helt ny förmåga på i sammanhanget mycket kort tid. Den gör oss också till en bättre allierad och partner. Den bidrar till förmåga för Sverige, Nato och våra allierade, säger Carl-Fredrik Edström i ett uttalande hos FMV.

    Ur arkivet: