Senast publicerat
Senast publicerat:

JO: Försvarsmakten hade rätt att genomföra kontroll av kadettbostäder

Försvarsmakten hade lagligt stöd för att genomföra husrannsakan i kadetters bostadsutrymmen på Militärhögskolan Karlberg förra hösten, konstaterar Justitieombudsmannen, JO, efter en granskning av händelsen. Samtidigt menar JO att informationen till kadetterna borde ha varit tydligare.

Josefine Owetz
I november 2024 genomförde militärpolisen en kontroll av kadettbostäder på Militärhögskolan Karlberg. Syftet med åtgärden var att söka efter narkotika. JO har granskat händelsen och har kommit fram till att åtgärden har haft lagligt stöd.

Foto: Oscar Olsson/TT.

Det var den 20 november 2024 som Försvarsmakten genomförde en undersökning av samtliga kadetters bostadsutrymmen på Militärhögskolan Karlberg, MHS K. Militärpoliser sökte genom området efter narkotika och olagliga substanser. Tre kadetter anmälde efteråt händelsen till Justitieombudsmannen, JO, och i februari 2025 inledde JO en granskning av Försvarsmaktens agerande.

Nu är granskningen genomförd och i sitt beslut den 19 november slår JO fast att Försvarsmakten hade lagligt stöd för att genomföra kontrollen enligt 47:e paragrafen i lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret, LDT.

”ChefsJO:s bedömning är att Försvarsmakten har haft stöd i den aktuella bestämmelsen för den husrannsakan som genomfördes. Åtgärden får även anses ha varit förenlig med de allmänna principer som gäller vid användning av tvångsmedel. Det finns därför inte någon grund för kritik”, skriver chefsjustitieombudsmannen Erik Nymansson i beslutet.

Militärhögskolan Karlberg hade före kontrollen vid upprepade tillfällen fått uppgifter om bruk och förvaring av narkotika inom skyddsobjektet, vilket framgår av Försvarsmaktens yttrande till JO. Chefen för MHS K beslutade därför om en så kallad större undersökning av kadettbostäderna enligt 47:e paragrafen i LDT. 

”I det här fallet utgjordes de särskilda skälen enligt Försvarsmakten av indikationer om att narkotika brukades och förvarades av kadetter på MHS K. Försvarsmakten har vidare pekat på att undersökningen inte kunde begränsas till några enskilda kadetter eller platser. Det som Försvarsmakten har anfört i denna del anser jag utgöra sådana särskilda skäl som kan motivera en större undersökning enligt bestämmelsen”, skriver JO i beslutet.

I det här fallet utgjordes de särskilda skälen enligt Försvarsmakten av indikationer om att narkotika brukades och förvarades av kadetter på MHS K.

Niklas Englund, kommunikationschef på Militärhögskolan Karlberg, kommenterar beslutet så här: 

 – Militärhögskolan Karlberg välkomnar beslutet från JO och uppskattar att det nu finns en större tydlighet i hur vi kan agera, samt att det nu framkommit att det genomsök som tidigare gjorts inte brutit mot några lagar, säger han och tillägger:

Liknande läsning:

– Tillsammans med kadetterna arbetar vi vidare med målet att göra deras studier på Militärhögskolan Karlberg så bra som möjligt. Som en del i detta är det viktigt att det nu klargjorts vilka möjligheter Försvarsmakten har att fortsatt kunna säkerställa att området och kadetternas studiemiljö hålls fri från narkotika och andra olagliga preparat.

Försvarsmakten medger i sitt yttrande till JO att kommunikationen brast i samband med att undersökningen genomfördes. Enligt Försvarsmakten kunde kadetterna ha fått tydligare information om kontrollen och skälen för undersökningen, något som också hade kunnat förebygga den oro som uppstod kring att de utsattes för ett integritetsintrång utan lagstöd.

Försvarsmakten beklagar också att Officerstidningen gavs felaktig information om bakgrunden till kontrollen. Kommunikationschefen vid MHS K sa i en intervju att det saknades misstankar om narkotika på skolområdet, vilket visade sig vara felaktigt.

”Som Försvarsmakten har konstaterat stämmer inte de uppgifter som myndigheten nu har lämnat överens med de uppgifter som lämnades av kommunikationschefen vid MHS K till Officerstidningen. Förutom att tidningen – och i förlängningen dess läsare – fick felaktig information om vad som hade föranlett åtgärden var det författningsstöd som han hänvisade till inte korrekt”, skriver JO och hänvisar till att det i regeringsformen står att ”företrädare för det allmänna i sin verksamhet ska iaktta saklighet” och att i det i kravet på saklighet ligger att den information som lämnas ska vara rättvisande och riktig.

Att det förekom felaktigheter i de detaljer vi kommunicerade gentemot Officerstidningen beklagar vi, det var inte på något vis avsiktligt menat.

Justitieombudsmannen konstaterar att Försvarsmakten brustit i detta avseende och delar myndighetens bedömning att en mer fullständig och korrekt informationsgivning till kadetterna sannolikt hade ökat deras förståelse utan att syftet med undersökningen hade äventyrats.

– Att det förekom felaktigheter i de detaljer vi kommunicerade gentemot Officerstidningen beklagar vi, det var inte på något vis avsiktligt menat. Att det hände berodde på brister i den interna kunskapsöverföringen samt rutinerna för detta. Vi har nu sett över rutinerna för vår internkommunikation för att minska risken att det händer igen, säger Niklas Englund och fortsätter:

– För oss här på Militärhögskolan Karlberg är det av yttersta vikt att vi förmedlar korrekt och därmed trovärdig information. När det gäller hur kadetterna har informerats, och kommer att informeras i framtiden, ser vi löpande över hur detta bäst sker, skriver Niklas Englund.

I de avslutande synpunkterna framhåller chefsjustitieombudsmannen att 47:e paragrafen i LDT inte uppfyller de krav på tydlighet och förutsägbarhet som bör gälla för en tvångsmedelsbestämmelse.

Han menar att uttrycket ”särskilda skäl” ger ett alltför brett tolkningsutrymme, särskilt när det handlar om ingrepp i utrymmen som i praktiken fungerar som privatbostäder.  ”Det är av vikt för rättssäkerheten och förtroendet för Försvarsmakten att myndigheten inte utan närmare överväganden konstaterar förekomsten av särskilda skäl och slentrianmässigt utför större undersökningar. Detta gäller särskilt när det, som nu, är fråga om utrymmen som i alla väsentliga hänseenden nyttjas som privatbostäder”, skriver chefsJO.

ChefsJO överlämnar därför beslutet till regeringen och rekommenderar att bestämmelsen bör ses över.

Fakta

47 §  i LDT

”Om det finns anledning att anta att en disciplinansvarig som tjänstgör i Försvarsmakten olovligen bär på sig föremål som tillhör Försvarsmakten eller som den disciplinansvarige annars inte får inneha, kan han eller hon enligt förmans beslut underkastas kroppsvisitation för eftersökande av föremålen.

För eftersökande av sådana föremål får enligt förmans beslut skåp, väskor och annan egendom som tillhör eller disponeras av den disciplinansvarige undersökas, om det finns anledning att anta att föremålen finns där. En sådan undersökning får också göras stickprovsvis eller i anslutning till en större undersökning som företas av särskilda skäl.

Åtgärder enligt första och andra styckena får vidtas endast inom ett militärt område eller något annat område som disponeras av Försvarsmakten.”

Källa: Lag (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Sommar, semester och lite tid över? Här följer en lista på 10 reportage och intervjuer i Officerstidningen som du kanske har missat eller inte hunnit läsa tidigare

Josefine Owetz
Rickard ”Bronco” Wilhelmsson

Rickard Wilhelmsson har har en lång bakgrund inom specialförbanden. Sedan förra året är han försvarsmaktsförvaltare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

  1. Rickard ”Bronco” Wilhelmsson: ”Det är klart att det vi gör är farligt”

Som ÖB:s högra hand vill försvarsmaktsförvaltare Rickard ”Bronco” Wilhelmsson bidra till att förändra hur Försvarsmakten tänker, tränar och leder. Mindre teori, mer praktik – och soldater som tränas tills de misslyckas. I centrum står också det han kallar ”riskaptit” – förmågan att genom erfarenhet och träning våga ta kalkylerade risker.

Läs mötet här

251217-PaulWennerholm-0588-1

Vagnchefen ”Bars”, skytten ”Bugor” och laddaren ”Bulgar” i 21:a mekaniserade brigaden.

Foto: Paul Wennerholm

2. ”Ryssarna har stenkoll på era fordon”

Det svenska pansaret var ryggraden under offensiven in i ryska Kursk, höll linjerna i Donbass och kan ha slagit rekord i världens längsta stridsvagnsträff. När Officerstidningen besöker den ukrainska ”svenskbrigaden” hyllas Sveriges stridsfordon – men de riktar också en varning till kollegorna i Försvarsmakten om vad ryssarna har lärt sig under krigsåren.

Läs reportaget här

Statsflygskvadronen

Överstelöjtnant Olof Stenbergh, chef för statsflygskvadronen.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

3. Statsflyget mot nya höjder

Statsflygskvadronen på Arlanda står inför flera stora förändringar. Nuvarande Gulfstreamflygplan ersätts av flygplan från Bombardier, organisationen ska växa kraftigt och på sikt ska skvadronen också tillföras flygvapnets nya radarspanings- och ledningsflygplan S 106 GlobalEye. Det innebär modernare flygplan, nya uppgifter och betydligt fler anställda.

