Senast publicerat
Senast publicerat:

Öppet brev till ÖB: ”Nolltolerans måste betyda något”

”Nyheten i Expressen angående händelserna på Livgardet får mig att bli så förbannad. År 2026 uppdagas en skandal utan dess like. Hur har det här kunnat fortgå utan att någon har reagerat”, undrar Maria Levin i ett öppet brev till ÖB Michael Claesson.

Major Maria Levin
Soldater uppställda, bakifrån

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Bäste överbefälhavare, jag klev in i Försvarsmakten som värnpliktig 1997 och har sedan dess varit organisationen trogen. Vår värdegrund i Försvarsmakten har under dessa år utmejslats och förfinats. Det kan knappast ha undgått någon anställd i myndigheten idag vad vår värdegrund är och vad den kräver av oss anställda. Jag är helt enig om värdegrundens innebörd, kan stå helt bakom den och försöker alltid att efterleva den – både som chef och som medarbetare.

Jag har på senare år också lokalt föreläst om värdegrunden utifrån egna erfarenheter både som chef och anställd, vilket inte har varit självklart för mig. Jag har aldrig velat förknippas med att vara ”rödstrumpa” (i backspegeln förstår jag att det beror på att jag inte vill hamna i ett utanförskap).

Nyheten i Expressen angående händelserna på Livgardet får mig att bli så förbannad. År 2026 uppdagas en skandal utan dess like. Hur har det här kunnat fortgå utan att någon har reagerat? Hur kan man få avsluta sin anställning på eget bevåg istället för att bli skild från tjänsten och utkastad från Försvarsmakten? Varför är två anställda fortfarande kvar utan större reprimander? Redan din företrädare var otroligt tydlig, särskilt i samband med Metoo-rörelsen, att det råder nolltolerans mot trakasserier och ovälkommet beteende. Hur kommer det sig då att det fortfarande är så tandlöst?

Dessa övertramp och i vissa fall regelrätta brott får inte proportionerliga konsekvenser

Idag var det kämpigt att ta på sig uniformen och stå för en trovärdighet som uniformen är en symbol för. Tidigare har jag kunnat tänka att jag gör vad jag kan för att bättra organisationen. Jag har också sagt till mina kollegor att det finns enstaka individer oberoende av varandra som idag gör övertramp och att det får konsekvenser. Det är ju helt fel. Dessa övertramp och i vissa fall regelrätta brott får inte proportionerliga konsekvenser, de är systematiska och sammankopplade. Vi skyddar fortfarande förövaren och ”den svage” kommer för alltid känna skuld till det som hänt.

Jag förväntar mig krafttag och förändring i disciplinnämnden där det borde bli hårdare påföljder om man kan se ”att någon uppenbart har brustit i värdegrunden även om det saknas fysiska bevis och ord står mot ord”.  Frasen är tagen ur minnet från en händelse som utreddes lokalt vid ett förband runt 2022 efter en incident på en lillejulsfest.

Jag måste erkänna att den senaste händelsen som media beskriver på Livgardet verkligen får mig att fundera över om det här är en organisation jag vill fortsätta vara verksam i efter 29 års delaktighet. Detta beror framför allt på att just värdegrundsfrågor och incidenter som påverkar kollegor för resten av livet inte får de konsekvenser som uttalats av högsta chefen. Detta är inte trovärdigt.

Jag skriver till dig för att du är den som bestämmer och på riktigt kan göra skillnad. Jag önskar samma handlingskraft i dessa frågor som vår snabba omställning till höjd operativ effekt. De två frågorna går hand i hand!

Liknande läsning:

Tack för att du tog dig tid att läsa detta brev.

Hälsningar major Maria Levin

Denna text mejlades till överbefälhavare Michael Claesson den 30 april. Texten ovan är en något bearbetad version.   

Försvarsmaktens dykverksamhet tillförs uppgraderade dyksystem och nya tryckkammare är på väg. Samtidigt blir bristen på kvalificerad personal alltmer akut enligt dykeriledningen. Nu utreds behovet av utbildning inom dyk och en rapport väntas bli klar till sommaren 2027.

Linda Sundgren
Dykverksamhet
En specialistofficersutbildning inom dyk är nödvändig för både kompetensförsörjning och utveckling. Det säger företrädare för Försvarsmaktens dykverksamhet.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Problemet med åldrande dykmateriel som riskerar att leda till dykstopp är till stora delar omhändertaget. Dykeriet har fått mer pengar och nya dyksystem, annan undervattensmateriel och nya tryckkammare har beställts eller är under upphandling. Johan Brynger är teknisk systemledare dyk i Försvarsmakten:

– Dykeriet har aldrig haft en sådan ekonomi som vi har idag. Nu står vi på tröskeln till att få ut den senaste versionen av röjdykarsystemet OMD 10, och även lättdyksystemet kommer i en ny version. Nya tryckkammare är beställda och i början av 2027 ska förbanden få nya kompressorer. Listan på kommande materiel är jättelång, säger han.

Johan Brynger

Johan Brynger

Teknisk systemledare dyk

Utöver ersättare för system på väg att falla för åldersstrecket anskaffas också ny utrustning för att möta de specifika behov som finns i Försvarsmakten kopplat till dyk. Däribland ett hjälmdyksystem som används för att utföra tyngre arbeten i vattnet.

– Hjälmdyksystem används för att kunna stå på botten och på ett säkert sätt utföra arbeten som svetsning, skärning och sånt som kräver viss precision under en längre tid. Man kan inte simma omkring samtidigt som man gör de här grejerna, säger fanjunkare Michael Elsberg, Försvarsmaktens dyksäkerhetsofficer.

Hjälmdyksystemet har varit under modifiering under några år och därför har tillgången varit begränsad. Men som Natoallierad har systemet blivit väldigt efterfrågat igen och nu gör vi ett återtag.

Hjälmdyksystem har funnits sedan tidigare i Försvarsmakten, men efterfrågan på denna förmåga har ökat under senare år.

– Hjälmdyksystemet har varit under modifiering under några år och därför har tillgången varit begränsad. Men som Natoallierad har systemet blivit väldigt efterfrågat igen och nu gör vi ett återtag, säger fanjunkare Johan Widerberg, Försvarsmaktens dykeriöverledare.

Johan Widerberg

Johan Widerberg

Försvarsmaktens dykeriöverledare

Flera av de materielsystem som har eller ska beställas är planerade att införas på förband 2027 till 2030. Det kommer att dröja längre innan all grupputrustning har levererats till Försvarsmakten. Grupputrustning omfattar utrustning som inte är personlig och som dykaren behöver för att lösa uppgiften i vattnet, som exempelvis bärgningsutrustning (lyftsäckar), undervattensverktyg och sökmateriel.

– Den trånga sektorn nu är inte ekonomin utan att vi som sitter på försvarsmaktssidan inte räcker till. FMV har tjugo personer och vi är fyra som ska hantera detta. Där krigar vi i efterhand, säger Johan Brynger.

Att leveranser av materiel dröjer bidrar till att dra ner utvecklingstakten inom dykeriet. Bland annat inväntar man ett nytt röjdykarsystem som ska göra det möjligt att gå från dykdjup på dagens 45 meter ner till 60 meter. Materielbristen påverkar också säkerheten där förbanden ibland kringgår regelverket för att kompensera för avsaknaden av godkänd materiel.

– Man ska använda godkända grejer, men när man inte får det görs ibland egna lösningar som är betydligt sämre och det ska vi inte hålla på med. Man vill göra dyk och då löser man uppgiften utan att riktigt förstå konsekvenserna av det, säger fanjunkare Joakim Andersson, tidigare Försvarsmaktens dykeriöverledare och numera delaktig i ombyggnationen av HMS Styrsö till röjdykarfartyg.

Hans efterträdare, Johan Widerberg, håller med.

– Det är en uppmaning vi vill skicka med: Gör inga egna lösningar. Använd bara godkänd materiel. Ibland är det bättre att låta verksamheten stå än att fortsätta lösa den med fel grejer, säger han.

Vi lider idag av att den utbildningen inte är på plats än, exempelvis genom en bristande återväxt för de centrala befattningarna.

Bristen på erfaren dykpersonal börjar bli alltmer besvärlig, enligt Johan Widerberg och hans chefskollegor. Dykverksamheten är en försvarsmaktsgemensam resurs som ska förse hela organisationen med kvalificerad personal, men efterfrågan överstiger tillgången.

– Behovet av dykare i Försvarsmakten är stort, framför allt inom armén, och vi har vakanser på viktiga poster. På utbildningssidan saknar vi folk, alltså till den grundläggande utbildningen. Sedan är det på den nivå som vi befinner oss som det blir problem när vi inte räcker till för att stödja FMV och försvarsgrenarna i materielprocessen, säger Johan Widerberg.

Han berättar att det efter dykstoppet 2018 genomfördes en rapport som bland annat visade att det fanns ett behov av en specialistofficersutbildning mot dyk. Någon sådan utbildning har dock inte införts.

– Vi lider idag av att den utbildningen inte är på plats än, exempelvis genom en bristande återväxt för de centrala befattningarna. Djupa kunskaper inom dykeriet och dess regelverk skapar förståelse för hur dykmateriel anskaffas, används och underhålls med mera, säger Johan Widerberg.

Dykversamheten

Med den nya materiel som införs ska Försvarsmaktens dykverksamhet kunna återta förlorade förmågor.

Foto: Försvarsmakten

Erik Öhrn

Erik Öhrn

Chef för Sjöstridsskolan

Men enligt chefen för Sjöstridsskolan, kommendör Erik Öhrn, är en specialistofficersutbildning inom dyk inte aktuell.

– Dyk är en viktig kompetens för marinen. En beredning om SOU dyk som genomfördes 2025 visar att antalet instegsbefattningar är för få för att motivera en särskild specialistofficersutbildning. Vi måste utgå från vilka kompetenser och befattningar marinen behöver och hur vi bäst säkerställer dem över tid, säger han.

Hur befälsförsörjningen inom dykverksamheten ska lösas ses nu över.

– Inom marinen behöver vi många förmågor för att hantera både nya och befintliga system. Därför ser vi över våra utbildningsbehov inom ramen för marinens översyn av försvarsmaktsbefälssystemet. Den omfattar även dyk och ska vara klar till halvårsskiftet 2027, säger Erik Öhrn.

Ur arkivet: