Den här artikeln är en del av en serie artiklar om vådaskott i Försvarsmakten.
Ett ögonblicks ouppmärksamhet kan förändra allt när ett vapen avfyras oavsiktligt. Men vad som egentligen räknas som ett vådaskott i Försvarsmakten är idag oklart, statistiken är bristfällig och disciplinpåföljderna varierar. I grunden handlar det om kultur, ledarskap och utbildning – och om att skapa en öppenhet där anställda vågar rapportera misstag.
Förvaltare Mikael Millberg är verksamhetssäkerhetsofficer på Livgardet sedan 13 år tillbaka.
– En av de första utredningarna jag gjorde gällde ett vådaskott där en soldat hade skjutit sin kamrat i foten. Han ville visa att vapnet var oladdat. Jag har den kängan, med skotthålet, stående här i mitt fönster.
Han ser vådaskott som en naturlig del av Försvarsmaktens verksamhet.
– Går du i gröna kläder så har du antingen skjutit vådaskott eller kommer att göra det. Du kommer ha olika stridsvärde, vara utmattad, kanske inte vara tillräckligt utbildad. Ibland har du kanske bara bristande omdöme, säger Mikael Millberg.
Svenska Akademiens ordlista definierar vådaskott som ett skott som träffar ett oönskat mål. Vilken definition Försvarsmakten använder är mer oklart. Men vi ska återkomma till det senare.
De flesta vådaskott vid Livgardet ger inga skador, enligt Mikael Millberg. Den vanligaste skadan som rapporteras in i Prio i samband med vådaskott är bullertrauma, där flera personer kan bli utsatta vid ett och samma vådaskott.
Enligt Mikael Millberg sker det många vådaskott där ingen skadas och allt går bra – men där det är riktigt nära ögat.
– Det inser man om man går igenom avvikelserapporter. Det är en del allvarliga tillbud. Ibland kan jag läsa att det bara var någon mikrometer från att någon blev skjuten i huvudet.
Det händer också att vådaskott får dödliga konsekvenser, som på Livgardet i Kungsängen hösten 2022. Då avlossade en 25-årig korpral från 132:a säkerhetskompani sjö ett vådaskott som träffade honom själv i bröstet och resulterade i att han avled. I kölvattnet av händelsen beslutade man på Livgardet att vapenhantering ska regleras i insatsordern vid skarp insats.
– Det spelar ingen roll hur duktig och välutbildad du är, har du varit på insats i 14 dagar kommer ditt stridsvärde vara lågt. Då vill vi ha det reglerat att patron ur genomförs under ledning av befäl. Som i högvakten, där genomförs patron ur under handledning just för att undvika vådaskott mitt i centrala Stockholm. Nu tillämpar vi den metoden om personalen är i dåligt skick, säger Mikael Millberg.
Mikael Millberg
Verksamhetssäkerhetsofficer på Livgardet
Rutinen vid ett vådaskott i Försvarsmakten är att det först ska göras en avvikelserapport i Prio med en utredning av vad som hänt. Rapporten skickas till närmaste chef som kan skriva in åtgärder som gjorts och förslag till åtgärder på nästa nivå, förklarar överstelöjtnant Jon Hermansson, som fram till juni i år var chef på Försvarsmaktens marksäkerhetssektion. Sektionen är grupperad vid Arméstaben men arbetar med marksäkerhet i hela Försvarsmakten.
På de flesta förband går rapporten vidare till verksamhetssäkerhetsofficeren eller en arbetsmiljöhandläggare. Sedan kan den antingen avslutas eller skickas vidare till högre chef eller rättsbefäl. Har någon medvetet brutit mot en bestämmelse kan det då bli tal om disciplinåtgärder. I vissa fall, och om vådaskottet avlossats av anställd personal, kan ärendet anmälas till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan. Det är bara Fpan som kan utfärda disciplinpåföljder för anställd personal.
Vi misstänker att det är så, en högre andel allvarliga tillbud bland de anställda. De värnpliktigas verksamhet är mer kontrollerad och uppföljd.
Grunden för användandet av disciplinåtgärder i Försvarsmakten är dels lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret, LDT, dels lagen om offentlig anställning, LOA. Enligt LDT kan den som inte följer instruktioner eller order få en varning eller löneavdrag. LOA ger utrymme för samma sorts disciplinpåföljder om den anställde inte följer skyldigheter i anställningen.
Innan värnplikten blev vilande år 2010 fanns riktlinjer för hur och när disciplinpåföljderna skulle användas.
– Vi hade bra rutiner innan det blev uppehåll i värnpliktsutbildningen. Jag är inte helt hundra på vad som gäller idag, säger Jon Hermansson.
Det är han inte ensam om. Hur vådaskott bedöms och om de leder till någon disciplinpåföljd skiljer sig åt mellan förband och enheter, uppger flera personer Officerstidningen pratat med. Det konstaterades även av den utredningskommission, FMUK, som Försvarsmakten tillsatte efter det dödliga vådaskottet på Livgardet i Kungsängen 2022. Enligt slutrapporten är det inte helt ovanligt att den som avlossar ett vådaskott blir föremål för utredning hos ett rättsbefäl på OrgE: ”(…) vissa OrgE hanterar inte alls vådaskott per automatik med disciplinära åtgärder, medan inom andra OrgE är det i princip regelmässig hantering”.
Vådaskott är ett svårnavigerat område. Försvarsmakten saknar en gemensam definition och det finns inga riktlinjer för när det ska rapporteras som en avvikelse eller bli ett disciplinärende.
Illustration: Björn Öberg
Enligt Anders Salenbo, centralt huvudskyddsombud för Försvarsstaben, har löneavdrag varit en vanlig påföljd vid vådaskott inom Försvarsmakten.
– Löneavdrag har använts och då framför allt mot värnpliktiga. Men jag vet inte hur allvarligt det ska vara då. Man har pratat länge om att ta bort det i Försvarsmakten, men det har inte skett, säger Anders Salenbo.
I marinen ser det annorlunda ut. Där skjuts det visserligen mindre än på marksidan, och ofta på öppet hav. Men vådaskott sker, och då har det oftast att göra med att man inte övat tillräckligt med ett specifikt vapensystem, enligt Jonas Thern, kommendörkapten och chef för verksamhetssäkerhetsenheten på Marinstaben.
– Jag har aldrig hört talas om att någon skulle ha fått löneavdrag för vådaskott i marinen. Jag säger inte att det aldrig skett, men jag har inte hört om det.
Oklarheten kring när ett vådaskott ska få disciplinära konsekvenser hänger delvis ihop med själva begreppet: Försvarsmakten saknar en gemensam definition av vad ett vådaskott är och när det ska rapporteras som en avvikelse.
Att ta fram en sådan definition var en av rekommendationerna FMUK gav i sin slutrapport 2023, men arbetet har pågått i många år, enligt Jon Hermansson.
– Det är svårare än man kan tro. Vi har försökt i jättemånga år. Ju mer jag grottat i det, desto mer inser jag att vi inte kommer komma till en tydlig definition. Men kanske någon inriktning.
Jonas Thern
Chef för verksamhetssäkerhetsenheten på Marinstaben
Sektionen jobbar utifrån idén att ett vådaskott är ett oavsiktligt avfyrat skott som har skapat fara eller lett till våda, utifrån kopplingen till disciplinärenden och lagarna LOA och LDT.
Jon Hermansson tror att man så småningom kommer föreslå två olika begrepp, där ett är ”riskhanterat vådaskott” vilket betyder att det inte uppstått fara för någon. Det kan exempelvis vara att en soldat övar på skjutbanan och får kommandot ”eld upphör” av instruktören, men inte hör utan fortsätter skjuta.
– Då har han brutit mot kommandot. Men han har fortfarande skjutit mot målet, så det har inte uppstått risk för någon. Eller om någon skjuter med lös ammunition och vapnet inte har varit för nära någon, och alla haft hörselskydd. Det kan också vara ett riskhanterat vådaskott, säger Jon Hermansson.
Bristen på definition bidrar till ytterligare ett problem: Det finns ingen tillförlitlig statistik över hur många vådaskott som sker inom Försvarsmakten.
Min uppfattning är att när vådaskott sker så är det ofta för att soldaten inte har vågat fråga om något eller inte har skjutit på väldigt länge.
Problemen med avvikelsehanteringssystemet Prio är vid det här laget välkända. Sedan systemet infördes 2016 har omständliga formulär och oklara kodningsalternativ bidragit till underrapportering och statistik som blir både svårtolkad och bristfällig.
Marksäkerhetssektionen samlar in markrelaterade avvikelser från hela Försvarsmakten. De började göra årsvisa sammanställningar av avvikelser 2022. I den senaste rapporten, från 2024, framgår att antalet vapenrelaterade avvikelser ökat under året. Från omkring 160–170 avvikelser under kvartal två respektive tre till ungefär 240 under årets sista kvartal*. ”Främst är det vådaskotten som har ökat och de sker i huvudsak vid patron ur”, står det i rapporten.
Det närmaste som går att komma en exakt siffra över antalet vådaskott är att göra en rubriksökning på ordet i Prio – men det kräver att den som rapporterat in avvikelsen specifikt skrivit ”vådaskott” i rubriken, enligt Jon Hermansson. Dessutom kan ett och samma vådaskott leda till flera olika avvikelserapporter, för exempelvis varje person som drabbats av bullertrauma.
Anders Salenbo
Centralt skyddsombud för Försvarsstaben
Antalet avvikelser med vådaskott i rubriken har ökat över tid. 2019 var det kring 130, 2024 kring 170. Men för att få fram säkra siffror skulle texten i varje enskild rapport behöva granskas, och det finns det inte resurser till, menar Jon Hermansson.
– Jag kan inte med säkerhet säga om mängden vådaskott har ökat eller minskat.
Vilka som är involverade i vådaskotten är det också svårt att säga något om.
– Vi har svårt att identifiera väsentliga nyckeltal, vi har problem med spårbarheten. Vi kan inte med precision läsa ut vilken personalkategori som drabbats eller upplevt något.
I flera år har sektionen önskat att få in en ruta där användaren behöver markera vilken personalkategori avvikelsen berör. Än så länge lyser rutan med sin frånvaro.
Men att anställd personal är överrepresenterade när det rör sig om många av de allvarligare tillbuden och olyckorna är något man tycker sig kunna ana i rapporterna.
– Vi misstänker att det är så, en högre andel allvarliga tillbud bland de anställda. De värnpliktigas verksamhet är mer kontrollerad och uppföljd, de tillåts inte gå utanför ramarna på samma sätt, säger Jon Hermansson.
När FMUK-utredarna efter vådaskottet på Livgardet gjorde besök på 132:a säkerhetskompani sjö och granskade övervakningsfilm såg de flera händelser som de ansåg pekade på att individer brast i säker vapenhantering. Som exempel drog en soldat en laddad pistol ur en kamrats hölster, och en annan bar AK 5 i flamdämparen. Det fanns inte heller några rutiner för när vapen skulle vara laddade, hur de skulle medföras eller förvaras under förflyttningar, enligt utredningen.
Jonas Larsson, major i reserven och verksamhetssäkerhetsofficer på Norrbottens regemente, menar att vådaskott i de absolut flesta fall handlar om rena olyckor eller misstag. Han uppskattar att det sker färre än tio vådaskottsrelaterade personskador per år vid Norrbottens regemente. Disciplinpåföljder är oftast omotiverat, anser han.
– Det kan ju hända att det finns ett uppsåt, ”nu ska vi ta dem” och så trycker man av. Då bryter man mot lag och rätt. Men om det inte finns uppsåt så måste det vara ett misstag. Det kan vi inte med berått mod sätta dit folk på.
Snarare tyder vådaskott på brister i organisationen, menar Jonas Larsson. Vid inledningen av en övning i Boden förra året noterade han osäkrade vapen hos ett par av soldaterna, och gav bataljonsövningsledarna i uppgift att nästa dag kontrollera vapens säkringar. Utifrån en schablon kom de fram till att det bland de 1 800 deltagarna fanns ungefär 40 osäkrade vapen vid ett givet tillfälle.
– Ändå blir vi förvånade när det sker vådaskott.
Lösningen stavas enligt Jonas Larsson kontroll.
– Vi gamla säger, kontroll är vackert. Knäpp knappen, kamma dig. Om jag träffar en soldat på övning vore det korkat om jag inte lägger en sekund på att titta på hans vapens säkring. Vi måste våga vara obekväma och visa omsorg. I fred för att minska olyckor, i krig för att inte röja grupperingen eller uppgiften.
Jonas Larsson
Verksamhetssäkerhetsofficer på Norrbottens regemente
Mikael Millberg på Livgardet är inne på samma linje: Alla behöver hjälpas åt och uppmärksamma när någon inte har en säker vapenhantering, och att upprätthålla en säker vapenhantering och få individer att ta ansvar är en ledarskapsfråga.
– Vi ska lära oss av det som händer, och då måste vi få reda på vad som pågår. Därför måste vi dämpa den här rädslan för bestraffning. Majoriteten av vår personal kommer mörka om de tror sig bli bestraffade, och majoriteten ska inte behöva bestraffas.
Samtidigt tycker han möjligheten att använda disciplinåtgärder är viktig.
– Vi kommer aldrig ifrån att vi har ett behov av att kunna använda lagutrymmet för att korrigera vissa individer. Det är det sista sättet att nå dem, säger Mikael Millberg.
Det läggs för mycket fokus på individen i de utredningar som görs, anser Anders Salenbo. Det borde vara händelsen som utreds och inte personen. Vilka faktorer låg bakom, varför tog inte personen ut patronen ur vapnet?
– Gör du alla moment rätt så sker inte vådaskott, säger Anders Salenbo.
Idag går stegringen i utbildningen för fort, menar han. Inlärningskurvan är individuell och kunskap är en färsk-
vara. Soldater som inte använt vapnet på ett tag kan känna sig osäkra men inte våga säga till.
– Min uppfattning är att när vådaskott sker så är det ofta för att soldaten inte har vågat fråga om något eller inte har skjutit på väldigt länge, och inte kunnat säga att han eller hon behöver öva. Man undviker gärna att säga något som visar att man inte kan. Risken är att man mörkar var man står utbildningsmässigt vid tillfället.
Vådaskott handlar om kultur, men är också väldigt mycket en ledarskapsfråga, enligt Anders Salenbo.
– Man ska inte bli straffad för att man rapporterar något som är fel. Vi har för många yngre befäl som inte har samma erfarenhet som förr. De har inte mentorer på samma sätt som när jag kom in i Försvarsmakten.
Vapensäkerheten och risken för vådaskott påverkas av dagens snabbt växande försvar, menar Jonas Larsson på Norrbottens regemente. Beteenden behöver få tid att sätta sig i det motoriska minnet.
– Jag tror risken idag är att vi gör det vi kan, inte alltid det vi borde. Vi övar patron ur, men vi kanske inte återkommer nästa vecka för att få det att sitta i ryggen. Om det inte blir ett motoriskt minne så är det inte vanemässigt, och det är då det blir fel. Om det är viktigt måste vi visa att det är viktigt.
Försvarsmakten kan komma ner i betydligt färre vådaskott än idag, anser Anders Salenbo.
– Och jag tror våra befäl är medvetna om det.
* Avvikelserna delas in i kropp, fordon, vapen, personlig utrustning och materiel, övrigt, intrång och hörsel. Under kvartal 1 redovisades vapenrelaterade kropps- och hörselskador inte i kategorin vapen utan i kategorierna kroppsskador och hörsel, vilket gör det svårt att uppskatta en siffra.
Fakta
Lagarna LOA och LDT
Grunden för användandet av disciplinåtgärder i Försvarsmakten är två lagar:
Lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret, LDT, gäller bland annat för värnpliktiga och för anställda som är ute på internationell militär insats. Enligt LDT kan den som inte följer instruktioner eller order få en varning eller löneavdrag.
Lagen om offentlig anställning, LOA, gäller för anställd personal i Försvarsmakten. LOA ger utrymme för samma sorts disciplinpåföljder som LDT om den anställde inte följer skyldigheter i anställningen. Fpan meddelar disciplinpåföljder i enlighet med LOA.
