Senast publicerat
Senast publicerat:

Att kunna ta skit

Miguel Guerrero
Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

”Fan, Miguel, ni verkar vara experter på att ta skit!”

Min vän gick rakt på sak och fick naturligtvis mitt medhåll. Herregud, all den kroppsliga och mentala smärta en soldat, sjöman eller officer går igenom under en karriär, må vara två år eller fyrtio år, är svår att översätta till ett civilt liv. Vare sig det handlar om att bita ihop under iskalla ensamdygn under någon gudsförgäten gran eller evighetslånga marscher på blåsor som i storlek och form övertagit hälkuddarnas funktion så bjuder det gröna livet på upplevelser som ofta är lika delar smärta som förtjusning. Förmågan att bära den och uthärda krigets vedermödor är vårt signum, ärrvävnad och ledbesvär vårt kvitto på insats. 

”Jo, man har väl blivit lite kärvare med tiden” sade jag med spelad ödmjukhet medan jag i sinnet såg mina machopoäng närma sig en ny high score. 

”Nej, det var inte så jag menade även om ni gör tuffa grejer. Men ni tar så satans mycket skit. Årslånga rekryteringsprocesser, löften om tjänster och utbildningar som aldrig blir av, lönesättningar som inte är färdiga fastän ni redan börjat på nytt jobb och så får ni arbetsuppgifter ni inte vill ha, ja till och med arbetsorter ni inte vill vara på. Ändå står ni bara där med mössan i hand och harvar på, dessutom till en kass lön.”

» Det där C-körkortet har ju visserligen dröjt tio år sedan jag först fick löfte om det men nu i år ska det ju ske är det sagt så det är på gång. «

Instinktivt gick jag på defensiven i tankarna. Nja, löneläget kanske inte är något man lyfter i baren på Riche men det har ju faktiskt blivit bättre, i synnerhet om man räknar in övningsdygnen i lönen och visst att man är borta mycket från familj och vänner, ibland oplanerat och dessutom kommer hem i halvrisigt skick, men sedan får man ju vara ledig ganska länge förutsatt att inget oväntat händer eller någon upptäcker att elverket måste GT:as.

Utbildningar kan ju dröja lite också, men skam den som ger sig. Det där C-körkortet har ju visserligen dröjt tio år sedan jag först fick löfte om det men nu i år ska det ju ske är det sagt så det är på gång. Och visst blev jag blåst på den där utlovade korkeffekten med Ralsen det senaste förbandsbytet, men det blev ju bara så… Men ja, i mitt sinne hade även jag svårt att hitta en bra förklaring till varför det ska ta nio månader att byta befattning och varför det måste passera så många instanser som dessutom tycker att det räcker att sammanträda någon gång då och då. I synnerhet när jag varit med och rekryterat civilanställda som varit vana vid att det tar några veckor att få ett beslut*. 

Och vadå, skobidrag vartannat år och att jag när Mars linjerar med Venus i björnens tecken får släppa administrationen och mötesmattorna för att gå ut och skjuta kulspruta tillsammans med härliga människor, det måste ju ändå vara drömmen för alla…

”Ja, vi är nog rätt bra på att ta skit” sade jag. 

*Den som har en trovärdig, hållbar och tålamodsskapande förklaring jag kan förmedla efter fyra månader när den sökande ringer och undrar vad vi egentligen håller på med får gärna mejla mig denna till nästa tillfälle. 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Teknisk förmåga har blivit ett allt viktigare maktmedel när konkurrensen mellan USA, Kina och andra stormakter hårdnar. På uppdrag av Försvarsdepartementet har forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, undersökt hur EU agerar inom additiv tillverkning.

    Maria Widehed
    3D-tillverkning
    3D har varit en möjliggörare när 71:a bataljonen har installerat ny teknik i gamla fordon.

    Foto: Felix Sundbäck/FM

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om 3D-tillverkning i Försvarsmakten.

    När reservdelar inte längre går att beställa måste Försvarsmakten hitta andra vägar för att säkra sin försörjningsfrihet. 3D-tillverkning utvecklas nu från enskilda lösningar på förband till en bredare förmåga – från frontnära reservdelstillverkning till möjligheten att snabbt skala upp.

    Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har i flera år pekat på möjligheten med frontnära 3D-tillverkning.

    I en artikel från 2019 beskriver FOI ett exempel från insatsen i Mali. Nederländska förband upptäckte att deras fyrhjulingar behövde fästen för GPS-mottagare på styret. Några färdiga fästen fanns inte att tillgå. Förbandet tog istället fram en skiss som skickades hem till en nederländsk forskningsorganisation. Där gjordes en digital modell som skickades tillbaka till Mali, där fästet kunde skrivas ut på en relativt enkel 3D-skrivare. Hela processen tog några dagar.

    I FOI:s rapport ”Militärteknik 2045” beskrivs additiv tillverkning som en teknik som redan nått hög teknisk mognad för vissa komplexa komponenter. 

    Anders Schröder

    Anders Schröder

    Analytiker vid FOI:s avdelning för försvarsanalys

    För Anders Schröder, analytiker vid FOI:s avdelning för försvarsanalys, är tekniken intressant både som militär förmåga och ur industriellt perspektiv.

    – 3D-tillverkning är ett exempel som belyser trenden som varit de senaste tio åren, där teknologier med dubbla användningsområden blir allt viktigare och där de traditionella försvarsföretagen inte ensamma kan driva utvecklingen på samma sätt. Industripolitik, ekonomisk politik och försvarspolitik glider ihop allt mer, säger han och fortsätter:

    – För Försvarsmakten kan detta vara viktigt på mikronivå på slagfältet – men det handlar också om en möjlighet att stärka självförsörjningen inom europeisk industri.

    För Försvarsmakten kan detta vara viktigt på mikronivå på slagfältet – men det handlar också om en möjlighet att stärka självförsörjningen inom europeisk industri.

    Anders Schröder är en av författarna bakom en ny FOI-rapport som har granskat vilka konkreta åtgärder EU vidtar för att stärka sin position inom additiv tillverkning. Resultatet är tydligt: EU har framför allt fokuserat på att skydda det som redan finns.

    – Det vi kommer fram till är att EU är ganska duktiga på att skydda europeisk industri, men vi ser mindre aktivitet när det kommer till främjandeåtgärder och samverkan. Det finns en oro för att Europa kan hamna efter.

    Det defensiva arbetet handlar rent konkret bland annat om forskningsfinansiering, regler för utländska investeringar och uppköp samt arbete med tekniska standarder.

    EU har pekat ut additiv tillverkning som strategiskt viktig för unionens ekonomiska säkerhet. Någon EU-gemensam strategi finns dock inte, trots att unionen har tagit fram en sådan inom exempelvis AI-området. I USA och Storbritannien har man däremot tagit fram försvarsinriktade strategier för 3D-tillverkning. USA och Kina är ledande inom 3D-utvecklingen. Teknisk kompetens och kontroll över värdekedjor har blivit en del av staters maktmedel, konstaterar Schröder.

    – Krig är det ultimata verktyget. Men det finns många andra sätt att påverka, som genom kontroll över ny teknik.

    FOI:s slutsats är att EU behöver göra mer för att omsätta ambitionen om en stark teknisk position i faktisk förmåga.

    – Vi konstaterar att det här är ett område där det kanske är lite mer snack än verkstad, i alla fall när det gäller det proaktiva. Om man tycker att det här är viktigt behöver man också ta fler initiativ.

    Ur arkivet: