Det är en lång tid med 22 år. Ibland är det lättare att sätta tiden i perspektiv om man jämför med historien. Det är exempelvis samma tidsrymd som från vapenstilleståndet på Västfronten 1918, via mellankrigstiden, fram till året då Norge och Danmark ockuperades. Precis som de åren har Lars Freskers ordförandeår i Officersförbundet rymt många scenbyten och en hel del dramatik.
– Det känns som cirkeln är sluten. När jag tillträdde 2001 var det mitt i en historiskt snabb och djup nedrustning. Nu är vi mitt i en motsvarande historisk upprustning, säger Lars Fresker och tillägger att det känns tillfredsställande att nu få lämna stafettpinnen vidare.
– Jag har varit tydlig utåt i ett och ett halvt år med att jag inte avsåg att ställa upp för omval.
Innan Lars Fresker tillträdde som ordförande, vid 38 års ålder, hade han varit styrelseledamot i en mandatperiod om fyra år samt fackligt engagerad lokalt dessförinnan.
– När jag blev vald till ordförande tänkte jag ju att ’nu blir det fokus på det fackliga’, men insåg snart hur mycket annat som åt upp ens tid. Det tog tid innan vi kunde fokusera på kärnverksamheten i den mån som jag hade tänkt.
Lars Fresker berättar att förbundet vid denna tid ägde ett eget tryckeri, vilket man beslutade skulle avvecklas. Alla medlemmar var även kollektivanslutna till Militärsällskapet i Stockholm, vilket också avvecklades. Sedan hade it-kraschen slagit hårt mot förbundets finanser varför det tog mycket kraft att få förbundets strejkkassa i form igen.
» När jag kom till styrelsen 1997 måste jag säga att jag hade en lite enögd syn på sakernas tillstånd. «
För Freskers egen del har uppdraget varit enormt utvecklande, berättar han. Han har kommit att få en insyn i Försvarsmakten, fackföreningsrörelser och politiken på ett vis som han aldrig hade drömt om.
– När jag kom till styrelsen 1997 måste jag säga att jag hade en lite enögd syn på sakernas tillstånd. Jag var fostrad till att i första hand var jag fältjägare, i andra hand infanterist och i tredje hand arméofficer. Sedan fanns det annat runt omkring så klart, det fattade jag ju, men det var inte något som jag hade tänkt så mycket på, säger Lars Fresker.
Den inställningen är det svårt att se några spår av nu.
– När jag kom utanför förbandet och hamnade här blev talesättet att ’Försvarsmakten är ett system av system’ väldigt konkret. Sedan insåg jag att även fackföreningsrörelsen är ett system av system där olika delar kompletterar varandra till en helhet.
Det har blivit en hel del styrelsemöten genom åren. För den som har sett Lars Fresker leda några förbundsstyrelsemöten är det noterbart hur han ofta lyckas sammanfatta styrelsemedlemmarnas, ibland ganska spretiga, synpunkter till ett beslutsförslag där de flesta i styrelsen förefaller känna sig lyssnade på.
– Det tror jag har varit en framgångsfaktor. Jag tror verkligen på att satsa på det känslomässiga och att bygga en vi-känsla. Inom styrelsen, mellan styrelse och kansli, men så klart också mellan mig som ordförande och medlemmarna. Jag har ofta fått mejl direkt från medlemmarna, vilket jag tycker är positivt. Sedan har det så klart varit min uppgift att sålla, så att frågan landar på rätt bord, säger Lars Fresker och tillägger:
– Vi har också utvecklat delaktigheten mycket under de här åren, i form av avtalskonferenser och ordförandekonferenser, vilket jag hoppas och tror har gett mycket bättre beslut och vi-känsla i förbundet. Att det inte bara är styrelsen som fattar beslut, utan att förbundets medlemmar har reell påverkan.
Han kommer inte att trappa ned det fackliga engagemanget helt efter sin officerspension i början på nästa år:
– Jag fortsätter bland annat som ordförande i OFR (Offentliganställdas förhandlingsråd, vilket är en förhandlingsorganisation för fackförbund med offentliganställda, reds.anm), jag är vice ordförande i Kåpan Pensioner som förvaltar tjänstepensionen för statligt anställda, och sitter i styrelsen för första AP-fonden.
Däremot finns det inga planer på att ta några större jobb som det känns nu. Lars har redan haft förmånen att tacka nej till förfrågningar om heltidsuppdrag.
– Min tanke är att nu få tid över till det som blivit lidande. Jag har tagit på mig många uppdrag vid sidan av ordförandeskapet, för att jag tyckt att det känns roligt och utvecklande, men det är klart att det har haft konsekvenser. Nu är tanken att jag ska ta tag i träningen och mina hobbies, framförallt jakten.
Kopplingen till Försvarsmakten avser han dock behålla – om det finns en lämplig plats för reservofficer major Fresker.
– Jag har för ett tag sedan fått ett erbjudande om en placering på en befattning i en av de brigader vars tillväxttakt står och väger efter ÖB:s senaste militära råd. Där har ju ÖB och politiken inte riktigt samma bild avseende vad som är möjligt i närtid, så vi får väl se, säger Lars Fresker.
