Socialdemokraterna
Den ökade budgeten ska användas till att öka Försvarsmaktens operativa förmåga.
Moderaterna
Den ska användas för att tidigarelägga åtgärder inom ramen för försvarsbeslutet. Brister i uthållighet, tillgänglighet till materiel och beredskap behöver åtgärdas. Vi behöver överväga hur befintliga förmågor kan stärka och nya adderas utifrån lärdomarna från Ukraina.
Sverigedemokraterna
Det viktigaste är att den ökade budgeten används för att snabbt öka den nationella försvarsförmågan. Försvarsmaktens krigsavhållande förmåga i närtid är det som måste prioriteras. Först därefter bör satsningarna användas på mer långsiktiga investeringar.
Centerpartiet
Det är viktigt att uppnå en bättre operativ balans mellan stöd- och verkansförband. Personalförstärkningar, materielförsörjning och logistik, ledningsstrukturer samt infrastruktur behöver utvecklas parallellt för att utveckla den militära förmågan på bästa sätt.
Vänsterpartiet
Försvarsmakten måste kunna planera och prioritera i sin verksamhet utan politisk detaljstyrning. Det vore bra om den ökade budgeten kunde gå till att höja löner och förbättra arbetsvillkoren, vilket förhoppningsvis gör rekrytering enklare.
Kristdemokraterna
De ofinansierade åtgärderna i senaste försvarspropositionen bör prioriteras först. Det är nödvändigt att Försvarsmakten i större utsträckning tar höjd för den allt snabbare teknikutvecklingens möjligheter och risker.
Liberalerna
Tillväxt, främst i markstridskrafterna.
Miljöpartiet
Alla försvarsgrenar behöver förstärkas och växa i balans. Man bör se över de delar som Försvarsmakten själva har presenterat, som möjligheten till fler direktupphandlingar samt skynda på arbetet med att förkorta ledtiderna på myndigheternas kravställningsarbete.
Liknande läsning:
Socialdemokraterna
Personal, materiel och övning. Underrättelseverksamhet och cybersäkerhet ska bli än bättre. Antalet anställda i Försvarsmakten måste öka, värnpliktskullarna likaså.
Moderaterna
Krigsdugligheten i armén måste höjas. Det finns stora utmaningar och omsättningsbehov i marinen framgent som måste hanteras. Möjligheten att addera nya och utvecklade förmågor i ökad utsträckning bör beaktas, som långräckviddig bekämpningsförmåga.
Sverigedemokraterna
Det finns ett behov att fokusera på både personal och att fortsatt lyfta förmågorna i befintliga förband. Det nationella försvaret behöver tydligt prioriteras och de internationella insatserna minskas för att göra detta möjligt.
Centerpartiet
Fortsatta förstärkningar av krigsdugligheten inom armén, marinen och flygvapnet samt mellan förbanden. Tillväxten kommer fortsätta på de orter som redan etablerats, och vi är öppna för ytterligare etableringar i övre Norrland samt i de sydöstra områdena av Sverige.
Vänsterpartiet
Utökad värnplikt, förstärkt grundorganisation, utveckling av krigsförbanden, utbyggda stöd- och underhållsfunktioner, möjlighet att behålla och rekrytera personal, fungerande utrustning för alla och utvecklad cyberförsvarsförmåga är nödvändigt.
Kristdemokraterna
Det beror på vilken roll vi tar på oss inom Nato. Sverige behöver utöka sin militära närvaro på Nordkalotten. Vi vill se en ökning av markstridskrafterna i norr för att dessa ska kunna agera i Norge och Finland. Flygbassystemet i Norrland behöver utvecklas.
Liberalerna
En anständigt stor armé är den mest krigsavhållande komponenten i ett militärt försvar. Sverige lider av stora obalanser, där markstridskrafterna under lång tid fått stå tillbaka, främst visavi flygvapnet men även marinen.
Miljöpartiet
Vi behöver avsätta mer medel till att återuppbygga det civila försvaret. För ett väl fungerande militärt försvar är vi avhängiga av ett väl fungerande civilt försvar så att resultatet blir ett totalförsvar där det civila och militära försvaret arbetar mycket mer tillsammans.
Socialdemokraterna
Vårt nationella försvar kunde än tydligare samordnas med våra partners. Det nordiska samarbetet kunde inom Nato utvecklas än mer, planering, övning och underrättelseverksamhet utökas.
Moderaterna
Sverige måste ta fram tydliga prioriteringar kring hur vi kan bidra som medlem. Nato kommer att fördela ett antal kapacitetsmål som vi förväntas uppfylla. En viktig aspekt är att ett medlemskap öppnar upp nya möjligheter för samarbete mellan länderna i vårt närområde.
Sverigedemokraterna
I närtid innebär det att Natostrukturer behöver bemannas och officerare avdelas för detta. Det innebär också att Försvarsmakten behöver inordnas i Natos försvarsplanering i närområdet vilket kommer till del innebära förändrade uppgifter.
Centerpartiet
Sverige kan bidra genom både flyg och marina resurser, operativt och genom bemanning i olika staber. Samtidigt ser vi att antalet utländska förband på svenskt territorium kommer att öka, vilket bidrar till vår egen försvarsförmåga.
Vänsterpartiet
En anpassning till Nato får inte innebära att Sverige ger upp centrala förmågor. Det kommer innebära en förväntan om att också delta i insatser som vi kanske vill stå utanför. Vi ser risker med att ett medlemskap ställer stora krav på bemanning av staber.
Kristdemokraterna
Vi räknar med att Sverige tar ett stort ansvar för säkerheten i Östersjöregionen, särskilt när det gäller att hålla luft- och sjöförbindelser till Baltikum öppna. Marinens förmåga i Östersjön behöver därför stärkas kraftigt.
Liberalerna
Air-policing i Baltikum och deltagande i EHP. Försvaret av Gotland och sydöstra Sverige. Men kanske framförallt medge ett strategiskt djup för försvaret av våra östliga grannländer i termer av infrastruktur. Flygbaser och hamnar måste hållas redo och kunna försvaras.
Miljöpartiet
Det nationella försvarets grunduppgift förändras inte, men vi ser att det kommer krävas resurser och personal vid ett Natomedlemskap. Vi vill att Sverige fortsatt deltar i internationella fredsinsatser.
Socialdemokraterna
Försvarsmakten ska var en attraktiv arbetsplats där personalen trivs och ges möjlighet att utvecklas. Försvarsmakten ska vara en arbetsplats där man vill stanna. Antalet värnpliktiga ska öka
Moderaterna
Det nuvarande blandsystemet med både anställd och värnpliktig personal är en styrka för Sverige. Försvarsmakten måste kunna erbjuda den anställda personalen en bra helhetslösning med bland annat en rimlig lön, utbildning, premier och andra förmåner.
Sverigedemokraterna
Vi menar att värnplikten behöver vara grunden. Vi vill också genomföra riktade satsningar på anställd personal, exempelvis högre löner och förbättrade förmåner.
Centerpartiet
Kortsiktigt behöver yrkessoldater erbjudas möjlighet att stanna i FM och fler värnpliktiga utbildas, och officerare som lämnat yrket lockas tillbaka. För att gynna officersförsörjningen är det viktigt att utbilda kompanibefäl och plutonsbefäl.
Vänsterpartiet
Värnplikten är en avgörande del. För att antalet värnpliktiga ska öka i den takt som behövs är det viktigt att officersutbildningen fortsätter att växa. Löner, arbetsvillkor och säkerhet är också viktigt för att behålla personal. Trakasserier och kränkningar måste motarbetas
Kristdemokraterna
Personalbristen måste åtgärdas. En kombination av fast anställda och värnpliktiga soldater är vägen framåt. Antalet officerare behöver utvecklas mot större volymer. Särskilda åtgärder ska också vidtas för att minska avgångarna av redan anställd personal.
Liberalerna
GSS/K måste volymmässigt minska och tillväxt främst ske genom grundutbildning med plikt. Officersutbildningen har kommit igång bra. Utbildningen av reservofficerare måste underlättas och utgå från kompanibefälselever.
Miljöpartiet
Vi behöver se över om Plikt- och prövningsverket kan öppna upp fler platser att ta emot mönstrande på. Det skulle behövas ett kontor längre upp i landet för de som bor i de norra delarna av vårt avlånga land.
Socialdemokraterna
Lönesättning är ett ansvar som åligger arbetsmarknadens parter. För oss är det viktigt att lönerna är rättvisa och rimliga.
Moderaterna
Försvarsanställda ska ha en lön som är i nivå med motsvarande civila yrken. Myndigheten kommer dock inte att kunna konkurrera fullt ut med näringslivet när det gäller lön. En del av de medel som nu tillförs bör användas för att säkerställa skäliga löner för personalen.
Sverigedemokraterna
Vi anser att man bör se över löneläget och övriga förmåner. Frågan om incitament såsom högre löner och/eller premier är en fråga för Försvarsmakten att överväga inom ramen för den statliga delegerade arbetsgivarpolitiken.
Centerpartiet
Försvarsmakten ska både kunna attrahera och behålla kompetens över tid. För att det ska vara möjligt behöver Försvarsmakten som arbetsgivare erbjuda goda arbetsvillkor och bra incitament, där är lön men också annat viktigt.
Vänsterpartiet
Lönerna för anställda soldater och sjömän måste höjas. Exakt hur är dock inte en fråga för politiken, utan för parterna på arbetsmarknaden.
Kristdemokraterna
Lönerna behöver höjas för såväl soldater som befäl. Löneläget gör det svårt att rekrytera tillräckligt många personer med tillräckligt goda förmågor.
Liberalerna
Frågan är en sak mellan de fackliga organisationerna och deras motpart.
Miljöpartiet
För att kunna behålla kvalificerad personal krävs konkurrenskraftiga löner för att inte förlora personal till näringslivet. Det är viktigt att tillse att både löneläge och arbetsförhållande är attraktiva för all militär personal.
Socialdemokraterna
Vi vill att det ska ske så snart det är möjligt att ge ökad operativ förmåga. Försvarsmakten bedömer att BNP kan uppgå till 2 procent år 2028.
Moderaterna
Moderaterna vill att Sverige ska nå tvåprocentsmålet redan 2025. Det är helt nödvändigt både för att snabbrusta Sveriges försvar och kunna möta det försämrade omvärldsläget och för att uppnå Natos mål för medlemmarnas försvarsutgifter.
Sverigedemokraterna
Senast 2025.
Centerpartiet
Centerpartiet vill se en försvarsbudget på 2 procent 2025, eller så snabbt det är praktiskt möjligt enligt Försvarsmaktens bedömningar.
Vänsterpartiet
När det är praktiskt möjligt, så att ökningarna också kan omsättas i stärkt försvarsförmåga. Vi bedömer att det är år 2028. Utökningen måste ske på ett hållbart sätt.
Kristdemokraterna
Så snart som det är möjligt, senast till 2025.
Liberalerna
2025.
Miljöpartiet
Inom den tid som är realistiskt genomförbart. Försvarsmakten har angett senast 2028, och Vi ser ingen anledning att ifrågasätta det.
Socialdemokraterna
Den socialdemokratiska regeringen har öppnat och reaktiverat flera regementen under de senaste åren. Det viktiga nu är att försvarets operativa förmåga ökar och att alla resurser används på effektivast möjliga sätt. Ingen dörr stängs.
Moderaterna
Sådana beslut bör tas med utgångspunkt för hur det kan stärka försvarets operativa förmåga. Med en ökad budget kommer det dock finnas möjligheter till nyetableringar på andra orter än de befintliga och att stärka försvarets närvaro i hela landet om det skulle behövas.
Sverigedemokraterna
Det måste övervägas utifrån de förslag som Försvarsmakten lämnar, men i närtid ser vi inte att det främsta behovet är nya organisationsenheter.
Centerpartiet
Ja, utgångspunkten för oss är att det finns militär närvaro i hela landet. I huvudsak anser vi att försvaret ska växa på de orter som redan finns etablerade. Men vi är öppna för ytterligare strategiskt viktiga etableringar, såväl i övre Norrland som i de sydöstra områdena.
Vänsterpartiet
Inte i dagsläget. Vi menar att man bör prioritera att Försvarsmakten ska växa på orter där det redan finns etablerad verksamhet eller där Försvarsmakten själva prioriterar ny verksamhet. Det som ska styra är försvarspolitiska behov, inte arbetsmarknadspolitik.
Kristdemokraterna
Vi ser hellre att verksamheten utvecklas vid befintliga etablissemang, exempelvis i Kvarn, Ärna (F 16) och Berga.
Liberalerna
Ja, det finns behov av ytterligare plattformar på armésidan. Artilleri i södra Sverige och ytterligare utbildningsplatser för lätt infanteri.
Miljöpartiet
Med anledning av ett förändrat säkerhetsläge kan den militära närvaron på fler orter behövas.
Socialdemokraterna
Både basplattan och nya materielsystemplattformar måste finnas med i diskussionen om att öka den operativa förmågan och att uppnå 2 % av BNP.
Moderaterna
Det finns beslut om utökningar av befintliga plattformar och anskaffning av nya system. Det gäller till exempel ubåtar och långräckviddig bekämpningsförmåga. Den höjning av försvarsanslaget som Moderaterna föreslår kommer att medge ytterligare förstärkningar.
Sverigedemokraterna
Ja, såsom vi överenskommit med övriga partier finns bland annat behov av bandvagnar, splitterskyddade enhetsfordon, granatkastarbandvagnar, divisionsartilleri, demonstratorer, mörkerutrustning till hemvärnet samt förstärkt kustrobotförmåga.
Centerpartiet
Ytterligare investeringar behöver göras i befintliga materielsystem och plattformar, men vi är öppna för ytterligare investeringar som stärker den samlade försvarsförmågan. Rymdförmåga kan vara ett sådant område där vi ser att mer behöver göras.
Vänsterpartiet
Vi litar på Försvarsmaktens förmåga att själva precisera och prioritera sina behov.
Kristdemokraterna
Vi ser ett behov av att kvalificerade drönare anskaffas i stor omfattning. Dessa behövs för såväl bekämpning som underrättelseinhämtning. En ökad roll för Försvarsmakten i Östersjön leder följaktligen till ett behov av fler fartyg.
Liberalerna
Förnyelse och tillväxt tung kustrobot. Raketartilleriförmåga måste tillföras.
Miljöpartiet
Vi har för närvarande inte tagit ställning i frågan. Däremot kan vi se att rymden kommer att bli en viktig, kanske avgörande plats, för framtida krigföring, alltså behöver också Sverige utveckla det som krävs för detta.
Socialdemokraterna
Målsättningen är att minst 8 000 unga kvinnor och män ska göra värnplikten år 2025. Vi vill se en ökning av antalet värnpliktiga, det måste dock ske i en takt som Försvarsmakten mäktar med och med bibehållen utbildningskvalitet.
Moderaterna
Moderaterna är öppna för att fler än de 8 000 som är det nuvarande målet kan behövas. Exakt hur många och när ökningen ska ske är något som Försvarsmakten får analysera utifrån behov och möjligheter.
Sverigedemokraterna
Det bör bli fler värnpliktiga i den mån det finns tillgång till officerare för att utbilda dessa.
Centerpartiet
Fram till 2030 ser vi att antalet värnpliktiga kommer behöva öka utöver de 8000 som är planerade ska genomföra värnplikt 2025. En viktig förutsättning för fortsatt tillväxt är tillgången till officerare och specialister.
Vänsterpartiet
Än så länge instämmer vi i den planen som finns, och ser gärna att civilplikten kommer igång igen.
Kristdemokraterna
Personalförsörjningssystemet behöver anpassas till den större organisation som håller på att byggas upp i och med att anslagen höjs. Vi räknar därför med att antalet värnpliktiga som utbildas årligen behöver uppgå till omkring 12 000 personer.
Liberalerna
2030 bör vi grundutbilda 15 000 om året.
Miljöpartiet
Nu när Försvaret rustar upp ser vi att det troligen kommer behövas fler värnpliktiga än det som finns planerat i totalförsvarsbeslutet.
Socialdemokraterna
Detta är en viktig diskussion inför det nya totalförsvarsbeslutet och i diskussionerna om 2 procent av BNP.
Moderaterna
Ja, höjda anslag kommer att medge en utökad krigsorganisation. Exakt var de ökningarna ska ske är något som bör vara föremål för diskussionen inom försvarsberedningen. Sveriges framtida Natomedlemskap, och vad det kräver, kommer vara en viktig faktor.
Sverigedemokraterna
Ja.
Centerpartiet
Ja, det kommer bli en naturlig del i ett mer krigsdugligt och växande försvar. Antalet stående förband med hög beredskap behöver bli fler. Brigadstrukturen behöver också utökas.
Vänsterpartiet
Ja, i linje med Försvarsberedningens beslut. Det är också prioriterat att samtliga krigsförband som lägst ska uppnå en godtagbar krigsduglighet.
Kristdemokraterna
Sverige behöver ytterligare två brigader, en i Dalarna/mellersta Norrland och en i Östergötland, med målet att dessa ska vara operativa runt 2035. Det behövs ytterligare två stridsflygdivisioner. Fler fartyg i Östersjön skulle stärka skyddet av Baltikum.
Liberalerna
Ja, mest på armésidan, men också väsentligt fler flygbasbataljoner.
Miljöpartiet
Ja.
Socialdemokraterna
Nej.
Moderaterna
Tillsvidareanställning för GSS/K kan vara en väg framåt, frågan är dock inte enkel. Primärt anser vi att dagens system bör utvecklas med fokus på långsiktighet i anställningen genom tester och hjälp med karriärutveckling både inom och utanför myndigheten.
Sverigedemokraterna
Vi anser att de GSS/K som befinns lämpliga för officersutbildning, alternativt specialistofficersutbildning, ska ges förtur till dessa utbildningar.
Centerpartiet
Vi vill att yrkessoldaternas visstidsanställningar på 8 + 4 år antingen förlängs eller att personerna vid behov kan gå vidare inom Försvarsmakten och erbjudas utbildning och tjänst som exempelvis specialistofficerare.
Vänsterpartiet
Vi är villiga att titta närmare på en sådan lagändring, tillsvidareanställning bör vara norm på arbetsmarknaden.
Kristdemokraterna
Vi kan tänka oss att se över detta.
Liberalerna
Nej, att vara heltidsanställd som enskild soldat får och kan inte vara ett livsmål.
Miljöpartiet
Ja.
Socialdemokraterna
Det är viktigt att Försvarsmaktens personal har ett bra löneläge och att myndigheten på alla sätt verkar för en god arbetsmiljö. Lönesättning är dock en fråga för arbetsmarknadens parter att hantera.
Moderaterna
Försvarsmaktens anslag kommer att öka de kommande åren, vilket ger möjligheten att lägga resurser på lönerna. Det är upp till Försvarsmakten att avgöra hur de vill prioritera höjda löner till de anställda i relation till annat.
Sverigedemokraterna
Ja, det är vi.
Centerpartiet
Det är inte upp till politiken att avgöra, men den ökande försvarsbudgeten borde ge utrymme för lönesatsningar. Ytterst är detta upp till arbetsgivare och fackliga organisationer att komma överens om utifrån rådande personalläge och incitamentsstruktur i övrigt.
Vänsterpartiet
Ja, men hur är en fråga för parterna på arbetsmarknaden. Vi har inga förslag om riktade satsningar.
Kristdemokraterna
Vi tror att lönesatsningar är en förutsättning för att klara personalförsörjningen. Utan en fungerande personalförsörjning spelar det ingen roll vilka fina vapen vi köper. Just nu är risken överhängande att det uppstår en brist på piloter till våra Jas Gripen-plan.
Liberalerna
Nej, det är inte en politiskt prioriterad fråga nu. Och sanningsenligt tror jag inte att något annat parti heller på allvar tänker i de banorna.
Miljöpartiet
Det har vi inte haft uppe för diskussion.
