Senast publicerat
Senast publicerat:

ÖB i Sälen: ”Uppdraget i fokus”

Behovet av effektivare interna processer, fortsatt fokus på kärnuppdraget och ett tydligt avståndstagande från bilden av en stillastående myndighet. Det var några av de områden som överbefälhavare Michael Claesson lyfte när han höll sitt anförande under Folk och försvars rikskonferens i Sälen.

Josefine Owetz
"Kärnuppdraget är, och jag vet att jag tjatar, försvaret av vårt land och våra allierade mot ett väpnat angrepp. Det kommer alltid att vara mitt fokus", sa ÖB Michael Claesson under sitt anförande på rikskonferensen i Sälen.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Den 11–13 januari var det dags för Folk och försvars årliga rikskonferens, som brukar beskrivas som Sveriges viktigaste forum för försvars- och säkerhetspolitik och civil beredskap. Det övergripande temat för årets konferens var handlingskraft och leverans. Rikskonferensen samlar varje år cirka 400 deltagare och 80 talare under tre dagar för kunskapsspridning, samtal och debatt.

Under måndagen höll överbefälhavare Michael Claesson sitt anförande. Under rubriken ”Leverans, ledarskap och långsiktig förmåga” inledde han med att poängtera att han leder den ”mest fantastiska organisationen” som varje dag ägnar sig åt att expandera i enlighet med orderläget, det vill säga försvarsbeslutet från 2024 inklusive Natos förmågemål.

– Vi fortsätter integrationen i Nato. Vi håller beredskap, inte bara beredskap nationellt utan vi gör det internationellt tillsammans med andra inom ramen för alliansen, sa ÖB.

Han fortsatte med att göra en krok på resonemanget om huruvida Försvarsmakten mäktar med alla uppgifter med att säga: ”Orkar vi? Ja, det gör vi. För att vi gör det tillsammans med andra”.

– Vi är inte själva på Östersjön, vi är inte själva i lufthavet. Vi gör det tillsammans med franska fartyg, med polska fartyg, med amerikanska fartyg och så vidare. Vi är inte själva längre, sa han och fortsatte:

– Vi stödjer Ukraina och vi fortsätter att stödja Ukraina. För att Ukrainas säkerhet är oskiljaktig från Europas säkerhet och kommer så att förbli.

Han sa vidare att hans fokus alltid kommer att vara kärnuppdraget.

Liknande läsning:

– Kärnuppdraget är, och jag vet att jag tjatar, försvaret av vårt land och våra allierade mot ett väpnat angrepp. Det kommer alltid att vara mitt fokus.

Det militära hotet från Ryssland är fortfarande det dimensionerande hotet för Försvarsmakten och ÖB poängterade att Ryssland nu och inom en överskådlig framtid utgör ett allvarligt hot mot vår säkerhet.   

– Vi är medvetna om alla andra hot men det som dimensionerar, och som vi på olika sätt måste hålla fokus kring, det är vad händer med, i och kring Ryssland, sa han.

Vi har baske mig skyldighet att ta hand om vår egen säkerhet

Gällande den nya amerikanska säkerhetsstrategin konstaterade ÖB att Europa måste ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. Han sa att han ibland tycker att det nästan är pinsamt att se hur europeiska ledare tycker synd om sig själva när USA riktar fokus åt ett annat håll och prioriterar annorlunda.

– Vi har baske mig skyldighet att ta hand om vår egen säkerhet, sa Michael Claesson. 

ÖB konstaterade att många talar om Försvarsmakten och att det finns en hel del åsikter om vad som händer och inte händer. Även om han välkomnar debatten så framhöll han att han inte alltid delar bilden av att ingenting händer i myndigheten.

– Bilden av att ingenting händer, alla slutar, det går för sakta, det är så oerhört trögt och så vidare. Ja, det är naturligtvis sant i vissa avseenden. Men det händer fruktansvärt mycket inom många områden. Och jag ber alla att också hjälpa till och bygga på de goda exemplen och titta på allt det som händer, sa ÖB.

Han tog upp att det sker en tillväxt på personalområdet och att det just nu är över 2 000 kadetter inne i Försvarsmaktens officersutbildningssystem, något som inte har hänt på väldigt många år. Även inom många andra områden händer det mycket, fortsatte ÖB, och lyfte bland annat rymdområdet, långräckviddig precisionsbekämpning och personlig utrustning.

– Vi går framåt när det gäller bulkmateriel, som lastbilar och fordon. Sådana utbyten som inte har skett sedan 1970-talet egentligen. Det händer massor.

Jag måste betrakta varje medvetet motstånd mot att utveckla våra interna processer och att göra upp med vår byråkrati (…) som en fientlig handling och agera därefter

Han avrundade sitt anförande med att säga att säga att Försvarsmakten kommer att fortsätta att arbeta med sina processer och utvecklingssteg så att myndigheten sammanför infrastruktur, materiel och personal med relevant utbildning och träning för att generera militär förmåga.

Han sa att han själv kommer att jobba ännu hårdare framöver för att uppfylla sitt uppdrag. 

– Jag erkänner, jag har ibland haft för stor tro på att saker och ting ska lösa sig genom det goda samtalet. Men jag inser att jag måste betrakta varje medvetet motstånd mot att utveckla våra interna processer och att göra upp med vår byråkrati, och därmed skapa bättre förutsättningar för framdrift och tillväxt, allt motstånd mot detta måste jag betrakta implicit som en fientlig handling och agera därefter, sa ÖB. 

– Uppdraget i fokus, krigsförbanden i centrum och handlingsfrihet är vad som krävs i en svår tid, avslutade han sitt anförande med. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Teknisk förmåga har blivit ett allt viktigare maktmedel när konkurrensen mellan USA, Kina och andra stormakter hårdnar. På uppdrag av Försvarsdepartementet har forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, undersökt hur EU agerar inom additiv tillverkning.

    Maria Widehed
    3D-tillverkning
    3D har varit en möjliggörare när 71:a bataljonen har installerat ny teknik i gamla fordon.

    Foto: Felix Sundbäck/FM

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om 3D-tillverkning i Försvarsmakten.

    När reservdelar inte längre går att beställa måste Försvarsmakten hitta andra vägar för att säkra sin försörjningsfrihet. 3D-tillverkning utvecklas nu från enskilda lösningar på förband till en bredare förmåga – från frontnära reservdelstillverkning till möjligheten att snabbt skala upp.

    Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har i flera år pekat på möjligheten med frontnära 3D-tillverkning.

    I en artikel från 2019 beskriver FOI ett exempel från insatsen i Mali. Nederländska förband upptäckte att deras fyrhjulingar behövde fästen för GPS-mottagare på styret. Några färdiga fästen fanns inte att tillgå. Förbandet tog istället fram en skiss som skickades hem till en nederländsk forskningsorganisation. Där gjordes en digital modell som skickades tillbaka till Mali, där fästet kunde skrivas ut på en relativt enkel 3D-skrivare. Hela processen tog några dagar.

    I FOI:s rapport ”Militärteknik 2045” beskrivs additiv tillverkning som en teknik som redan nått hög teknisk mognad för vissa komplexa komponenter. 

    Anders Schröder

    Anders Schröder

    Analytiker vid FOI:s avdelning för försvarsanalys

    För Anders Schröder, analytiker vid FOI:s avdelning för försvarsanalys, är tekniken intressant både som militär förmåga och ur industriellt perspektiv.

    – 3D-tillverkning är ett exempel som belyser trenden som varit de senaste tio åren, där teknologier med dubbla användningsområden blir allt viktigare och där de traditionella försvarsföretagen inte ensamma kan driva utvecklingen på samma sätt. Industripolitik, ekonomisk politik och försvarspolitik glider ihop allt mer, säger han och fortsätter:

    – För Försvarsmakten kan detta vara viktigt på mikronivå på slagfältet – men det handlar också om en möjlighet att stärka självförsörjningen inom europeisk industri.

    För Försvarsmakten kan detta vara viktigt på mikronivå på slagfältet – men det handlar också om en möjlighet att stärka självförsörjningen inom europeisk industri.

    Anders Schröder är en av författarna bakom en ny FOI-rapport som har granskat vilka konkreta åtgärder EU vidtar för att stärka sin position inom additiv tillverkning. Resultatet är tydligt: EU har framför allt fokuserat på att skydda det som redan finns.

    – Det vi kommer fram till är att EU är ganska duktiga på att skydda europeisk industri, men vi ser mindre aktivitet när det kommer till främjandeåtgärder och samverkan. Det finns en oro för att Europa kan hamna efter.

    Det defensiva arbetet handlar rent konkret bland annat om forskningsfinansiering, regler för utländska investeringar och uppköp samt arbete med tekniska standarder.

    EU har pekat ut additiv tillverkning som strategiskt viktig för unionens ekonomiska säkerhet. Någon EU-gemensam strategi finns dock inte, trots att unionen har tagit fram en sådan inom exempelvis AI-området. I USA och Storbritannien har man däremot tagit fram försvarsinriktade strategier för 3D-tillverkning. USA och Kina är ledande inom 3D-utvecklingen. Teknisk kompetens och kontroll över värdekedjor har blivit en del av staters maktmedel, konstaterar Schröder.

    – Krig är det ultimata verktyget. Men det finns många andra sätt att påverka, som genom kontroll över ny teknik.

    FOI:s slutsats är att EU behöver göra mer för att omsätta ambitionen om en stark teknisk position i faktisk förmåga.

    – Vi konstaterar att det här är ett område där det kanske är lite mer snack än verkstad, i alla fall när det gäller det proaktiva. Om man tycker att det här är viktigt behöver man också ta fler initiativ.

    Ur arkivet: