Den 23 november i ett kylslaget Arvidsjaur. Vid en ceremoni på Norrlands dragonregemente, K 4, överlämnade Försvarets materielverk, FMV, två nya snöskotersystem till Försvarsmakten.
– Hundra nya skotrar kommer att ge en enorm förmågeökning för jägarbataljonen och fallskärms-
jägarskvadronen i Karlsborg, sa brigadgeneral Mikael Frisell, chef för armémateriel vid FMV, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.
Det var enligt utsago en stolt general som bara två år efter att inköpsprocessen startat kunde leverera snöskotrarna till jägarförbanden. Med vid överlämnandet i Arvidsjaur var också överstelöjtnant Micael Ågren Berner. Han är YAM, yrkesofficer vid annan myndighet, och tjänstgör sedan drygt ett år tillbaka på FMV:s lokalkontor i Östersund.
– Jag är chef för avdelningen hjulfordon, CBRN och hemvärn. Min tillikauppgift är att jag också är chef för Östersundskontoret.
Micael Ågren Berner
Micael Ågren Berner har arbetat i Försvarsmakten i 30 år och har en bakgrund inom framför allt infanteri och mekaniserat skytte. Innan han började arbeta på FMV var han chef för fältjägargruppen i Östersund.
Liknande läsning:
– Jag avslutade min tjänstgöring som chef där och var på väg på kommendering till Stockholm, men familjemässigt och socialt så funkade inte det. När jag hörde att den här tjänsten fanns så påbörjade jag en dialog med FMV och fick möjlighet att ta den här positionen, säger han.
Tjänstgöringstiden för YAM är tre år, med möjlighet till förlängning på ytterligare tre år. Under tiden är individen tjänstledig från Försvarsmakten. Micael Ågren Berner förklarar att det känns som en stor fördel att han inte behöver säga upp sin anställning i Försvarsmakten, samtidigt som han också får ny kompetens genom att vara placerad på en YAM-befattning.
– Jag tycker att det är bra att det finns möjlighet till växeltjänstgöring. Det är väldigt viktigt med kompetensöverföring mellan myndigheterna. Det är bra att jag har med mig kunskap från kunden. Nu kommer man in och får se det från andra sidan. Man får en helt annan förståelse för hur anskaffning och vidmakthållandeprocesserna går till, säger Micael Ågren Berner.
Mycket av hans arbetstid går just nu åt till att avsluta leveranser av nya lastbilar innan årsskiftet. Stora delar av fordonsflottan i Försvarsmakten är gammal och det finns för få fordon. De planerade leveranserna under 2021 av närmare 300 nya standard- och terränglastbilar kommer att innebära ett välkommet tillskott till Försvarsmakten, tror han.
– Det är full fart i produktionen. FMV har under året tecknat nya kontrakt på drygt 500 stycken standard- och terränglastbilar för leveranser under 2022. Parallellt pågår även anskaffning av CBRN-utrustning samt materiel mot hemvärnet. Det är resor mest varje vecka nu efter pandemin, som i samband med materielöverlämningen av skotrar i Arvidsjaur nyligen. För avdelningens personal är det också besök hos leverantörer som Volvo, Scania och tyska RMMV, säger han.
56 mil söderut, på Banérgatan på Gärdet i Stockholm och fastigheten Tre vapen, har Försvarets materielverk sitt huvudkontor. Härifrån utgår en stor del av FMV:s verksamhet. Försvarets materielverk upphandlar, utvecklar och levererar materiel och tjänster till Försvarsmakten. Myndighetens vision är ”Rätt materiel för ett starkare försvar” och i den ryms arbete och leveranser till Försvarsmakten av allt från ”helikoptrar, ubåtar, Gripen-plan och snörade kängor till kompasser, radarstationer, pansarterrängbilar och kuddar”, enligt FMV:s egen beskrivning.
Rebecca Ihrfors, chef för verksamhetsområde ledningssystemmateriel
Efter riksdagens ja till regeringens förslag om totalförsvarspolitisk inriktning för åren 2021–2025 har Försvarets materielverk genomfört flera åtgärder för att kunna leverera det som efterfrågas. Försvarsmaktens operativa förmågehöjning under budgetperioden är i stor utsträckning beroende av att FMV kan omsätta de utökade investeringsvolymer som Försvarsmakten planerat för de närmaste åren. För att kunna möta behovet och ett ökat beställningstryck har FMV bland annat rekryterat flera hundra nya medarbetare de senaste två åren. Vid utgången av 2020 hade FMV 1 802 anställda. De yrkesgrupper som ökat mest har varit olika typer av ingenjörsroller, projektledare, strategiska inköpare och ekonomer.
– Vi har hittills vuxit med runt 450 personer under 2020 och 2021. Det innebär så klart vissa utmaningar att öka så mycket på kort tid. Vi har till exempel utvecklat vårt introduktionsprogram och vi har byggt upp intern kompetens hos HR vad gäller stöd till våra chefer vid rekrytering, säger Rebecca Ihrfors, chef för verksamhetsområde ledningssystemmateriel.
Vid hennes verksamhetsområde ansvarar man för att utveckla, upphandla och vidmakthålla materiel och tjänster inom ledningssystemområdet till Försvarsmakten, som mobila kommunikationssystem, försvarets telenät samt operativa och taktiska informationssystem.
– Ledningssystemsmateriel omfattar alltifrån radarstationer, optroniska sensorer, stora och små it-system till telehjälmar. Vi har även specialistkompetens, inom bland annat elektromagnetiska beräkningar. Vi ansvarar också för anläggningar som ska levereras till de nya regementena. Ledningssystem levererar inte bara till IT- och ledningsdelarna i Försvarsmakten utan även ledningssystem som ingår i andra plattformar hos områdena armé, marin, flyg och logistik på FMV, säger Rebecca Ihrfors.
Bland stora pågående it-projekt nämner hon digitaliseringen av Försvarsmakten, och då särskilt digitaliseringen av armén, där verksamhetsområde ledningssystemmateriel är en viktig kugge.
– Försvarsmakten vill få bättre lägesbilder vilket ger bättre operativ effekt. Vi måste se helheten hos oss, hårdvara och mjukvara i stridsvagnarna exempelvis. Det är nytt och då behöver man tänka annorlunda med flertalet saker. Hur är miljön där hårdvaran och mjukvaran ska användas? Hur uppdateras mjukvaran? Dagens hårdvara och mjukvara har inte lika lång livslängd som ett stridsfordon, hur ska underhållet fungera?
Rebecca Ihrfors har arbetat på FMV sedan 2016, först som CIO och sedan början av 2021 som chef för verksamhetsområde ledningssystem. Innan dess kom hon närmast från Försvarsmakten, där hon arbetade i 13 år på flera olika befattningar. Hon var med i Försvarsmaktens civila chefsutvecklingsprogram och arbetade på flera olika befattningar på Högkvarteret, den sista som chef för Prio. Genom chefsbefattningarna och chefsutvecklingsprogrammet fick Rebecca Ihrfors möjlighet att gå flera chefsutbildningar gemensamt med officerare.
– Det var ett otroligt bra sätt att knyta kontakter och väva samman det civila med det militära. Det är en stor fördel som jag har med mig i dag. Jag gick utbildningar med många som är parallellt med mig i dag, både på FMV och på försvarsmaktssidan, säger hon.
På avdelningarna som arbetar med ledningssystemmateriel finns, utöver stabspersonal i form av ekonomer och controllers, produktföreträdare, produktledare, projektledare, ingenjörer och tekniska chefer. Det är mycket civil kompetens bland de anställda, men en hel del av de civila har en officersbakgrund. Det pågår också ett arbete för att utöka antalet YAM-rader inom verksamhetsområdet, ett arbete som Rebecca Ihrfors har varit drivande i.
– Vi har i dag tre YAM inom ledningssystemmateriel, men vi vill utöka till sex officerare. Vi har tre chefer och skulle vilja få in tre systemingenjörer som också kan jobba i projekten. Anledningen till varför det är viktigt, och att jag har drivit frågan, är att det som YAM gör är att de både tar in kunskap till oss om Försvarsmakten och tar tillbaka kunskap till Försvarsmakten om FMV. Det är viktigt att snurran fungerar.
FAKTA
Försvarets materielverk
Försvarets materielverk, FMV, utgör en myndighet under Försvarsdepartementet. FMV har regeringens uppgift att upphandla och leverera materiel till Försvarsmakten. FMV ska bidra till att försvara Sverige genom att i samarbete med Försvarsmakten utforma, upphandla och tillhandahålla materiel som möter Försvarsmaktens operativa behov.
Källa: FMV
Hon förklarar att FMV för dialog med Försvarsmakten om att få låna systemingenjörer, men att ingenting är dock klart ännu. Redan i dag finns svårigheter för FMV att få de yrkesofficerare som de skulle vilja ha. Det finns ett totalt behov av cirka 150 militära befattningar på FMV. Ett 100-tal befattningar är i dag tillsatta, vilket innebär att det finns ett 50-tal vakanser. FMV:s bemanningsplanering och Försvarsmaktens personalförsörjningsplan är grunden för tillsättning av militär personal inom myndigheten.
– Vi vill ha fler officerare än vad vi får, men vi förstår varför vi inte får dem. Försvarsmakten kan inte låna ut så många som vi skulle vilja ha, de behövs för annan verksamhet, som i värnpliktsutbildningen.
Rebecca Ihrfors betonar vikten av att förstå vilka olika roller som myndigheterna har. Att FMV ska beställa och omhänderta materiel samt vara gränssnittet mellan industrin och Försvarsmakten.
– Försvarsmakten ska utbilda förbanden och försvara Sverige. Och materielleveranserna är avgörande för att göra det. Tillsammans blir vi en bra helhet. Försvarsmakten behöver förstå vilken komplexitet vi sitter med härborta, hur fungerar det i industrin, vad händer i omvärlden. YAM är ett mycket bra sätt att bidra med kunskapsspridningen mellan myndigheterna.
Samtidigt behövs det givetvis också förståelse från FMV:s sida, fortsätter hon. Det krävs kunskap om hur produkterna och materielen fungerar och används i verksamheten och i det operativa genomförandet.
– Vi chefer tenderar att prata mest med Högkvarteret. Men med YAM får vi andra perspektiv ute från förbanden, och andra ställen i organisationen. Det behöver vi, för det är där vår materiel finns och används. Hur fungerar det rent praktiskt i stridsvagnen? Det behöver vi förstå, säger Rebecca Ihrfors.
Anders Borglund, produktionsföreträdare
En som möjligen inte vet hur det fungerar i stridsvagnen, men däremot hur arbetet ombord på marinens korvetter går till är kommendörkapten Anders Borglund. Han är YAM på FMV sedan förra sommaren och arbetar som produktionsföreträdare för marinen vid Ledningsstabens produktionsledning. Anders Borglund tillhörde 41:a korvettdivisionen på 4:e sjöstridsflottiljen fram till 2016 då han började arbeta på dåvarande Prod Marin.
– Jag var materielområdesansvarig där och hade försvarsmaktsperspektivet gentemot FMV. Efter att ha gått Högre officersprogrammet blev jag placerad som YAM här. Om Försvarsmakten vill att jag ska vara kvar i materielprocessen så vill jag gärna se FMV-sidan av det också. Jag är hittills jättenöjd, det har varit väldigt lärorikt, säger Anders Borglund och tillägger:
– Jag har ju också kunskap om materielen och kan bidra med kunskap som användare. Det underlättar att förstå och översätta vissa krav i beställningarna.
Som produktionsföreträdare för marinen arbetar han med att produktionsplanera, följa upp och vara stödjande, inom hela den marina produktionen på FMV. Det innebär att han tar emot de offertförfrågningar som kommer från Försvarsmakten, bereder dem så att produktionsbeslut kan fattas, varpå han, tillsammans med FMV:s verksamhetsområde marin, gör en slutberedning som slutar i en offert till Försvarsmakten.
– Sedan verkställs det med en beställning från Försvarsmakten. Inom detta arbete är det ett nära samarbete med verksamhetsområde marin och deras produktionssamordnare, som till skillnad från mig har detaljkunskap om själva produktionen, säger han.
Hur upplever du att kunskapen internt i Försvarsmakten är kring hur materielprocessen går till?
– Den är jättelåg skulle jag säga. Jag hade inte koll på den förrän jag började jobba i den 2016. Jag visste att det fanns någon slags materielsektion på marinstaben, men hur relationen och beställningen gick till hade jag inte koll på. Man tyckte mest att vi aldrig fick saker, man trodde det var för mycket pengar där och för lite där, man hade ingen direkt insyn. Det är ganska stor okunskap generellt i Försvarsmakten kring materielförsörjning är min bild, säger Anders Borglund.
Han tror att det är viktigt information om materielanskaffning sprids hela vägen ut i organisationen.
– Försvarsmakten måste hjälpa till att sprida informationen. Vi kan vara jätteöverens med Prod eller marinstaben, men ute i organisationen behöver man veta vilka avsteg man gjort inom olika materielprojekt. Vi kommer aldrig att leverera något som blir en förvåning på toppnivån. Men att kunskapen når ner till användaren, det är inte alltid som det blir så. Kommunikation är nyckeln. FMV gör allt för att det ska bli så bra som möjligt. Det finns en stolthet i att försöka leverera det bästa som finns, till den pengen som man har.
I rollen som produktionsföreträdare ingår också att delta i beredningen inom FMV:s stöd till försvarsmaktsplaneringen, där den största uppgiften är arbete inom Försvarsmaktens budgetunderlag med dess investeringsplan och fördelning mot uppdrag inom de olika anslagsposterna.
– Vi stödjer Försvarsmakten med att ta fram hur investeringsplanen bör se ut för att passa pågående och planerad produktion, säger Anders Borglund.
Han förklarar att han som produktionsföreträdare också kan stötta i samarbetet mellan Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Ett sådant exempel är inom ubåtsprojektet A26, och den omförhandling av kontraktet som genomfördes tidigare i år. En förhandling som innebar förändringar i kostnadsbild och leveranstider.
– Vi satte upp en egen grupp med handläggare från Ledningsstaben på Högkvarteret, marinstaben, Produktionsstabens resursproduktionsenhet och FMV:s verksamhetsområde marin, marknad och inköp samt FMV:s ledningsstab i form av mig. Genom denna grupp kunde vi alla orientera våra chefer på olika placeringar så att när väl besluten skulle fattas hade alla samma bild och själva slutförandet av omförhandlingen av kontraktet gick snabbt och smidigt, säger Anders Borglund.
FAKTA
FMV:s största materielprojekt:
• Anskaffning och utveckling Jas 39 Gripen E
• Anskaffning medelräckviddigt luftvärn
• Anskaffning nytt lätt torpedsystem
• Anskaffning ubåt A-26
• Anskaffning helikopter 14
• Anskaffning sjömålsrobot
• Renovering stridsfordon 90
• Renovering stridsvagn 122
• Statushöjning granatgevär 19-25
• Ledningssystem, mobila ledningsplatser
Källa: FMV
Styrningen och uppföljningen vad gäller materielförsörjningen i det militära försvaret har varit föremål för flera utredningar och rapporter de senaste åren. Flera av de förslag som lämnades i betänkandet Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88) har genomförts sedan 2019, bland annat att Försvarsmakten har ansvaret för den materiel som används av myndigheten samtidigt som Försvarets materielverks ansvar för genomförandet av beslutade materielanskaffningar har förtydligats. En ny finansieringsmodell har också införts som innebär att ansvar för verksamhet stämmer överens med ansvar för ekonomi och anslag.
– Vi har hittat bättre former för samarbete mellan myndigheterna i dag. När hela materiel- och logistikutredning kom fick vi nya styrningar och ansvar. Vår generaldirektör valde i vår omorganisation att spegla Försvarsmakten och upplägget med försvarsgrenschefer och stridskraftschefer så mycket det bara gick. Det innebär att vi i dag har verksamhetsområden som heter armé, marin, flyg, logistik och ledningssystem, säger Rebecca Ihrfors.
För att kunna göra verklighet av den planerade tillväxten i Försvarsmakten kommer det att krävas ett högt tempo i materielanskaffningen. Anders Borglund berättar att de är mitt uppe i ett arbete där FMV, tillsammans med Försvarsmakten, tittar över hela materielprocessen för att se om det går att effektivisera arbetet.
– Grunden till materielprocessen är treårig, där utgångspunkten är krigsförbandens behov. Där försöker vi nu kapa tid och ser om det går att komma ner i en tvåårig process. Framför allt är det mandat- och beställningsmönstret som behöver ses över. Vissa delar behöver decentraliseras för att vinna tid och tempo i processen, då mycket kan lösas direkt från försvarsgrensstaberna, säger han.
I arbetet som nu pågår ingår att se över nuvarande rutiner för produktionsstyrning och planering mellan myndigheterna vad gäller exempelvis tidsförhållanden för underlagsframtagning och beslut. Anders Borglund fortsätter:
– Det är före beställning som man kan vinna tid och göra det smidigare. Själva produktionen är svår att skynda på. Det finns de tillverkare och varvsresurser som finns. Men processen att komma till att man väl börjar bygga, det är där kan man vinna tid, säger han.
Officerstidningen träffar honom tillsammans med Camilla Ventura, avdelningschef för marinsystem på marknad och inköp. Området är ett av de sju verksamhetsområden som FMV är indelat i. De andra är armémateriel, marinmateriel, flygmateriel, ledningsystemateriel, logistik och test och evaluering.
– Vi stödjer verksamhetsområde marin med kommersiell kompetens inom upphandling och inköp. Vi jobbar hela tiden med att försöka hitta effektiva sätt för att komma framåt snabbare i alla spår. Verksamheten är komplex, men vi försöker hitta sätt att jobba smartare, säger hon.
Vad kan det handla om rent konkret?
– Från mitt perspektiv så jobbar vi med att ha mycket dialog med industrin och att försöka vara före i tänket för att inte behöva fastna i onödiga och långdragna kommersiella förhandlingar. Genom att hitta principerna tidigt kan vi vara överens om dessa i en tidig fas. Vi kan inte alltid göra det, på grund av upphandlingslagstiftningen, men i vissa projekt har vi möjlighet att veta vilken industri som vi ska vända oss till och då kan vi jobba tätare där.
På hennes avdelning, som består av 22 personer, har fler än hälften anställts de senaste två åren. Under pandemin märktes en ökning av sökande från andra branscher, men den effekten har mattats av en aning nu, berättar Camilla Ventura.
– På min avdelning arbetar i huvudsak jurister, civilingenjörer och civilekonomer. Vi ska ha marknadsfokus och kommersiell kompetens. Vi ska också vara experter på offentlig upphandling och förstå kontexten i försvarsanskaffning och de speciella förutsättningar som finns där, med undantag från offentlig upphandling ibland och med särskild relation till stora leverantörer.
Camilla Ventura, avdelningschef för marinsystem på marknad och inköp
Camilla Ventura har arbetat på FMV i 20 år och har jobbat operativt med inköp för både armén, flygvapnet och marinen.
Vad är det som tar mest tid i materielprocessen?
– Underlag och beslut skulle jag säga. Vi har också en marknad och industri som ska vara redo. Jag pratade med några inom industrin igår som inte har samma resursökning som vi har, men som kanske motsvarande borde öka med resurser för att kunna möta Försvarsmaktens behov. De är inte där riktigt, och då får vi ju inte ut grejerna fast vi lägger beställningar, säger Camilla Ventura.
Vad gäller just leveransförmåga – kommer det finnas möjligheter till leverans av allt som behövs?
– Det återstår att se. Vi borde vara ute med fler offertförfrågningar än vad vi hittills har lyckats med för att kunna svara på det. Leveransförmågan har att göra med kapaciteten på marknaden och där är vi inte ensamma att ha samma behov. Saab, som vi har ständig dialog med, tror att de kan möta Försvarsmaktens behov. Men de säger också att vi behöver komma ut med våra behov tidigt för att de ska kunna bibehålla den kompetens som de har i dag, säger Camilla Ventura.
Anders Borglund nickar instämmande.
– Om vi köper en ubåt var trettionde år, vem sitter på kunskapen att designa ubåtar i 30 år? Ingen. Då blir det en ny sak varje gång vi kommer med beställningen, vilket är problematiskt för oss, beställaren och för industrin, säger han.
Förseningar kan uppstå i upphandlingsprocessen, där till exempel leverantörer inte lämnar giltiga anbud eller att det har förekommit tidskrävande överprövningar. Ett exempel på en upphandling som avbröts är den för Försvarsmaktens nya skolflygplan tidigare i år, eftersom inget av anbuden uppfyllde samtliga krav.
FMV driver just nu ungefär 600 materielprojekt, i första hand på uppdrag av Försvarsmakten. Varje år avslutas runt 100 uppdrag, samtidigt startas ungefär lika många nya upp. Målet är att ”få så mycket försvarsförmåga som möjligt för tillgängliga medel”. Regeringens försvarspolitiska inriktningsproposition föreslår en ökning av det militära försvarsanslaget, från 66 miljarder 2021 till 89 miljarder kronor 2025. Nära 27 procent av försvarsbudgeten planeras att gå till materielanskaffning i år och andelen förväntas växa till 36 procent år 2025. Därutöver går ungefär 15 procent till vidmakthållande av materiel under inriktningsperioden.
Verksamheten vid FMV förra året har, trots de anpassningar som gjorts med anledning av covid-19-pandemin, kännetecknats av en ökande produktion inom materielanskaffningen i jämförelse med 2019, enligt myndighetens årsredovisning för 2020. Leveranser har skett inom samtliga verksamhetsområden och FMV:s leveransförmåga för 2020 är oförändrad jämfört mot 2019 och uppgick till 82 procent. Det är lägre än det interna målet på 85 procent.
I begäran som FMV lämnar in till Försvarsmakten om YAM-kvot anges vilka typer av nivåer, kompetenser och bakgrunder som är önskvärt. Men även där pågår ett arbete för att se över huruvida begäran är rätt ställd, berättar Rebecca Ihrfors. Bland annat har FMV haft möten med chefs- och personalutvecklingssektionen och den som är ansvarig för ingenjörer i Försvarsmakten.
– Vi har ofta varit dåliga på spridning i nivåer och ofta begärt OF 4:or (överstelöjtnanter och kommendörkaptener, reds.amm). Vi har haft flera sittningar och diskuterat den här frågan. Vi försöker bli bättre på att begära fler specialistofficerare. Är du ingenjör, tekniker och specialistofficer – då borde det vara en stor tillgång att ha tjänstgjort på FMV där tekniken, som man senare ska utveckla på förbanden och inom försvarsgrenen, kommer ifrån.
Rebecca Ihrfors, chef för verksamhetsområde ledningssystemmateriel
Teknisk kompetens är redan i dag en brist ute på förbanden, vilket försvårar FMV:s möjligheter att få bemanning av exempelvis armé-, flyg- och mariningenjörer. Just den tekniska utvecklingen inom materielprojekten och behovet av tekniskt kunnande är något som Rebecca Ihrfors funderar en hel del på.
– Vi från FMV:s sida skulle säga att det utbildas för få försvarsmaktsingenjörer. Tekniken har utvecklats och att allt blir mer och mer tekniskt. Det kryper ut på de olika rollerna när allt blir mer digitalt tekniktungt. Då tror jag att man har behov av fler ingenjörer. Tekniklyft och digitalisering kräver annan ingenjörskompetens ute på förbanden.
Är det svårt för FMV att få rätt militär kompetens?
– Vi har diskussioner med Försvarsmakten kring detta och vi vet att de prioriterar så gott de kan. Men vi får inte så många som vi önskar. Ett arbete som pågår nu är en översyn för att se vilka befattningar hos oss som alltid måste vara bemannade av YAM. Är det rätt kompetens som vi har begärt, eller behöver vi uppdatera vår kravprofil? Vi vill inte begära för många officerare heller.
När Anders Borglund började på FMV var det restriktioner på grund av pandemin, däribland en uppmaning för myndighetens anställda att jobba på distans. Det tog ett år innan han hade träffat alla sina kollegor.
– Det var ett hårt krav att vi skulle jobba hemifrån. Gentemot Försvarsmakten, där många jobbade på precis som vanligt, så var det en intressant skillnad. Att jobba på distans gick förvånansvärt bra, framför allt att vi med vårt it-system kan jobba med väldigt mycket hemifrån.
Hur trivs du hittills med att vara YAM?
– Jag känner att jag gör nytta, på alla nivåer. Även en skicklig användare behöver komma till FMV, det finns plats för alla, både som skicklig operatör och som stabsofficer på högre nivå. Man kan bidra på alla nivåer. Att få vara på en annan myndighet ger också perspektiv på hur Försvarsmakten kan förändras, säger han.
Materielprocessen
Utveckling av materiel och teknik styrs av de beslut kring Försvarsmaktens förmåga som fattas av riksdag och regering. Utifrån dessa formar Försvarsmakten dels en långsiktig utvecklingsplan, dels en mer konkret materielplan. FMV lämnar samråd gällande genomförbarheten av Försvarsmaktens förslag till investeringsplan. Försvarsmakten och FMV enas om materielens egenskaper och om ekonomi. Därefter får FMV i uppgift att anskaffa och leverera materielen. Materielprocessen startar med en beställning från Försvarsmakten. Därefter tar ett arbete vid på FMV för att formulera de krav som ställs på materielen, det vill säga vad utrustningen ska kunna prestera och klara av. Efter att detta arbete är gjort går FMV vidare med en upphandling. Upphandlingen avslutas med utvärdering av anbuden och avtal med en eller flera leverantörer. I den sista fasen ska projektet se till att materielen levereras i tid och enligt de krav som FMV har ställt. Detta arbete görs ofta tillsammans med kunder och leverantörer i integrerade projektteam.
Källa: FMV och FM.