Läs reportaget här

Rymdchefen_Porträttbild-Anders Sundeman

Anders Sundeman tillträdde som Försvarsmaktens nya rymdchef i september 2025.

Foto: Försvarsmakten

4. Rymdchefen: ”Mycket handlar om att lägga ett rymdpussel tillsammans med våra allierade”

Att bygga rymdförmåga handlar om att arbeta multidomänt med fokus på land, hav, luft och cybermiljö. Uppbyggnadstakten har skyndats på och präglas av den snabba teknikutvecklingens möjligheter och nya hot. Det säger Försvarsmaktens rymdchef flottiljamiral Anders Sundeman.

Läs intervjun här

Flygvapnets cyberförsvar

”Idag är det viktigt att man förstår att även strids­­­­vagnar har IP-­adresser och går att hacka”, säger ­Christof­­­fer Pierrou, cyberförsvarsförvaltare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

5. Fokus på femte domänen i Flygvapnets cyberförsvar

Flygvapnet växlar upp i cyberdomänen – den femte arenan för krigföring. På Uppsala garnison byggs förmågan att upptäcka, förstå och försvara flygvapnets system mot angrepp i realtid. ”Vi behöver dem som är skickliga på att kriga med hjärnan”, säger cyberförsvarsförvaltare Christoffer Pierrou.

Läs reportaget här

f17_vader_flygtornetinne_allatre1

Major Charlotte Boström, kapten Malin Bohman och kapten Josefin Jönsson är tre av femton anställda på väderavdelningen på F 17.

Foto: Linn Bergbrant

6. Meteorologerna som avgör när flyget kan lyfta

Högt ovanför marken på Blekinge flygflottilj, F 17, sitter meteorologerna. Med blicken fäst på kartor och siffror ger de stöd till planering och genomförande av insatser och militära operationer. Men nyrekryteringen till yrket går trögt – en trend som nu håller på att vända.

Läs reportaget här

Daniel Smith

En av slutsatserna i Daniel Smiths avhandling är att soldater följer ledare som ger dem redskap att fatta egna beslut.

Foto: Filip Erlind

7. ”Soldater följer chefer som de anser vara värda att följa”

I krigets kaos är det avgörande att soldater fortsätter att samverka och fatta beslut. Major Daniel Smith gjorde sina doktorandstudier på motorcykel längs Ukrainas frontlinje. I höstas disputerade han vid Försvarshögskolan, FHS, med en avhandling som utmanar tidigare forskning om vad som möjliggör sammanhållning i strid.

Läs intervjun här

Aurora 26 pressade logistiken

På Transportenheten jobbar militärer och civila tillsammans för att lösa transportuppdrag under Aurora 26.

Foto: Filip Erlind

8. Aurora 26 pressade logistiken

Värdlandsstöd och logistik var i fokus under försvarsmaktsövningen Aurora 26 med 18 000 deltagare och mängder av materiel i rörelse. Planeringen av operativa transporter var klar i god tid innan övningsstarten, men kriget i Mellanöstern medförde flera sena ändringar. Det satte extra press på Transportenheten vid Försvarsmaktens logistik, som hanterade logistiken under övningen.

Läs reportaget här

Tystnadskultur

På arbetsplatser med tystnadskultur riskerar den som för fram kritik att hamna i social och karriärmässig karantän.

Foto: Björn Öberg

9. Många anställda i Försvarsmakten upplever tystnadskultur

Varannan anställd i Försvarsmakten har upplevt tystnadskultur och ju högre upp i organisationen man kommer desto mer utbrett är det. Arbetsställen som präglas av den här typen av problem riskerar att tappa i förtroende och bli mindre effektiva än andra. Det visar forskning om tystnadskultur och destruktivt ledarskap som publicerats de senaste åren.

Läs fördjupningen här

margaretabsandeback_251210_MBS9509-weboptimised

Att förenkla processerna kring anskaffningar är ett måste för att Försvarets materielverk ska klara av att möta den ökande mängden uppdrag, säger Mikael Granholm.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

10. FMV:s generaldirektör: ”Vi behöver förenkla vårt samarbete med Försvarsmakten”

Försvarets materielverk, FMV, har de senaste åren flerdubblat beställningarna mot industrin och anställt ett tusental nya medarbetare. Samtidigt är myndigheten på väg att minska antalet militära befattningar eftersom det nuvarande målet inte bedöms kunna nås. Det säger generaldirektör Mikael Granholm.

Läs intervjun här

Ur arkivet: