Försvarets materielverk har expanderat kraftigt de senaste åren. Hur mår organisationen idag?
– Vi befinner oss i en exempellös förändring med kraftigt utökade volymer i vår verksamhet, men också nya uppdrag som exempelvis stödet till Ukraina där vi fått en mycket tydligare egen roll än tidigare. Vi har gått från 2 000 till 3 000 anställda och antalet beställningar har ökat från runt 18 miljarder under 2021 till nästan 68 miljarder 2024. Det här påverkar naturligtvis organisationen på ett genomgripande sätt. Vi är stolta över att vi faktiskt klarar den snabba ökningen, men det innebär också väldigt mycket arbete.
Hur hanterar ni på FMV denna tillväxt?
– Vi har fått en tydlig insikt att vi behöver förenkla våra arbetssätt och vårt samarbete med Försvarsmakten. Vi ska också komma ihåg att vi bara är i början av den här upprustningen och med 3,5 procent av BNP som signalerad ny nivå kommer det att krävas ännu mer åtgärder. Vi kan inte bara säga åt våra medarbetare att jobba snabbare i oförändrade processer. Vi måste göra det enklare att komma framåt och det är ett arbete som vi lägger ner väldigt mycket kraft på. I de fall det är lämpligt tillämpar vi principen tillräckligt bra.
Hur gör ni för att förenkla anskaffningsprocesserna?
– En processbeskrivning är väldigt omfattande, men i grunden handlar det om att tänka igenom anskaffningen tidigt. Hur anskaffar vi på enklast sätt? Vilka moment blir då nödvändiga? Så kör man på det. Handlar det om att anskaffa en befintlig produkt faller förstås väldigt mycket av kravarbete och annat som inte behöver vara så detaljerat. Sedan finns det processbeskrivningar för de allra mest kvalificerade utvecklings- och anskaffningsprojekten som ibland är motiverade.
Regeringen har också utvecklat sin styrning för att vi ska kunna vara mer flexibla. Om det går trögare på ett område kan vi istället göra något annat som vi hade tänkt göra senare.
Hur fungerar det i praktiken?
– Jag tror att vi kommer behöva följa upp, påminna, stödja och skapa ett lugn i att man faktiskt får göra det här. Är man van vid att arbeta på ett visst sätt tar det ett litet tag att ställa om och göra det radikalt annorlunda, det tror jag är mänskligt. Men det är total uppbackning från alla ledningsnivåer och jag tror och hoppas att det tas emot på ett bra sätt. Sedan behövs det återkoppling på de nya processerna som sannolikt kommer att behöva justeras. Vi är väldigt lyhörda för hur det här fungerar.
Enligt den senaste årsrapporten har FMV:s leveranssäkerhet på beställd materiel sjunkit och 2024 låg den på 73 av 100. Hur ser det ut idag?
– Diskussionen om leveranssäkerhet är ganska teknisk och snårig. I den snabba upprustning som nu sker behöver vi i varje läge ta oss fram där det är möjligt. Regeringen har också utvecklat sin styrning för att vi ska kunna vara mer flexibla. Om det går trögare på ett område kan vi istället göra något annat som vi hade tänkt göra senare. Samtidigt har vi ett leveransindex som är ganska statiskt och inte riktigt tar hänsyn till vårt mer flexibla sätt att arbeta. Därför tror jag att vi ibland målar upp en lite för dyster bild.
Vilken typ av materiel är svårast att upphandla och få tillgång till?
– Vi har ett samarbete på nordisk nivå kring ammunitionsproduktion för att öka kapaciteten där. Hittills har vi kunnat beställa den ammunition vi behövt, men det är ett område där jag tror att det kan behövas ytterligare kapacitet. Annars är det generellt de stora och komplexa systemen som är förenade med högre risk.
Som de nya ubåtarna som blivit kraftigt försenade?
– Det är ett projekt där man initialt underskattade svårigheten med att bygga upp varvskompetensen, men också att konstruera ubåtar. Nu är vi i ett läge där riskerna är väsentligt lägre och vi har ett avtal om leverans och ett fast takpris. Leverans ska ske 2031 och 2033 och vi förväntar oss att leverantören håller sig till avtalet.
Liknande läsning:
Mikael Granholm har varit generaldirektör för FMV sedan juni 2025. Enligt honom har myndigheten idag ungefär den bemanning som behövs för att klara verksamheten.
Foto: Margareta Bloom Sandebäck
Ni har rekryterat ett stort antal nya medarbetare, hur ser personalläget ut idag?
– Att rekrytera har gått ganska lätt och jag skulle säga att vi idag har ungefär det antal medarbetare som vi behöver. Det kan finnas behov av ytterligare förstärkning framåt, men inte alls i det härad som varit de senaste åren.
Har ni plats för alla nya medarbetare i era lokaler?
– Vi har förtätat och man delar rum i högre utsträckning än tidigare. Eftersom många också reser inom projekten har vi infört aktivitetsbaserade kontor där man inte har egna skrivbord utan tar den plats som är ledig. En annan dimension i det här är att när det finns väldigt många nya så är det viktigt att de känner sig välkomna och får möjlighet att snabbt vara med och bidra. Det är något vi talar väldigt mycket om internt i organisationen.
Vi måste vara helt på det klara med att det här inte är någon puckel vi tar oss igenom nu, utan en ökning till en ny högre nivå.
Tillgången på yrkesofficerare, hur ser den ut?
– Idag har vi cirka 130 YAM (yrkesofficer vid annan myndighet, red. anm.), och de är vi väldigt glada för. Vi behöver personer med officersbakgrund i våra projekt och på andra befattningar. Men det har sedan tidigare funnits ett glapp mellan vårt anmälda behov, som ligger runt 170 YAM, och hur många vi faktiskt har. Jag tror att vi behöver tänka om där. Vi kan inte år efter år sitta med ett önskenumerär och ett faktiskt numerär som inte stämmer överens i ett läge där Försvarsmakten själv behöver officerare. Vi inser att det finns ett stort behov av att hushålla med våra officerare framöver och jag tror inte vi ska sikta på väsentligt fler än de YAM vi redan har. Nu har vi en dialog med Försvarsmakten för att anpassa vår behovsbild efter den verklighet vi befinner oss i.
Du säger önskenumerär, men antalet YAM är väl beslutat utifrån ert behov av militär kompetens?
– Såklart skulle det vara bra med fler yrkesofficerare, men vi måste ju förhålla oss till hur det faktiskt ser ut. Jag tror att vi gör oss själva en otjänst om vi målar upp det här önskebehovet om vi ändå aldrig når dit. Vilka befattningar som kommer att ändras från militära till civila kan jag inte svara på exakt, men det kan handla om att ändra vissa befattningar i projekt där det redan finns yrkesofficerare. Jag tror inte att de befattningar som kräver militär kompetens är statiska över tid utan att det förändras. Men det viktiga är att vi har en andel yrkesofficerare hos oss. De behövs i de integrerade projektgrupper som vi bedriver en stor del av vårt arbete i. Vi har också ett antal tunga chefsbefattningar där det behövs yrkesofficerare.
Er relation till Försvarsmakten, hur ser den ut?
– Jag tycker att den är väldigt god. Det är de signaler jag får internt härifrån och de signaler jag får från Försvarsmakten. Jag kommer ju själv från Försvarsmakten och när jag blev erbjuden min nuvarande befattning hann jag tänka att efter att ha jobbat väldigt nära ÖB blir det tråkigt att inte längre göra det. Men i nästa sekund slog det mig att vi kommer ha väldigt mycket med varandra att göra ändå. I den här konstellationen är det viktigt att vi har ett gott samarbete mellan myndigheterna. Samtidigt ska det inte vara gott i den meningen att vi inte tar upp när det finns gnissel i gränsytan mellan oss. Tvärt om. Om någonting riskerar att tappa tempo i gränsytan mellan oss måste det upp på bordet.
Du var generaldirektör i Försvarsmakten 2021 till 2025. Har du frigjort dig tillräckligt från din tidigare arbetsgivare för att kunna sätta ner foten för FMV:s räkning när så krävs?
– Ja det har jag, och dessutom har vi ju egentligen samma huvuduppdrag. Vi ska stärka Sveriges militära försvar. Om vi ser saker som behöver utvecklas i relationen mellan oss och Försvarsmakten tar vi upp det. Vi gör det för ett högre syfte och vice versa från Försvarsmaktens sida. Det finns inget infekterat i den typen av samtal. Uppdragen rullar in, så är det, men jag tycker att vi har en okomplicerad relation och vi har väldigt lätt att ta upp saker som behöver utvecklas.
Vilka är FMV:s främsta utmaningar de kommande fem till tio åren?
– Vi måste vara helt på det klara med att det här inte är någon puckel vi tar oss över nu, utan en ökning till en ny högre nivå. Därför måste vi värna vårt goda samarbete med Försvarsmakten och förenkla vår samverkan med dem samtidigt som vi förenklar våra egna processer. Vi måste hela tiden ha en väldigt god blick på industrins förutsättningar, på produktionskapacitet och på internationella samarbetsmöjligheter liksom stödet till Ukraina. Det kommer att vara väldigt intensivt och då måste vi också se till att värna varandra för att orka detta. Det handlar om något så grundläggande som omtanke. Att vi faktiskt visar att vi bryr oss om varandra. Då är det lättare att jobba under press.
