Senast publicerat
Senast publicerat:

Armén inleder operation Sankt Göran – förmågan att mobilisera ska stärkas

Etablerade rutiner ska omprövas och ineffektiva processer brytas. Det är förhoppningen med arméns operation Sankt Göran, där arméns materielförsörjning till krigsförbanden ska förbättras för att öka mobiliseringsförmågan. ”Målbilden är att brigadcheferna har all sin materiel på plats och kan hantera den själva”, säger överste Rikard Daleke, arméns planeringschef.

Maria Widehed
Under året kommer armén att genomföra en omfattande operation för att förbättra sin mobiliseringsförmåga och säkerställa att krigsförbanden har den materiel som de behöver.

Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

Under vecka 17 inleder armén en omfattande operation för att förbättra sin mobilisering och säkerställa att krigsförbanden har den materiel som de behöver. Det handlar om att identifiera och eliminera problem i materielhantering, logistik och mobiliseringsförmåga.

– Vi har under många år upplevt att det varit en utmaning att hålla lägesuppfattning på framför allt materielen, säger arméns planeringschef överste Rikard Daleke.

Nu ska armén gå från en centraliserad materielstruktur till att krigsförbanden själva har större kontroll över sin utrustning för att snabbare kunna mobilisera.

– På sikt kommer vi att behöva göra upp med perspektiv som ”central fleet management”, det ska vara cheferna som vet var materielen är och vilken status det är på den, säger Rikard Daleke och fortsätter:

– Målbilden är att brigadcheferna har all sin materiel på plats och kan hantera den själva. Man ska inte behöva flytta runt materiel i landet för att bedriva grundutbildning eller vid mobilisering. Vi ska ha fyra brigader 2030 så då kan det inte finnas någon annan målbild än att vi har materielen på plats samtidigt.

Målbilden är att brigadcheferna har all sin materiel på plats och kan hantera den själva

Operationen har fått namnet Sankt Göran, efter legenden om soldaten och draken, och innebär starten på ett omfattande förändringsarbete.

– Många frågar sig om vi verkligen behöver förändra oss. Namnet handlar, lite skämtsamt, om att göra upp med ineffektiva processer. Vi kommer möta inre motstånd eftersom vi nu utmanar arbetssätt, så det handlar absolut om att dräpa drakar i vår egen organisation, säger Rikard Daleke.

Liknande läsning:

Operationen består av tre faser. Just nu pågår den förberedande fasen som består av inventering och att skapa lägesuppfattning. Om en månad går Operation Sankt Göran in i en övningsfas som handlar om att vapen, kläder och fordon flyttas från olika centralförråd ut till respektive krigsförband. Uniformspersedlar ska inte längre finnas i ett centralt beklädnadsförråd. Hjulfordon som tidigare samlats på olika förrådsplatser ska ut till förbanden.

Officiellt porträtt på Rickard Daleke, Arméstaben, LedR.

Rikard Daleke

Arméns planeringschef

– Under övningen kommer vi att forcera materielrörelserna, det kommer att innebära transporter med både nya leveranser och befintlig materiel med huvudfokus vecka 17 till 19. Vi kommer också att genomföra översyn så materieluppfattningen på varje garnison är god.

Vecka 40 ska arméchefen få en återrapport, innan dess ska den sista fasen ha genomförts.

– Den sista fasen handlar om konsolidering, det vill säga vad  förflyttningarna innebär för fortsatt arbete med listor, i system och med materielvård. Vi ska också se över hur vi kan höja den allmänna fordonsstatusen. Till hösten följer vi upp huruvida vi behöver göra en likadan resa till eller om vi nådde målet.

Hur kommer personalen på förbanden att märka av operationen?

– Under den här tiden kommer man att se över sitt förbands rutiner, inventera, ta emot leveranser och kontrollera att system fungerar som de ska.

Kan aldrig nog poängteras hur viktigt det är med vård

Vilken är den största utmaningen?

– Att vi på kort tid ska göra upp med något man successivt nedmonterat och anpassat efter rådande inriktningar under trettio år. Att på relativt kort tid reversera arbetssätten till mobiliseringsberedskap kommer att vara en utmaning.

Överste Rikard Daleke betonar vikten av att hela armén tänker nytt och flexibelt kring arbetssätt kopplade till materielhantering för att snabbare kunna mobilisera.

– Vi har haft reperationsköer i många system, trots att vi egentligen kan fixa enklare reparationer själva. Nu behöver vi gemensamt lyfta den totala statusen vi har, det kan aldrig nog poängteras hur viktigt det är med vård och materielomhändertagande. Det är en uppmaning till hela armén att vi tillsammans måste lyfta materielens status för att kunna göra vår viktigaste uppgift.

Och framöver kan fler drakar behöva dräpas i omställningen mot en mer effektiv och operativ armé. Förutom förändringar inom logistik och materiel kan liknande insatser krävas inom personalförsörjning och infrastruktur.

– Det kan finnas andra områden där vi kanske behöver titta på att göra motsvarande satsning framgent. Det ska vi inte blunda för.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Teknisk förmåga har blivit ett allt viktigare maktmedel när konkurrensen mellan USA, Kina och andra stormakter hårdnar. På uppdrag av Försvarsdepartementet har forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, undersökt hur EU agerar inom additiv tillverkning.

    Maria Widehed
    3D-tillverkning
    3D har varit en möjliggörare när 71:a bataljonen har installerat ny teknik i gamla fordon.

    Foto: Felix Sundbäck/FM

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om 3D-tillverkning i Försvarsmakten.

    När reservdelar inte längre går att beställa måste Försvarsmakten hitta andra vägar för att säkra sin försörjningsfrihet. 3D-tillverkning utvecklas nu från enskilda lösningar på förband till en bredare förmåga – från frontnära reservdelstillverkning till möjligheten att snabbt skala upp.

    Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har i flera år pekat på möjligheten med frontnära 3D-tillverkning.

    I en artikel från 2019 beskriver FOI ett exempel från insatsen i Mali. Nederländska förband upptäckte att deras fyrhjulingar behövde fästen för GPS-mottagare på styret. Några färdiga fästen fanns inte att tillgå. Förbandet tog istället fram en skiss som skickades hem till en nederländsk forskningsorganisation. Där gjordes en digital modell som skickades tillbaka till Mali, där fästet kunde skrivas ut på en relativt enkel 3D-skrivare. Hela processen tog några dagar.

    I FOI:s rapport ”Militärteknik 2045” beskrivs additiv tillverkning som en teknik som redan nått hög teknisk mognad för vissa komplexa komponenter. 

    Anders Schröder

    Anders Schröder

    Analytiker vid FOI:s avdelning för försvarsanalys

    För Anders Schröder, analytiker vid FOI:s avdelning för försvarsanalys, är tekniken intressant både som militär förmåga och ur industriellt perspektiv.

    – 3D-tillverkning är ett exempel som belyser trenden som varit de senaste tio åren, där teknologier med dubbla användningsområden blir allt viktigare och där de traditionella försvarsföretagen inte ensamma kan driva utvecklingen på samma sätt. Industripolitik, ekonomisk politik och försvarspolitik glider ihop allt mer, säger han och fortsätter:

    – För Försvarsmakten kan detta vara viktigt på mikronivå på slagfältet – men det handlar också om en möjlighet att stärka självförsörjningen inom europeisk industri.

    För Försvarsmakten kan detta vara viktigt på mikronivå på slagfältet – men det handlar också om en möjlighet att stärka självförsörjningen inom europeisk industri.

    Anders Schröder är en av författarna bakom en ny FOI-rapport som har granskat vilka konkreta åtgärder EU vidtar för att stärka sin position inom additiv tillverkning. Resultatet är tydligt: EU har framför allt fokuserat på att skydda det som redan finns.

    – Det vi kommer fram till är att EU är ganska duktiga på att skydda europeisk industri, men vi ser mindre aktivitet när det kommer till främjandeåtgärder och samverkan. Det finns en oro för att Europa kan hamna efter.

    Det defensiva arbetet handlar rent konkret bland annat om forskningsfinansiering, regler för utländska investeringar och uppköp samt arbete med tekniska standarder.

    EU har pekat ut additiv tillverkning som strategiskt viktig för unionens ekonomiska säkerhet. Någon EU-gemensam strategi finns dock inte, trots att unionen har tagit fram en sådan inom exempelvis AI-området. I USA och Storbritannien har man däremot tagit fram försvarsinriktade strategier för 3D-tillverkning. USA och Kina är ledande inom 3D-utvecklingen. Teknisk kompetens och kontroll över värdekedjor har blivit en del av staters maktmedel, konstaterar Schröder.

    – Krig är det ultimata verktyget. Men det finns många andra sätt att påverka, som genom kontroll över ny teknik.

    FOI:s slutsats är att EU behöver göra mer för att omsätta ambitionen om en stark teknisk position i faktisk förmåga.

    – Vi konstaterar att det här är ett område där det kanske är lite mer snack än verkstad, i alla fall när det gäller det proaktiva. Om man tycker att det här är viktigt behöver man också ta fler initiativ.

    Ur arkivet: