Vad vill partierna med försvaret?

Vad vill partierna med försvaret? Officerstidningen har frågat partierna om deras inställning i tolv olika frågor.

Statsminister Magdalena Andersson (S) och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson (M) närvarar vid den internationella militärövningen Cold Response i Norge i mars.

Socialdemokraterna
Den ökade budgeten ska användas till att öka Försvarsmaktens operativa förmåga.

Moderaterna
Den ska användas för att tidigarelägga åtgärder inom ramen för försvarsbeslutet. Brister i uthållighet, tillgänglighet till materiel och beredskap behöver åtgärdas. Vi behöver överväga hur befintliga förmågor kan stärka och nya adderas utifrån lärdomarna från Ukraina.

Sverigedemokraterna
Det viktigaste är att den ökade budgeten används för att snabbt öka den nationella försvarsförmågan. Försvarsmaktens krigsavhållande förmåga i närtid är det som måste prioriteras.  Först därefter bör satsningarna användas på mer långsiktiga investeringar.

Centerpartiet
Det är viktigt att uppnå en bättre operativ balans mellan stöd- och verkansförband. Personalförstärkningar, materielförsörjning och logistik, ledningsstrukturer samt infrastruktur behöver utvecklas parallellt för att utveckla den militära förmågan på bästa sätt. 

Vänsterpartiet
Försvarsmakten måste kunna planera och prioritera i sin verksamhet utan politisk detaljstyrning. Det vore bra om den ökade budgeten kunde gå till att höja löner och förbättra arbetsvillkoren, vilket förhoppningsvis gör rekrytering enklare.

Kristdemokraterna
De ofinansierade åtgärderna i senaste försvarspropositionen bör prioriteras först. Det är nödvändigt att Försvarsmakten i större utsträckning tar höjd för den allt snabbare teknikutvecklingens möjligheter och risker.

Liberalerna
Tillväxt, främst i markstridskrafterna.

Miljöpartiet
Alla försvarsgrenar behöver förstärkas och växa i balans. Man bör se över de delar som Försvarsmakten själva har presenterat, som möjligheten till fler direktupphandlingar samt   skynda på arbetet med att förkorta ledtiderna på myndigheternas kravställningsarbete.

Socialdemokraterna
Personal, materiel och övning. Underrättelseverksamhet och cybersäkerhet ska bli än bättre. Antalet anställda i Försvarsmakten måste öka, värnpliktskullarna likaså. 

Moderaterna
Krigsdugligheten i armén måste höjas. Det finns stora utmaningar och omsättningsbehov i marinen framgent som måste hanteras. Möjligheten att addera nya och utvecklade förmågor i ökad utsträckning bör beaktas, som långräckviddig bekämpningsförmåga. 

Sverigedemokraterna
Det finns ett behov att fokusera på både personal och att fortsatt lyfta förmågorna i befintliga förband. Det nationella försvaret behöver tydligt prioriteras och de internationella insatserna minskas för att göra detta möjligt.

Centerpartiet
Fortsatta förstärkningar av krigsdugligheten inom armén, marinen och flygvapnet samt mellan förbanden. Tillväxten kommer fortsätta på de orter som redan etablerats, och vi är öppna för ytterligare etableringar i övre Norrland samt i de sydöstra områdena av Sverige.

Vänsterpartiet
Utökad värnplikt, förstärkt grundorganisation, utveckling av krigsförbanden, utbyggda stöd- och underhållsfunktioner, möjlighet att behålla och rekrytera personal, fungerande utrustning för alla och utvecklad cyberförsvarsförmåga är nödvändigt. 

Kristdemokraterna
Det beror på vilken roll vi tar på oss inom Nato. Sverige  behöver utöka sin militära närvaro på Nordkalotten. Vi vill se en ökning av markstridskrafterna i norr för att dessa ska kunna agera i Norge och Finland. Flygbassystemet i Norrland behöver utvecklas.

Liberalerna
En anständigt stor armé är den mest krigsavhållande komponenten i ett militärt försvar. Sverige lider av stora obalanser, där markstridskrafterna under lång tid fått stå tillbaka, främst visavi flygvapnet men även marinen.

Miljöpartiet
Vi behöver avsätta mer medel till att återuppbygga det civila försvaret. För ett väl fungerande militärt försvar är vi avhängiga av ett väl fungerande civilt försvar så att resultatet blir ett totalförsvar där det civila och militära försvaret arbetar mycket mer tillsammans. 

Socialdemokraterna
Vårt nationella försvar kunde än tydligare samordnas med våra partners. Det nordiska samarbetet kunde inom Nato utvecklas än mer, planering, övning och underrättelseverksamhet utökas.

Moderaterna
Sverige måste ta fram tydliga prioriteringar kring hur vi kan bidra som medlem. Nato kommer att fördela ett antal kapacitetsmål som vi förväntas uppfylla. En viktig aspekt är att ett medlemskap öppnar upp nya möjligheter för samarbete mellan länderna i vårt närområde. 

Sverigedemokraterna
I närtid innebär det att Natostrukturer behöver bemannas och officerare avdelas för detta. Det innebär också att Försvarsmakten behöver inordnas i Natos försvarsplanering i närområdet vilket kommer till del innebära förändrade uppgifter.

Centerpartiet
Sverige kan bidra genom både flyg och marina resurser, operativt och genom bemanning i olika staber. Samtidigt ser vi att antalet utländska förband på svenskt territorium kommer att öka, vilket bidrar till vår egen försvarsförmåga.

Vänsterpartiet
En anpassning till Nato får inte innebära att Sverige ger upp centrala förmågor. Det kommer innebära en förväntan om att också delta i insatser som vi kanske vill stå utanför. Vi ser risker med att ett medlemskap ställer stora krav på bemanning av staber.  

Kristdemokraterna
Vi räknar med att Sverige tar ett stort ansvar för säkerheten i Östersjöregionen, särskilt när det gäller att hålla luft- och sjöförbindelser till Baltikum öppna. Marinens förmåga i Östersjön behöver därför stärkas kraftigt.

Liberalerna
Air-policing i Baltikum och deltagande i EHP. Försvaret av Gotland och sydöstra Sverige. Men kanske framförallt medge ett strategiskt djup för försvaret av våra östliga grannländer i termer av infrastruktur. Flygbaser och hamnar måste hållas redo och kunna försvaras.  

Miljöpartiet
Det nationella försvarets grunduppgift förändras inte, men vi ser att det kommer krävas resurser och personal vid ett Natomedlemskap. Vi vill att Sverige fortsatt deltar i internationella fredsinsatser. 

Socialdemokraterna
Försvarsmakten ska var en attraktiv arbetsplats där personalen trivs och ges möjlighet att utvecklas. Försvarsmakten ska vara en arbetsplats där man vill stanna. Antalet värnpliktiga ska öka

Moderaterna
Det nuvarande blandsystemet med både anställd och värnpliktig personal är en styrka för Sverige. Försvarsmakten måste kunna erbjuda den anställda personalen en bra helhetslösning med bland annat en rimlig lön, utbildning, premier och andra förmåner. 

Sverigedemokraterna
Vi menar att värnplikten behöver vara grunden. Vi vill också genomföra riktade satsningar på anställd personal, exempelvis högre löner och förbättrade förmåner.

Centerpartiet
Kortsiktigt behöver yrkessoldater erbjudas möjlighet att stanna i FM och fler värnpliktiga utbildas, och officerare som lämnat yrket lockas tillbaka. För att gynna officersförsörjningen är det viktigt att utbilda kompanibefäl och plutonsbefäl.  

Vänsterpartiet
Värnplikten är en avgörande del. För att antalet värnpliktiga ska öka i den takt som behövs är det viktigt att officersutbildningen fortsätter att växa. Löner, arbetsvillkor och säkerhet är också viktigt för att behålla personal. Trakasserier och kränkningar måste motarbetas

Kristdemokraterna
Personalbristen måste åtgärdas. En kombination av fast anställda och värnpliktiga soldater är vägen framåt. Antalet officerare behöver utvecklas mot större volymer. Särskilda åtgärder ska också vidtas för att minska avgångarna av redan anställd personal.

Liberalerna
GSS/K måste volymmässigt minska och tillväxt främst ske genom grundutbildning med plikt. Officersutbildningen har kommit igång bra. Utbildningen av reservofficerare måste underlättas och utgå från kompanibefälselever.

Miljöpartiet
Vi behöver se över om Plikt- och prövningsverket kan öppna upp fler platser att ta emot mönstrande på. Det skulle behövas ett kontor längre upp i landet för de som bor i de norra delarna av vårt avlånga land. 

Socialdemokraterna
Lönesättning är ett ansvar som åligger arbetsmarknadens parter. För oss är det viktigt att lönerna är rättvisa och rimliga.

Moderaterna
Försvarsanställda ska ha en lön som är i nivå med motsvarande civila yrken. Myndigheten kommer dock inte att kunna konkurrera fullt ut med näringslivet när det gäller lön. En del av de medel som nu tillförs bör användas för att säkerställa skäliga löner för personalen. 

Sverigedemokraterna
Vi anser att man bör se över löneläget och övriga förmåner. Frågan om incitament såsom högre löner och/eller premier är en fråga för Försvarsmakten att överväga inom ramen för den statliga delegerade arbetsgivarpolitiken. 

Centerpartiet
Försvarsmakten ska både kunna attrahera och behålla kompetens över tid. För att det ska vara möjligt behöver Försvarsmakten som arbetsgivare erbjuda goda arbetsvillkor och bra incitament, där är lön men också annat viktigt. 

Vänsterpartiet
Lönerna för anställda soldater och sjömän måste höjas. Exakt hur är dock inte en fråga för politiken, utan för parterna på arbetsmarknaden.

Kristdemokraterna
Lönerna behöver höjas för såväl soldater som befäl. Löneläget gör det svårt att rekrytera tillräckligt många personer med tillräckligt goda förmågor.

Liberalerna
Frågan är en sak mellan de fackliga organisationerna och deras motpart.

Miljöpartiet
För att kunna behålla kvalificerad personal krävs konkurrenskraftiga löner för att inte förlora personal till näringslivet. Det är viktigt att tillse att både löneläge och arbetsförhållande är attraktiva för all militär personal.

Socialdemokraterna
Vi vill att det ska ske så snart det är möjligt att ge ökad operativ förmåga. Försvarsmakten bedömer att BNP kan uppgå till 2 procent år 2028.

Moderaterna
Moderaterna vill att Sverige ska nå tvåprocentsmålet redan 2025. Det är helt nödvändigt både för att snabbrusta Sveriges försvar och kunna möta det försämrade omvärldsläget och för att uppnå Natos mål för medlemmarnas försvarsutgifter. 

Sverigedemokraterna
Senast 2025.

Centerpartiet
Centerpartiet vill se en försvarsbudget på 2 procent 2025, eller så snabbt det är praktiskt möjligt enligt Försvarsmaktens bedömningar.

Vänsterpartiet
När det är praktiskt möjligt, så att ökningarna också kan omsättas i stärkt försvarsförmåga. Vi bedömer att det är år 2028. Utökningen måste ske på ett hållbart sätt.

Kristdemokraterna
Så snart som det är möjligt, senast till 2025.

Liberalerna
2025. 

Miljöpartiet
Inom den tid som är realistiskt genomförbart. Försvarsmakten har angett senast 2028, och Vi ser ingen anledning att ifrågasätta det. 

Socialdemokraterna
Den socialdemokratiska regeringen har öppnat och reaktiverat flera regementen under de senaste åren. Det viktiga nu är att försvarets operativa förmåga ökar och att alla resurser används på effektivast möjliga sätt. Ingen dörr stängs.

Moderaterna
Sådana beslut bör tas med utgångspunkt för hur det kan stärka försvarets operativa förmåga. Med en ökad budget kommer det dock finnas möjligheter till nyetableringar på andra orter än de befintliga och att stärka försvarets närvaro i hela landet om det skulle behövas.

Sverigedemokraterna
Det måste övervägas utifrån de förslag som Försvarsmakten lämnar, men i närtid ser vi inte att det främsta behovet är nya organisationsenheter.

Centerpartiet
Ja, utgångspunkten för oss är att det finns militär närvaro i hela landet. I huvudsak anser vi att försvaret ska växa på de orter som redan finns etablerade. Men vi är öppna för ytterligare strategiskt viktiga etableringar, såväl i övre Norrland som i de sydöstra  områdena.

Vänsterpartiet
Inte i dagsläget. Vi menar att man bör prioritera att Försvarsmakten ska växa på orter där det redan finns etablerad verksamhet eller där Försvarsmakten själva prioriterar ny verksamhet. Det som ska styra är försvarspolitiska behov, inte arbetsmarknadspolitik. 

Kristdemokraterna
Vi ser hellre att verksamheten utvecklas vid befintliga etablissemang, exempelvis i Kvarn, Ärna (F 16) och Berga.

Liberalerna
Ja, det finns behov av ytterligare plattformar på armésidan. Artilleri i södra Sverige och ytterligare utbildningsplatser för lätt infanteri.

Miljöpartiet
Med anledning av ett förändrat säkerhetsläge kan den militära närvaron på fler orter behövas.

Socialdemokraterna
Både basplattan och nya materielsystemplattformar måste finnas med i diskussionen om att öka den operativa förmågan och att uppnå 2 % av BNP.

Moderaterna
Det finns beslut om utökningar av befintliga plattformar och anskaffning av nya system. Det gäller till exempel ubåtar och långräckviddig bekämpningsförmåga. Den höjning av försvarsanslaget som Moderaterna föreslår kommer att medge ytterligare förstärkningar. 

Sverigedemokraterna
Ja, såsom vi överenskommit med övriga partier finns bland annat behov av bandvagnar, splitterskyddade enhetsfordon, granatkastarbandvagnar, divisionsartilleri, demonstratorer, mörkerutrustning till hemvärnet samt förstärkt kustrobotförmåga.

Centerpartiet
Ytterligare investeringar behöver göras i befintliga materielsystem och plattformar, men vi är öppna för ytterligare investeringar som stärker den samlade försvarsförmågan. Rymdförmåga kan vara ett sådant område där vi ser att mer behöver göras. 

Vänsterpartiet
Vi litar på Försvarsmaktens förmåga att själva precisera och prioritera sina behov. 

Kristdemokraterna
Vi ser ett behov av att kvalificerade drönare anskaffas i stor omfattning. Dessa behövs för såväl bekämpning som underrättelseinhämtning. En ökad roll för Försvarsmakten i Östersjön leder följaktligen till ett behov av fler fartyg. 

Liberalerna
Förnyelse och tillväxt tung kustrobot. Raketartilleriförmåga måste tillföras.

Miljöpartiet
Vi har för närvarande  inte tagit ställning i frågan. Däremot kan vi se att rymden kommer att bli en viktig, kanske avgörande plats, för framtida krigföring, alltså behöver också Sverige utveckla det som krävs för detta.

Socialdemokraterna
Målsättningen är att minst 8 000 unga kvinnor och män ska göra värnplikten år 2025. Vi vill se en ökning av antalet värnpliktiga, det måste dock ske i en takt som Försvarsmakten mäktar med och med bibehållen utbildningskvalitet.

Moderaterna
Moderaterna är öppna för att fler än de 8 000 som är det nuvarande målet kan behövas. Exakt hur många och när ökningen ska ske är något som Försvarsmakten får analysera utifrån behov och möjligheter.

Sverigedemokraterna
Det bör bli fler värnpliktiga i den mån det finns tillgång till officerare för att utbilda dessa.

Centerpartiet
Fram till 2030 ser vi att antalet värnpliktiga kommer behöva öka utöver de 8000 som är planerade ska genomföra värnplikt 2025. En viktig förutsättning för fortsatt tillväxt är tillgången till officerare och specialister. 

Vänsterpartiet
Än så länge instämmer vi i den planen som finns, och ser gärna att civilplikten kommer igång igen. 

Kristdemokraterna
Personalförsörjningssystemet behöver anpassas till den större organisation som håller på att byggas upp i och med att anslagen höjs. Vi räknar därför med att antalet värnpliktiga som utbildas årligen behöver uppgå till omkring 12 000 personer.

Liberalerna
2030 bör vi grundutbilda 15 000 om året.

Miljöpartiet
Nu när Försvaret rustar upp ser vi att det troligen kommer behövas fler värnpliktiga än det som finns planerat i totalförsvarsbeslutet. 

Socialdemokraterna
Detta är en viktig diskussion inför det nya totalförsvarsbeslutet och i diskussionerna om 2 procent av BNP.

Moderaterna
Ja, höjda anslag kommer att medge en utökad krigsorganisation. Exakt var de ökningarna ska ske är något som bör vara föremål för diskussionen inom försvarsberedningen. Sveriges framtida Natomedlemskap, och vad det kräver, kommer vara en viktig faktor.

Sverigedemokraterna
Ja.

Centerpartiet
Ja, det kommer bli en naturlig del i ett mer krigsdugligt och växande försvar. Antalet stående förband med hög beredskap behöver bli fler. Brigadstrukturen behöver också utökas. 

Vänsterpartiet
Ja, i linje med Försvarsberedningens beslut. Det är också prioriterat att samtliga krigsförband som lägst ska uppnå en godtagbar krigsduglighet. 

Kristdemokraterna
Sverige behöver ytterligare två brigader, en i Dalarna/mellersta Norrland och en i Östergötland, med målet att dessa ska vara operativa runt 2035. Det behövs ytterligare två stridsflygdivisioner. Fler fartyg i Östersjön skulle stärka skyddet av Baltikum.

Liberalerna
Ja, mest på armésidan, men också väsentligt fler flygbasbataljoner.

Miljöpartiet
Ja.

Socialdemokraterna
Nej.

Moderaterna
Tillsvidareanställning för GSS/K kan vara en väg framåt, frågan är dock inte enkel. Primärt anser vi att dagens system bör utvecklas med fokus på långsiktighet i anställningen genom tester och hjälp med karriärutveckling både inom och utanför myndigheten. 

Sverigedemokraterna
Vi anser att de GSS/K som befinns lämpliga för officersutbildning, alternativt specialistofficersutbildning, ska ges förtur till dessa utbildningar.

Centerpartiet
Vi vill att yrkessoldaternas visstidsanställningar på 8 + 4 år antingen förlängs eller att personerna vid behov kan gå vidare inom Försvarsmakten och erbjudas utbildning och tjänst som exempelvis specialistofficerare. 

Vänsterpartiet
Vi är villiga att titta närmare på en sådan lagändring, tillsvidareanställning bör vara norm på arbetsmarknaden. 

Kristdemokraterna
Vi kan tänka oss att se över detta.

Liberalerna
Nej, att vara heltidsanställd som enskild soldat får och kan inte vara ett livsmål.

Miljöpartiet
Ja.

Socialdemokraterna
Det är viktigt att Försvarsmaktens personal har ett bra löneläge och att myndigheten på alla sätt verkar för en god arbetsmiljö. Lönesättning är dock en fråga för arbetsmarknadens parter att hantera.

Moderaterna
Försvarsmaktens anslag kommer att öka de kommande åren, vilket ger möjligheten att lägga resurser på lönerna. Det är upp till Försvarsmakten att avgöra hur de vill prioritera höjda löner till de anställda i relation till annat.   

Sverigedemokraterna
Ja, det är vi.

Centerpartiet
Det är inte upp till politiken att avgöra, men den ökande försvarsbudgeten borde ge utrymme för lönesatsningar. Ytterst är detta upp till arbetsgivare och fackliga organisationer att komma överens om utifrån rådande personalläge och incitamentsstruktur i övrigt. 

Vänsterpartiet
Ja, men hur är en fråga för parterna på arbetsmarknaden. Vi har inga förslag om riktade satsningar. 

Kristdemokraterna

Vi tror att lönesatsningar är en förutsättning för att klara personalförsörjningen. Utan en fungerande personalförsörjning spelar det ingen roll vilka fina vapen vi köper. Just nu är risken överhängande att det uppstår en brist på piloter till våra Jas Gripen-plan.

Liberalerna
Nej, det är inte en politiskt prioriterad fråga nu. Och sanningsenligt tror jag inte att något annat parti heller på allvar tänker i de banorna.

Miljöpartiet
Det har vi inte haft uppe för diskussion.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I april stoppade Flygskolan införandet av det nya skolflygsystemet SK 40 med omedelbar verkan på grund av arbetsmiljöfaktorer. Åtgärder för att minska arbetsbördan för Flygskolans personal har vidtagits, men det är oklart när skolan kommer att kunna återuppta de pausade uppdragen.

Chefer vid Flygskolan uppges ha sjukskrivits på grund av arbetsmiljöfaktorer. Flygskolan vidtar nu åtgärder för att leva upp till sitt arbetsmiljöansvar, vilket leder till att införandet av SK 40 avbryts med omedelbar verkan.

I mitten av april blev det känt att Flygskolan i Linköping har arbetsmiljöproblem på grund av en växande arbetsbörda. Flygskolan har begärt mer resurser för att omhänderta tillförda uppgifter, men utan framgång och ett par av Flygskolans chefer har sjukskrivits på grund av den höga arbetsbelastningen.

Den 12 april fattades beslut om att verksamhet som inte är direkt kopplad till Flygskolans kärnverksamhet – den pågående flygutbildningen av pilotelever – skulle avbrytas med omedelbar verkan. Däribland Flygskolans deltagande i planeringen av införandet av flygutbildningen på det nya skolflygsystemet SK 40, något som Officerstidningen rapporterade om i april.

» Vi har lyft bort arbetsuppgifter från personalen och det ger positiva effekter. «

Enligt Luftstridsskolans kommunikationschef, Therese Åkerstedt, börjar de åtgärder som vidtagits för att minska arbetsbelastningen ge resultat.

– Vi har lyft bort arbetsuppgifter från personalen och det ger positiva effekter, säger hon.

Betyder det att de sjukskrivna cheferna är tillbaka i tjänst?

– Vi uttalar oss inte om ärenden kopplade till enskilda medarbetare.

Enligt Therese Åkerstedt har fler åtgärder vidtagits än de som redovisats offentligt. Vilka de är vill hon inte gå närmare in på.

– Det handlar om arbetsmiljöåtgärder kopplade till enskilda medarbetare, men även strukturella åtgärder, och vilka uttalar vi oss inte om.

När i tiden som Flygskolan kommer att återuppta de pausade uppdragen är inte bekräftat.

– Vi har en handlingsplan för det fortsatta arbetet som vi känner oss trygga med. Det är hela flygvapnets angelägenhet att flygutbildningen genomförs. Nu fokuserar vi på att stödja personalen och låter åtgärderna verka, säger Therese Åkerstedt.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Årets flygdag, som skulle ha genomförts på Helikopterflottiljen i Linköping i augusti, är inställd. Det meddelade Försvarsmakten på torsdagen. Anledningen är att Flygvapnet behöver prioritera sina huvuduppgifter.

190 000 personer besökte Upplands flygflottilj, F 16, i Uppsala när flygdagen arrangerades förra året.

Flygdagen är ett årligt återkommande arrangemang som ofta lockar över 100 000 besökare. I år var den planerad att genomföras på Helikopterflottiljen den 26 augusti. Men flygvapenchefen Jonas Wikman har fattat beslut om att ställa in årets flygdag, skriver Helikopterflottiljen i en artikel. Bakgrunden är ”det allvarliga säkerhetsläget och den osäkra omvärldsutvecklingen”.

» Vår personal arbetar under hårt tryck och vi behöver därför prioritera våra huvuduppgifter. «

– Det är naturligtvis tråkigt att ställa in ett uppskattat evenemang, men jag har full förståelse för flygvapenchefens beslut. Flygvapnet har anpassat beredskapen under en längre tid och samtidigt genomfört insatser, utbildningar och övningar. Vår personal arbetar under hårt tryck och vi behöver därför prioritera våra huvuduppgifter, säger överste Mats Antonson, chef på Helikopterflottiljen, i artikeln.

Enligt beslutet är det inte aktuellt att genomföra årets flygdag senare under 2023.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Armén ska i år ha en initial förmåga att kunna leda brigader med en divisionsledning. Aurora 23 har varit en lyckad övning för den nya divisionsstaben. ”Att pröva förmågan att slåss med brigader i divisions ram är ett av arméns övergripande mål i den här övningen”, säger divisionschef brigadgeneral Rickard Johansson.

Detta är den första stora övningen för divisionsstaben. I nuvarande försvarsbeslut står att armén ska leverera divisionsledningsförmåga 2025.

Vollsjö, Skåne län, den 8 maj. Inne i en stor ladugårdsbyggnad, omgiven av grönskande fält, är 1:a divisionsstaben grupperad. I olika tält och containrar leder och koordinerar staben, som hittills består av drygt 80 personer, brigadernas verksamhet under Aurora 23.

– Vi har prövat på olika grupperingsalternativ under övningen och har varit både fältgrupperade och i byggnader. Vi började i Skövde, sedan har vi omgrupperat tre gånger under dessa tre veckor på vägen ner hit, säger brigadgeneral Rickard Johansson, divisionschef, och fortsätter:

– Det är en ganska omfattande verksamhet som ska bedrivas i och med att vi ska omgruppera en stor stab med bibehållen ledningsförmåga. Men det har fungerat fantastiskt bra. 

Han hyllar de värnpliktiga från Stabs- och ledningskompaniet från Ledningsregementet som utgör betjäningsförband åt divisionsstaben. Kompaniet ser till att samband, ledning, skydd och bevakning, mat och annat fungerar.

Detta är den första stora övningen för divisionsstaben. I nuvarande försvarsbeslut står att armén ska leverera divisionsledningsförmåga 2025.

Den högre ledningsnivån är nödvändig för att brigaderna, som ska öka från två till fyra, ska kunna ledas och kraftsamlas i ett större markoperativt sammanhang och för att striden ska kunna samordnas med förstärkningsresurser.

» Min bedömning, även om vi inte är färdiga med övningen ännu, är att vi kommer uppfylla de krav som ställs på oss för att ha en initial förmåga. «

– Vi ska ha det som kallas Initial operating capability, IOC, i år. Min bedömning, även om vi inte är färdiga med övningen ännu, är att vi kommer uppfylla de krav som ställs på oss för att ha en initial förmåga, säger Rickard Johansson.

Vad innebär det rent konkret?

– Det innebär att vi ska ha en grundlagd förmåga att kunna leda brigader med divisionsledningen. Det handlar om att vi ska planera, genomföra och följa upp striden och dess konsekvenser. Detta är ett av uppdragen som armén har i försvarsbeslutet. Vi går nu från en bataljonsarmé, som har varit det vi har använt oss av under 20 års tid, med fokus på internationella operationer. I det nya försvarsbeslutet är det åter fokus på nationell förmåga och då har man beslutat att vi ska bygga brigadförmåga i en divisionsram igen.

Senast armén hade en divisionsförmåga var i början av 2000-talet , förklarar Rickard Johansson. Då i form av den 1:a mekaniserande divisionen, som avvecklades 2005. 

– Det innebär ett ganska stort steg för arméns personal och verksamhet att återta denna förmåga. Vi går från en bataljonsarmé, på 500–800 personer i en bataljon, och växlar upp till att ha brigader, på 4 000–6 000 personer, som ska verka i en division på totalt 25 000 individer.

Rickard Johansson utsågs till divisionschef i samband med en ceremoni på arméstaben i Enköping i oktober, och utnämndes samtidigt till brigadgeneral. Till vardags är han också chef för Markstridsskolan, MSS, i Skövde.

– Jag har erfarenhet från brigad- och bataljonsnivå. Men jag konstaterar redan nu att det är en helt annan sak att leda en division än en brigad. Det är så komplext. Och det är helt andra dimensioner när vi pratar om tids- och rumsperspektiv.

» Nu ska vi växa numerärt, men också förståelse- och kompetensmässigt i att slåss med större förbandsformationer. «

I brigaden samordnas alla olika system och förmågor inom armén för att tillsammans arbeta mot ett gemensamt mål – att slå motståndaren. Luftvärn, artilleri, underrättelsetjänst, logistik och ledning är några exempel på funktioner som ingår. Det ställer krav på alla funktionskedjor, konstaterar divisionschefen.

– Det måste hänga ihop med logistik, förnödenheter, sjukvård, framkomlighet och rörlighet. Det är en komplex verksamhet. Vi måste återta den kompetensen. Nu ska vi växa numerärt, men också förståelse- och kompetensmässigt i att slåss med större förbandsformationer, det är det som detta handlar om.

Hittills är det brigaderna från Skaraborgs regemente, P 4, och Norrbottens regemente, I 19, som är någorlunda kompletta. Runt 4 300 individer från 4:e mekaniserade brigaden deltar i Aurora 23. Brigaden på Södra skånska regementet, P 7, är under uppbyggnad.

– Dessa brigader är med och övar som så kallade kaderstaber. 7:e brigadstaben är grupperade som en stab och leder arbetet från ett ledningsfordon, men de har inga förband med sig. En grupp från 19:e brigaden från Boden är också med, de har inte heller förband med sig och har inte en komplett stab, säger Rickard Johansson.

"Jag har erfarenhet från brigad- och bataljonsnivå. Men jag konstaterar redan nu att det är en helt annan sak att leda en division än en brigad."

Kaderstaberna består av spelgrupper och får order och inspel från divisionsstaben, utifrån vad som sker i övningsscenariot. Divisionen uppträder under övningen på ett område som är tio gånger tio mil. I olika funktionshytter finns enheter som arbetar med logistik, divisionens rörlighet, samband och underrättelser. 

– Alla tekniska system som har med våra vapenplattformar att göra, allt det ska samordnas i tid och rum under lång tid, över stora avstånd. Så komplexiteten av att leda en division är stor. Vi lever i ett scenario där vi hela tiden måste ta hand om hela divisionens problem. De rapporterar till mig och får ta emot order, säger han och fortsätter:

– Striden går sällan enligt plan vilket innebär att vi snabbt måste anpassa oss till nya förutsättningar. För oss har det varit en jättebra övning i och med att vi övar i flera nivåer samtidigt.

Han förklarar att syftet med övningen har varit att divisionsstaben ska hitta strukturer och komma vidare i de interna arbetsmetoderna.

– Övningen har varit bra och gett oss svar på många av de frågor vi har ställt oss. Vi har lyckats med ledningen av divisionen. Divisionsstaben leder och koordinerar allting som sker ute på fältet. För oss har Aurora 23 varit en fantastiskt bra övning, som har hjälpt oss i vår egen utveckling av divisionsledningsförmågan.

Divisionen har ett nära samarbete med den amerikanska 5:e armékåren, som har sitt Europahögkvarter i Polen. Under det gångna året har divisionsledningen och kåren genomfört flera övningar tillsammans.

– Syftet är att inhämta kunskap och erfarenheter från US Army. Samarbetet fortsätter med en växande insikt om vad divisionsförmåga innebär och hur vi från ett svenskt perspektiv kan anpassa de inhämtade erfarenheterna till våra förutsättningar och behov, säger Rickard Johansson.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post