Senast publicerat
Senast publicerat:

Vem värderas och med vilken effekt?

”Om Försvarsmakten inte tar löneutvecklingsproblematiken på allvar riskerar myndigheten att inte klara kommande tillväxt. Lojalitet och yrkesstolthet räcker långt som motivator, men bör inte tas för given. Risken är att Försvarsmakten inte kommer att vara en attraktiv arbetsplats för hela officersskrået om officerskåren delas in i två olika lönestrukturer”, skriver insändarskribenterna apropå slutliga implementeringen av trebefälssystemet.

Fredrik Ström & Josefine Ådeby specialistofficerare, Luftstridsskolan
Bezav Mahmod/Försvarsmakten
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I och med det slutgiltiga införandet av trebefälssystemet (3BS) delas den svenska officerskåren tydligt in i generalister – officerare – och specialister – specialistofficerare. Den farhåga som finns bland specialistofficerare, och som även tydligt avspeglas i debatten kring NBO-officerarna, är att den svenska officerskåren delas in i två kategorier, där den enes inflytande över den andre inte står i proportion till uppgiften som ska lösas av officerskåren tillsammans.

Ser man till professionen ska officeren vara beslutsfattaren och därmed vara den som har personalansvaret. Detta är i dag något som tydligt avspeglas i löneutvecklingen, där personalansvar är en tungt vägande faktor när löner ska sättas. Under en tioårsperiod kan, eller ska, en officer snabbt förflytta sig uppåt i karriären via nya befattningar, nivåhöjande utbildning och grader, från fänrik till överstelöjtnant. Befattningsbyten och befordringar som generellt innebär en kontinuerlig löneutveckling. Officerens karriär bygger på en relativt kort tid på varje nivå, men med personalansvar på samtliga. Officeren får under sin karriär en akademisk utbildning vid såväl Officersprogrammet som Högre officersprogrammet, vilken ger en generell kunskap om verksamheten i stort. 

Specialistofficeren däremot ska stå för genomförandet och den som har den djupa kunskapen samt erfarenheten. Kunskapsdjupet och erfarenheten som specialisten sitter på värderas dock betydligt lägre, trots att just expertkunskapen hos specialistofficeren i allt väsentligt är helt avgörande för att verksamheten ska kunna fungera. Specialistofficerens karriärutveckling kan inom motsvarande tioårsperiod innebära en utveckling från sergeant till fanjunkare. Självklart kan det i den utvecklingen förekomma befattningsbyten som medger ny löneinplacering, men ju mera specialist och skicklig i sin profession en specialistofficer blir, desto färre blir dessa befattningsbyten – vilket ligger i sakens natur.  Lönemässigt kommer specialistofficeren därmed, med mycket få undantag, aldrig följa takten i officerens löneutveckling. 

» Lönemässigt kommer specialist­officeren därmed, med mycket få undantag, aldrig följa takten i officerens löne­utveckling. «

I ovanstående finns många farhågor kring hur Försvarsmakten i dag värderar specialistofficerens kompetens och yrkesskicklighet kopplat till lönefrågan. 

För specialistofficeren är yrkeskunnandet och specialistkompetenser meriterna (vilka ofta är singelkompetenser inom en organisationsenhet), och som tagit lång tid att bygga upp. Kompetenser som dessutom ofta är attraktiva på den civila marknaden. Ett karriärsbyte för en specialistofficer kan därmed bli väldigt kostsamt för Försvarsmakten då myndigheten förlorar ett yrkeskunnande som kan vara mycket svårt att ersätta. 

Om Försvarsmakten ska växa och utvecklas kan inte officerens generella kunskaper och akademiska meriter premieras framför specialistofficerens kunskapsdjup och erfarenheter i lönesättningsfrågan, särskilt inte med motiveringen personalansvar. En specialistofficers eventuella avgång kan få helt andra konsekvenser för myndigheten än en officers. Risken att för Försvarsmakten vital kompetens går förlorad är stor när en specialistofficer lämnar Försvarsmakten, något som i förlängningen kan få konsekvenser för försvarsförmågan. Officerskårens lojalitet mot organisationen och professionen tenderar att sträcka sig långt, men förskjutningen i lönesättningsfrågan mellan officeren och specialistofficeren kan vara den faktor som slutligen avgör valet att lämna yrket. 

Under hela det uppbyggnadsskede, vilket Försvarsmakten nu befinner sig i början av, är den samlade kompetensen inom hela officersskrået vital för att organisationen ska kunna kompetensförsörjas och tillväxten ska lyckas. 

Liknande läsning:

Det är dags för myndigheten att ta ansvar för alla officerares, och i synnerhet specialistofficerens, löneutveckling. Grunden i resonemanget måste utgå ifrån att lönen inte ska vara avhängd på gradbeteckning och det eventuella personalansvar som befattningen medför. Ofta utgör specialistofficeren ett vitalt stöd till officeren, antingen i en ledningstriad, eller som ställföreträdande chef. Det ansvar, mandat och förtroende specialistofficeren ålagts i och med detta borde värderas minst lika högt som personalansvar vid en lönesättning. 

Löneutveckling ska grundas på den samlade kompetens som krävs för befattningen samt det kunskapsdjup som individen besitter, samt drivas av förtjänst och skicklighet i yrkesrollen – något hela officerskåren skulle gynnas av. 

Om Försvarsmakten inte tar löneutvecklingsproblematiken på allvar riskerar myndigheten att inte klara den tillväxt vilken det fattats politiska beslut om. Lojalitet och yrkesstolthet räcker långt som motivator, men den bör inte tas för given. Risken är att Försvarsmakten inte kommer att vara en attraktiv arbetsplats för hela officersskrået om officerskåren delas in i två olika lönestrukturer. Det kan bli kostsamt för Försvarsmakten om specialistkompetens går förlorad vilket det tagit år av utbildning och yrkeserfarenhet att bygga upp, om en specialistofficer väljer att lämna Försvarsmakten enbart för att lönen är för låg i förhållande till officerens- och den civila marknadens. 

Detta är en diskussion som inte längre låter vänta på sig, det är dags att ta löneutvecklingen och yrkesstatusen för specialistofficerarna på allvar innan kompetensförsörjningen blir ett ohanterligt problem för en försvarsmakt i tillväxt.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Sverige och Finland får en ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation. Samtidigt ska Försvarsmakten få ett eget rikstäckande 5G-nät. På Södra skånska regementet, P 7, demonstrerades under onsdagen hur tekniken kan användas i fält.

    Maria Widehed
    Försvarsmakten har, med stöd av FMV, fått regeringens uppdrag att etablera en innovationsplattform för utveckling och utvärdering av nästa generations trådlösa nätverk.

    Foto: Emil Malmborg

    Överste Annelie Olausson, regementschef vid Södra Skånska regementet, P 7, står vid södra skjutfältet på Revingehed.

     – Det är bara att se på fältet här. Vi har ju jättedålig täckning.

    Under exempelvis regementets dag räcker kapaciteten i de befintliga mobilnäten inte alltid till. För en brigad under uppbyggnad, som skapat sitt eget ledningsstödssystem LSS Echo där 5G är en viktig del, behöver teknik snabbt komma på plats.

    –  Det handlar om att kunna känna att vi har en säker kommunikation. Med säker menar jag inte bara krypterad, utan också att man kan lita på att den har den kapacitet som behövs i det område där vi ska slåss, säger Annelie Olausson.

    Bakom henne har några soldater just rest en ställning med kommunikationsutrustning. Ett hundratal personer från bland annat försvarsindustrin och andra länders försvarsmyndigheter har följt arbetet, sju minuter tog det.

    På skjutfältet visas sedan flera sätt att upprätta kommunikationsförbindelser. En drönare kan lägga ut fiberoptisk kabel, medan en fordonsburen mast används för att förstärka täckningen. Sverige och Finland har fått en gemensam ledarroll inom en av fem innovationsmiljöer som Nato har etablerat för att utveckla och testa ny teknik för militär användning. Uppdraget innebär att länderna ska bidra till utvecklingen av framtidens säkra och motståndskraftiga kommunikationslösningar.

    Satsningen ingår i Natos ”Rapid Adoption Action Plan”, som ska förkorta tiden från att en teknisk lösning identifieras till att den kan införas och användas operativt. Enligt Nato ska innovationsmiljöerna göra det möjligt att pröva ny teknik i realistiska militära miljöer, med användarna involverade i utvecklingen.

    Sverige och Finland får ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation / Försvarsmakten får eget 5G-nät:

    Försvarsmakten får ett eget 5G-nät som byggs, utvecklas och förvaltas i nära samarbete med Telia och Ericsson.

    Foto: Emil Malmborg

    Som en del av satsningen får Försvarsmakten, med stöd av Försvarets materielverk, FMV, ett eget 5G-nät som byggs, utvecklas och förvaltas av Telia och Ericsson. Samtidigt etableras en innovationsplattform där ny teknik snabbare ska kunna omsättas till operativ militär förmåga.

    Det rikstäckande nätet ska kunna förstärkas vid militära baser och kompletteras med tillfälliga lösningar i fält, vid förbandsplatser och krisflygbaser. Tekniken ska också kunna användas ombord på exempelvis transportflygplan, amfibiebåtar och fregatter.

    – Det är det bästa av två världar – man drar nytta av den befintliga och kommersiella innovationen, men man särskiljer så det blir en dedikerad försvarsförmåga med helt annat skydd, säger Telias vd Anders Olsson.

    Det handlar dock inte om att ersätta Försvarsmaktens befintliga militära kommunikationssystem. Den nya 5G-förmågan ska bli ytterligare ett sätt att överföra information mellan förband, sensorer och ledningssystem.

    – Det stora är att vi inte bygger ett helt eget system med egna master och allting, utan använder den infrastruktur som finns, säger Rebecca Ihrfors, chef verksamhetsområde Ledningssystem vid Försvarets materielverk.

    Sverige och Finland får ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation / Försvarsmakten får eget 5G-nät: 
Anders Olsson, vd Telia Sverige

    "Det är det bästa av två världar – man drar nytta av den befintliga och kommersiella innovationen, men man särskiljer så det blir en dedikerad försvarsförmåga med helt annat skydd", säger Telias vd Anders Olsson om satsningen.

    Foto: Emil Malmborg

    Hon beskriver hur 5G ska kunna användas tillsammans med bland annat fiber, satellitkommunikation och radio. Om en förbindelse störs eller slås ut ska kommunikationen kunna fortsätta via en annan.

    – Vi måste bli mycket duktigare på att ha flera olika transmissionsformer.

    Målet är att förbanden inte ska behöva hantera varje byte av kommunikationsväg manuellt.

    – Du som soldat eller officer ute i fält ska kunna ha ungefär samma upplevelse som när du kliver av ett flygplan i ett annat land. Telefonen söker upp ett nytt nät och sedan fungerar den igen, säger Rebecca Ihrfors.

    Ju närmare ryska gränsen du kommer, desto mindre vill du kanske använda de näten

    För Annelie Olausson är frågan om tillgänglig kommunikation särskilt viktig när förbanden ska verka utanför Sverige.

    Hon pekar på att mobilnäten i de områden där armén kan behöva strida inte nödvändigtvis är utbyggda på samma sätt som hemma, exempelvis i Baltikum. Det finns också säkerhetsrisker med att förlita sig på befintlig infrastruktur.

    – Ju närmare ryska gränsen du kommer, desto mindre vill du kanske använda de näten, på grund av risken för att de är avlyssnade eller komprometterade på något sätt.

    Sverige och Finland får ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation / Försvarsmakten får eget 5G-nät: 
Överste Annelie Olausson, chef för Södra skånska regementet (P 7)

    "Det handlar om att kunna känna att vi har en säker kommunikation. Med säker menar jag inte bara krypterad, utan också att man kan lita på att den har den kapacitet som behövs i det område där vi ska slåss", säger överste Annelie Olausson, chef för P 7.

    Foto: Emil Malmborg

    Annelie Olausson beskriver hur P 7 har arbetat med att testa ny teknik, men att begränsningar i mandat och upphandlingsprocesser kan bromsa utvecklingen.

    – Och tid är det vi inte har. Det finns en styrka i att bedriva utvecklingen så här nära dem som faktiskt upplever det militära problemet. Du får ett annat tempo i det, säger hon.

    Att förkorta tiden från teknisk utveckling till operativ användning är också ett av huvudsyftena med Nato Innovation Range.

    En IT-säkerhetslösning som fungerar utmärkt i vanliga fall kan vara jättedålig i fält

    – Tidigare har vi brutit ner behoven till tekniska krav, mött industrin och fått in en produkt som fungerar precis som det var tänkt. Sedan kommer den ut till förbanden och de säger: ”Vad är det här? Så här jobbar inte vi”, säger Rebecca Ihrfors och fortsätter:

    – En IT-säkerhetslösning som fungerar utmärkt i vanliga fall kan vara jättedålig i fält. Om vi förstår det tidigt vinner vi väldigt mycket tid.

    Förmågan att korta tiden mellan upptäckt, beslut och handling är ett av de viktigaste målen med satsningen. Avancerad 5G innebär en förbättrad möjlighet att koppla samman. Information om fiendens positioner och rörelser kan snabbt delas mellan sensorer, förband och ledningssystem.

    Tekniken öppnar också upp för så kallad ”sensing”, där kommunikationsinfrastruktur kan användas för att upptäcka exempelvis drönare. Ute på Revingehed demonstrerades under onsdagen Ericssons nya teknik Isac, Integrated sensing and communication, som i tidigare tester har kunnat upptäcka små drönare på kilometeravstånd med hjälp av 5G-nätets radioutrustning.

    Sverige och Finland får ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation / Försvarsmakten får eget 5G-nät: 
Rebecca Ihrfors, FMV

    "Det stora är att vi inte bygger ett helt eget system med egna master och allting, utan använder den infrastruktur som finns", säger Rebecca Ihrfors, chef verksamhetsområde Ledningssystem vid Försvarets materielverk.

    Foto: Emil Malmborg

    Rebecca Ihrfors beskriver hur man genom säkra kommunikationsförbindelser och gemensamma digitala molnlösningar framgent kan få tillgång till en helt annan lägesbild. Man följer bland annat användningen av det ukrainska systemet Delta, som samlar information från bland annat drönare, sensorer och förband i en gemensam digital lägesbild som kan delas mellan olika delar av försvaret.

    – I Sverige har du ju idag en lägesbild över ditt system – stridsledningscentralen har en, sjöövervakningscentralen har en. Vi försöker lära oss hur Delta och andra system fungerar. Vi lär oss väldigt mycket, både från Ukraina och Mellanöstern. Med samma lägesbild kan man genomföra multidomänoperationer mycket snabbare.

    Försvarsmaktens nya 5G-nät ska byggas ut successivt, men någon tidsplan för när nätet ska vara fullt utbyggt har ännu inte presenterats. Förhoppningen är att flera av de nya kommunikationslösningarna ska kunna börja användas under de närmaste åren.

    – Under 2027 och 2028 tror jag att det kommer att hända väldigt mycket. Men det kommer att ta tid innan det här finns ute hos alla förband, säger Rebecca Ihrfors.

    Fakta

    Natos fem innovationsmiljöer

    Nato Innovation Range består av fem pilotmiljöer som ska påskynda utveckling, testning och införande av ny teknik för militär användning. Satsningen ingår i Natos Rapid Adoption Action Plan.

    Sverige och Finland: Future connectivity. Säkra och motståndskraftiga kommunikationsnät för militär användning.

    Estland: Cyber testbed. Utveckling och testning av cyber- och IT-lösningar.

    Lettland: Uncrewed systems. Obemannade system och teknik för att bekämpa drönare.

    Italien: Underwater environment. Undervattenssystem och marin teknik.

    Nederländerna: Shallow waters. Autonoma marina system och säkerhet på havsbotten i grunda vatten.

    Källa: Nato

    Ur arkivet: