Senast publicerat
Senast publicerat:

Armén inleder operation Sankt Göran – förmågan att mobilisera ska stärkas

Etablerade rutiner ska omprövas och ineffektiva processer brytas. Det är förhoppningen med arméns operation Sankt Göran, där arméns materielförsörjning till krigsförbanden ska förbättras för att öka mobiliseringsförmågan. ”Målbilden är att brigadcheferna har all sin materiel på plats och kan hantera den själva”, säger överste Rikard Daleke, arméns planeringschef.

Maria Widehed
Under året kommer armén att genomföra en omfattande operation för att förbättra sin mobiliseringsförmåga och säkerställa att krigsförbanden har den materiel som de behöver.

Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

Under vecka 17 inleder armén en omfattande operation för att förbättra sin mobilisering och säkerställa att krigsförbanden har den materiel som de behöver. Det handlar om att identifiera och eliminera problem i materielhantering, logistik och mobiliseringsförmåga.

– Vi har under många år upplevt att det varit en utmaning att hålla lägesuppfattning på framför allt materielen, säger arméns planeringschef överste Rikard Daleke.

Nu ska armén gå från en centraliserad materielstruktur till att krigsförbanden själva har större kontroll över sin utrustning för att snabbare kunna mobilisera.

– På sikt kommer vi att behöva göra upp med perspektiv som ”central fleet management”, det ska vara cheferna som vet var materielen är och vilken status det är på den, säger Rikard Daleke och fortsätter:

– Målbilden är att brigadcheferna har all sin materiel på plats och kan hantera den själva. Man ska inte behöva flytta runt materiel i landet för att bedriva grundutbildning eller vid mobilisering. Vi ska ha fyra brigader 2030 så då kan det inte finnas någon annan målbild än att vi har materielen på plats samtidigt.

Målbilden är att brigadcheferna har all sin materiel på plats och kan hantera den själva

Operationen har fått namnet Sankt Göran, efter legenden om soldaten och draken, och innebär starten på ett omfattande förändringsarbete.

– Många frågar sig om vi verkligen behöver förändra oss. Namnet handlar, lite skämtsamt, om att göra upp med ineffektiva processer. Vi kommer möta inre motstånd eftersom vi nu utmanar arbetssätt, så det handlar absolut om att dräpa drakar i vår egen organisation, säger Rikard Daleke.

Liknande läsning:

Operationen består av tre faser. Just nu pågår den förberedande fasen som består av inventering och att skapa lägesuppfattning. Om en månad går Operation Sankt Göran in i en övningsfas som handlar om att vapen, kläder och fordon flyttas från olika centralförråd ut till respektive krigsförband. Uniformspersedlar ska inte längre finnas i ett centralt beklädnadsförråd. Hjulfordon som tidigare samlats på olika förrådsplatser ska ut till förbanden.

Officiellt porträtt på Rickard Daleke, Arméstaben, LedR.

Rikard Daleke

Arméns planeringschef

– Under övningen kommer vi att forcera materielrörelserna, det kommer att innebära transporter med både nya leveranser och befintlig materiel med huvudfokus vecka 17 till 19. Vi kommer också att genomföra översyn så materieluppfattningen på varje garnison är god.

Vecka 40 ska arméchefen få en återrapport, innan dess ska den sista fasen ha genomförts.

– Den sista fasen handlar om konsolidering, det vill säga vad  förflyttningarna innebär för fortsatt arbete med listor, i system och med materielvård. Vi ska också se över hur vi kan höja den allmänna fordonsstatusen. Till hösten följer vi upp huruvida vi behöver göra en likadan resa till eller om vi nådde målet.

Hur kommer personalen på förbanden att märka av operationen?

– Under den här tiden kommer man att se över sitt förbands rutiner, inventera, ta emot leveranser och kontrollera att system fungerar som de ska.

Kan aldrig nog poängteras hur viktigt det är med vård

Vilken är den största utmaningen?

– Att vi på kort tid ska göra upp med något man successivt nedmonterat och anpassat efter rådande inriktningar under trettio år. Att på relativt kort tid reversera arbetssätten till mobiliseringsberedskap kommer att vara en utmaning.

Överste Rikard Daleke betonar vikten av att hela armén tänker nytt och flexibelt kring arbetssätt kopplade till materielhantering för att snabbare kunna mobilisera.

– Vi har haft reperationsköer i många system, trots att vi egentligen kan fixa enklare reparationer själva. Nu behöver vi gemensamt lyfta den totala statusen vi har, det kan aldrig nog poängteras hur viktigt det är med vård och materielomhändertagande. Det är en uppmaning till hela armén att vi tillsammans måste lyfta materielens status för att kunna göra vår viktigaste uppgift.

Och framöver kan fler drakar behöva dräpas i omställningen mot en mer effektiv och operativ armé. Förutom förändringar inom logistik och materiel kan liknande insatser krävas inom personalförsörjning och infrastruktur.

– Det kan finnas andra områden där vi kanske behöver titta på att göra motsvarande satsning framgent. Det ska vi inte blunda för.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Sommar, semester och lite tid över? Här följer en lista på 10 reportage och intervjuer i Officerstidningen som du kanske har missat eller inte hunnit läsa tidigare

Josefine Owetz
Rickard ”Bronco” Wilhelmsson

Rickard Wilhelmsson har har en lång bakgrund inom specialförbanden. Sedan förra året är han försvarsmaktsförvaltare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

  1. Rickard ”Bronco” Wilhelmsson: ”Det är klart att det vi gör är farligt”

Som ÖB:s högra hand vill försvarsmaktsförvaltare Rickard ”Bronco” Wilhelmsson bidra till att förändra hur Försvarsmakten tänker, tränar och leder. Mindre teori, mer praktik – och soldater som tränas tills de misslyckas. I centrum står också det han kallar ”riskaptit” – förmågan att genom erfarenhet och träning våga ta kalkylerade risker.

Läs mötet här

251217-PaulWennerholm-0588-1

Vagnchefen ”Bars”, skytten ”Bugor” och laddaren ”Bulgar” i 21:a mekaniserade brigaden.

Foto: Paul Wennerholm

2. ”Ryssarna har stenkoll på era fordon”

Det svenska pansaret var ryggraden under offensiven in i ryska Kursk, höll linjerna i Donbass och kan ha slagit rekord i världens längsta stridsvagnsträff. När Officerstidningen besöker den ukrainska ”svenskbrigaden” hyllas Sveriges stridsfordon – men de riktar också en varning till kollegorna i Försvarsmakten om vad ryssarna har lärt sig under krigsåren.

Läs reportaget här

Statsflygskvadronen

Överstelöjtnant Olof Stenbergh, chef för statsflygskvadronen.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

3. Statsflyget mot nya höjder

Statsflygskvadronen på Arlanda står inför flera stora förändringar. Nuvarande Gulfstreamflygplan ersätts av flygplan från Bombardier, organisationen ska växa kraftigt och på sikt ska skvadronen också tillföras flygvapnets nya radarspanings- och ledningsflygplan S 106 GlobalEye. Det innebär modernare flygplan, nya uppgifter och betydligt fler anställda.

Läs reportaget här

Rymdchefen_Porträttbild-Anders Sundeman

Anders Sundeman tillträdde som Försvarsmaktens nya rymdchef i september 2025.

Foto: Försvarsmakten

4. Rymdchefen: ”Mycket handlar om att lägga ett rymdpussel tillsammans med våra allierade”

Att bygga rymdförmåga handlar om att arbeta multidomänt med fokus på land, hav, luft och cybermiljö. Uppbyggnadstakten har skyndats på och präglas av den snabba teknikutvecklingens möjligheter och nya hot. Det säger Försvarsmaktens rymdchef flottiljamiral Anders Sundeman.

Läs intervjun här

Flygvapnets cyberförsvar

”Idag är det viktigt att man förstår att även strids­­­­vagnar har IP-­adresser och går att hacka”, säger ­Christof­­­fer Pierrou, cyberförsvarsförvaltare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

5. Fokus på femte domänen i Flygvapnets cyberförsvar

Flygvapnet växlar upp i cyberdomänen – den femte arenan för krigföring. På Uppsala garnison byggs förmågan att upptäcka, förstå och försvara flygvapnets system mot angrepp i realtid. ”Vi behöver dem som är skickliga på att kriga med hjärnan”, säger cyberförsvarsförvaltare Christoffer Pierrou.

Läs reportaget här

f17_vader_flygtornetinne_allatre1

Major Charlotte Boström, kapten Malin Bohman och kapten Josefin Jönsson är tre av femton anställda på väderavdelningen på F 17.

Foto: Linn Bergbrant

6. Meteorologerna som avgör när flyget kan lyfta

Högt ovanför marken på Blekinge flygflottilj, F 17, sitter meteorologerna. Med blicken fäst på kartor och siffror ger de stöd till planering och genomförande av insatser och militära operationer. Men nyrekryteringen till yrket går trögt – en trend som nu håller på att vända.

Läs reportaget här

Daniel Smith

En av slutsatserna i Daniel Smiths avhandling är att soldater följer ledare som ger dem redskap att fatta egna beslut.

Foto: Filip Erlind

7. ”Soldater följer chefer som de anser vara värda att följa”

I krigets kaos är det avgörande att soldater fortsätter att samverka och fatta beslut. Major Daniel Smith gjorde sina doktorandstudier på motorcykel längs Ukrainas frontlinje. I höstas disputerade han vid Försvarshögskolan, FHS, med en avhandling som utmanar tidigare forskning om vad som möjliggör sammanhållning i strid.

Läs intervjun här

Aurora 26 pressade logistiken

På Transportenheten jobbar militärer och civila tillsammans för att lösa transportuppdrag under Aurora 26.

Foto: Filip Erlind

8. Aurora 26 pressade logistiken

Värdlandsstöd och logistik var i fokus under försvarsmaktsövningen Aurora 26 med 18 000 deltagare och mängder av materiel i rörelse. Planeringen av operativa transporter var klar i god tid innan övningsstarten, men kriget i Mellanöstern medförde flera sena ändringar. Det satte extra press på Transportenheten vid Försvarsmaktens logistik, som hanterade logistiken under övningen.

Läs reportaget här

Tystnadskultur

På arbetsplatser med tystnadskultur riskerar den som för fram kritik att hamna i social och karriärmässig karantän.

Foto: Björn Öberg

9. Många anställda i Försvarsmakten upplever tystnadskultur

Varannan anställd i Försvarsmakten har upplevt tystnadskultur och ju högre upp i organisationen man kommer desto mer utbrett är det. Arbetsställen som präglas av den här typen av problem riskerar att tappa i förtroende och bli mindre effektiva än andra. Det visar forskning om tystnadskultur och destruktivt ledarskap som publicerats de senaste åren.

Läs fördjupningen här

margaretabsandeback_251210_MBS9509-weboptimised

Att förenkla processerna kring anskaffningar är ett måste för att Försvarets materielverk ska klara av att möta den ökande mängden uppdrag, säger Mikael Granholm.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

10. FMV:s generaldirektör: ”Vi behöver förenkla vårt samarbete med Försvarsmakten”

Försvarets materielverk, FMV, har de senaste åren flerdubblat beställningarna mot industrin och anställt ett tusental nya medarbetare. Samtidigt är myndigheten på väg att minska antalet militära befattningar eftersom det nuvarande målet inte bedöms kunna nås. Det säger generaldirektör Mikael Granholm.

Läs intervjun här

Ur arkivet: