Senast publicerat
Senast publicerat:

Svår start för ny­­utexaminerade

Ute på förbanden möts många nyutexaminerade yrkesofficerare av hög arbetsbelastning och otydlighet och deras förväntningar på sitt första jobb stämmer inte alltid överens med verkligheten. Det visar en rapport från Försvarshögskolan.

Redaktionen
Bezav Mahmod / Försvarsmakten
Verkligheten ute på förbanden är ofta betydligt mer tidspressad än kadetterna föreställer sig, enligt en ny forskningsstudie.

Syftet med forskningsstudien var att undersöka hur det är att komma som nybakad yrkesofficer ut till förbanden, mitt under pågående tillväxt. Resultaten visar att många blir väl omhändertagna och att de uppskattar den kollegiala gemenskapen på förbanden. Men det finns också en hel del utmaningar, som hög arbetsbelastning, tidspressade arbetsscheman och otydliga strukturer kring hur arbetet är organiserat. 

– Många upplever att det är mycket att göra ute på förbanden och stressnivån är hög. Tempot är högt och man har ibland svårt att hinna med alla arbetsuppgifter, säger Johan Österberg, forskare vid Försvarshögskolan som genomfört studien tillsammans med forskarassistent Joel Nilsson. Flera studiedeltagare valde att hantera den höga arbetsbördan genom att lägga in obetald övertid.

– Man kanske sticker in ett par timmar på söndagen för att förbereda en övning som ska hållas på måndagen. En del kallar det för karriärstid, obetald övertid som man gör för att på sikt gynna den egna utvecklingen och karriären, säger Johan Österberg. 

Johan Österberg-2021
Johan Österberg

Studieresultaten visar också att det ofta finns en diskrepans mellan nyutexaminerade yrkesofficerares förväntningar och den verklighet som de möter ute på förbanden. Det kan handla om både arbetsförhållanden och tilldelad befattning.  

– En del officerare går in som plutonchefer direkt medan andra först kan få tjänstgöra som instruktörer i både ett och två år. Vilken befattning man får beror till stor del på förbandets vakansläge och vilka läckor som behöver tätas först, säger Johan Österberg. 

Huruvida den tilldelade befattningen kommer som en överraskning – och kanske även en besvikelse – hänger samman med hur kontakten mellan förbandet och kadetten ser ut under utbildningstiden.

– Kadetten har kanske inte varit på förbandet på tre år och under den tiden hinner det hända mycket. Vissa förband avdelar resurser för att hålla kontakten med sina kadetter och är duktiga på att informera dem. Andra har inte de resurserna eller tänker bara inte på det, och då blir ofta glappet mellan förväntningar och utfall större, säger Johan Österberg. 

Liknande läsning:

» En del officerare går in som plutonchefer direkt medan andra först kan få tjänstgöra som instruktörer. «

Johan Österberg berättar att det också finns en viss oro bland framför allt äldre officerare, men även hos en del yngre, för hur den tilltagande bristen av mer erfarna officerare i högre befattningar ska påverka officerskåren som helhet. Flera studiedeltagare betonade att det krävs erfarenhet och tid i yrket för att bli en bra ledare och att det inte är något som man kan läsa sig till. Samtidigt finns uppfattningen att Försvarsmakten kommer försöka trycka människor snabbare genom systemet för att fylla luckorna efter det stora antalet officerare som nu är på väg att gå i pension.

– Om man gör det bygger man karriärer istället för erfarenheter, vilket kan påverka hela organisationen. Man ska inte överdramatisera de här problemen, men oron finns där och många officerare frågar sig vilka erfarenheter som går att rationalisera bort. ”Om det tagit mig elva år att bli fartygschef, men nästa gubbe eller gumma bara behöver göra åtta år, finns det då kunskaper som jag har som man egentligen kan klara sig utan?”.

Forskarna går nu vidare med en uppföljande studie för att undersöka om arbetsvillkoren för nyutexaminerade yrkesofficerarna förändras över tid. Studien är redan påbörjad. 

– Från civil forskning vet vi att flera av de problem man upplever som ny på en arbetsplats brukar avta med tiden. Man lär sig att inte springa på alla bollar och att prioritera bland arbetsuppgifterna. Vi vill se om så är fallet även för officerare eller om den höga arbetsbelastningen kvarstår, säger Johan Österberg. 

FAKTA

Ny på förband 
I studien Professional Socialization During Re­structuring: A Study of Workload and Career Time som kom i höstas, har intervjuer genomförts med 34 nyut­examinerade yrkesofficerare med upp till nio månader på förband. Ungefär lika många officerare som specialist­officerare ingick i studien och de representerade en mängd olika förband. Studien har publicerats i den internationella, tvärvetenskapliga tidskriften Armed forces and society. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Det ska krävas mer än att bara ta sig igenom Officersprogrammet. Utbildningen måste utmana kadetterna och ge den nyutnämnde officeren något att verkligen vara stolt över, skriver Erik Windfäll.

    Redaktionen
    Erik Windfäll

    Jag är stolt över att studera till officer på Militärhögskolan Karlberg, men jag skulle vilja vara stoltare över min utbildning.

    Jag sökte till officer för att utmana mig själv och utvecklas som person men jag ska inte sticka under stol med att jag skulle önska mer av den teoretiska utbildningen på Officersprogrammet. En vanlig studievecka under årskurs ett kan se ut så här: Ett par frivilliga föreläsningar, två förmiddagar med fys, en frivillig engelska lektion, en dag med bara självstudier och ett seminarium. Det innebär ungefär sju schemalagda studietimmar i veckan. Resten av tiden kallas för självstudietid. I vintras hade vi dessutom två veckor helt utan lektioner. Försvarshögskolan räknar med att vi fyller dem själva.

    Det är så klart mitt eget ansvar att studera och nå de krav som ställs på mig för att bli en riktigt bra officer och kunna leda trupp i strid. Men för att kunna göra det så skulle jag önska mer av officersutbildningen. Den akademiska delen av utbildningen skulle kunna utvecklas mycket. Jag upplever att utbildningen är betydligt mindre krävande än på de flesta andra kandidatprogram, och att det ibland är väldigt otydligt vad vi förväntas lära oss.

    Det finns såklart delar i utbildningen som är riktigt bra och givande. Själv lärde jag mig mycket under min UGL-kurs. Sedan finns det andra delar som med mindre justeringar kan bli mycket bättre. Under vår första taktikkurs hade vi ett slutmoment där teorin skulle omsättas i något konkret. Det var ett av de få tillfällen då vi faktiskt skulle öva taktiskt tänkande. Tyvärr gick majoriteten av tiden åt till att förstå hur datorsimuleringen fungerade och hur man styrde den. Vi fick inte möjlighet att se om våra kunskaper faktiskt höll. Där finns en stor möjlighet till förbättring.

    Kadetterna är utvalda dels genom sin värnplikt och dels genom uttagningen till Officersprogrammet. De är målmedvetna, ambitiösa och stolta över sitt yrkesval och förtjänar en utbildning i världsklass både för sin egen och landets säkerhet. Jag anser inte att vi gynnas av en utbildning där det är svårt att misslyckas och där man kan ta sig igenom utbildningen utan att nå sin fulla kapacitet. Jag känner att systemet lutar sig mot den enskildes ambition i stället för att ställa krav. Det är bekvämt både för skolan och kanske även för kadetterna men gynnar ingen i slutändan.

    Jag känner att systemet lutar sig mot den enskildes ambition i stället för att ställa krav. Det är bekvämt både för skolan och kanske även för kadetterna men gynnar ingen i slutändan.

    Det finns en anledning till att jägarna är stolta över sin jägarbåge. Den symboliserar något som var utmanande och formande. Något som krävde mer än att bara dyka upp och hålla sig kvar. Min dröm är att varje nyutnämnd fänrik ska kunna känna samma sak inför sin stjärna. Att den ska stå för en utbildning som verkligen har format dem och som de är stolta över. Jag vill inte bara klara Officersprogrammet. Jag vill känna att det har krävt något av mig. Att det har tvingat mig att bli vassare på krigsvetenskap, taktik och strategi. Ju sämre säkerhetsläge, desto viktigare blir det att utbildningen faktiskt formar oss till de officerare Sverige behöver.

    Officersyrket kräver skärpa och förmåga att prestera under press. Då bör utbildningen också göra det.

    Ur arkivet: