Svår start för ny­­utexaminerade

Ute på förbanden möts många nyutexaminerade yrkesofficerare av hög arbetsbelastning och otydlighet och deras förväntningar på sitt första jobb stämmer inte alltid överens med verkligheten. Det visar en rapport från Försvarshögskolan.

Verkligheten ute på förbanden är ofta betydligt mer tidspressad än kadetterna föreställer sig, enligt en ny forskningsstudie.

Syftet med forskningsstudien var att undersöka hur det är att komma som nybakad yrkesofficer ut till förbanden, mitt under pågående tillväxt. Resultaten visar att många blir väl omhändertagna och att de uppskattar den kollegiala gemenskapen på förbanden. Men det finns också en hel del utmaningar, som hög arbetsbelastning, tidspressade arbetsscheman och otydliga strukturer kring hur arbetet är organiserat. 

– Många upplever att det är mycket att göra ute på förbanden och stressnivån är hög. Tempot är högt och man har ibland svårt att hinna med alla arbetsuppgifter, säger Johan Österberg, forskare vid Försvarshögskolan som genomfört studien tillsammans med forskarassistent Joel Nilsson. Flera studiedeltagare valde att hantera den höga arbetsbördan genom att lägga in obetald övertid.

– Man kanske sticker in ett par timmar på söndagen för att förbereda en övning som ska hållas på måndagen. En del kallar det för karriärstid, obetald övertid som man gör för att på sikt gynna den egna utvecklingen och karriären, säger Johan Österberg. 

Johan Österberg-2021
Johan Österberg

Studieresultaten visar också att det ofta finns en diskrepans mellan nyutexaminerade yrkesofficerares förväntningar och den verklighet som de möter ute på förbanden. Det kan handla om både arbetsförhållanden och tilldelad befattning.  

– En del officerare går in som plutonchefer direkt medan andra först kan få tjänstgöra som instruktörer i både ett och två år. Vilken befattning man får beror till stor del på förbandets vakansläge och vilka läckor som behöver tätas först, säger Johan Österberg. 

Huruvida den tilldelade befattningen kommer som en överraskning – och kanske även en besvikelse – hänger samman med hur kontakten mellan förbandet och kadetten ser ut under utbildningstiden.

– Kadetten har kanske inte varit på förbandet på tre år och under den tiden hinner det hända mycket. Vissa förband avdelar resurser för att hålla kontakten med sina kadetter och är duktiga på att informera dem. Andra har inte de resurserna eller tänker bara inte på det, och då blir ofta glappet mellan förväntningar och utfall större, säger Johan Österberg. 

» En del officerare går in som plutonchefer direkt medan andra först kan få tjänstgöra som instruktörer. «

Johan Österberg berättar att det också finns en viss oro bland framför allt äldre officerare, men även hos en del yngre, för hur den tilltagande bristen av mer erfarna officerare i högre befattningar ska påverka officerskåren som helhet. Flera studiedeltagare betonade att det krävs erfarenhet och tid i yrket för att bli en bra ledare och att det inte är något som man kan läsa sig till. Samtidigt finns uppfattningen att Försvarsmakten kommer försöka trycka människor snabbare genom systemet för att fylla luckorna efter det stora antalet officerare som nu är på väg att gå i pension.

– Om man gör det bygger man karriärer istället för erfarenheter, vilket kan påverka hela organisationen. Man ska inte överdramatisera de här problemen, men oron finns där och många officerare frågar sig vilka erfarenheter som går att rationalisera bort. ”Om det tagit mig elva år att bli fartygschef, men nästa gubbe eller gumma bara behöver göra åtta år, finns det då kunskaper som jag har som man egentligen kan klara sig utan?”.

Forskarna går nu vidare med en uppföljande studie för att undersöka om arbetsvillkoren för nyutexaminerade yrkesofficerarna förändras över tid. Studien är redan påbörjad. 

– Från civil forskning vet vi att flera av de problem man upplever som ny på en arbetsplats brukar avta med tiden. Man lär sig att inte springa på alla bollar och att prioritera bland arbetsuppgifterna. Vi vill se om så är fallet även för officerare eller om den höga arbetsbelastningen kvarstår, säger Johan Österberg. 

FAKTA

Ny på förband 
I studien Professional Socialization During Re­structuring: A Study of Workload and Career Time som kom i höstas, har intervjuer genomförts med 34 nyut­examinerade yrkesofficerare med upp till nio månader på förband. Ungefär lika många officerare som specialist­officerare ingick i studien och de representerade en mängd olika förband. Studien har publicerats i den internationella, tvärvetenskapliga tidskriften Armed forces and society. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Marinens nya arbetsfartyg kommer att få fler förmågor och kunna verka under svårare förhållanden än befintliga plattformar. Det säger Susanne Nordman, projektledare för anskaffning av arbetsfartyg vid Försvarets materielverk. I vår levereras också nya hamnbogserare till marinen samtidigt som ett nytt trängfartygssystem är under utveckling.
FMV har tecknat kontrakt med leverantören Astilleros Armon Vigo SA för leverans av två nya arbetsfartyg. Konceptbild av fartygen. Bild: FMV

Dagens arbetsfartyg, HMS Pelikanen i Karlskrona och HMS Furusund på Berga/Muskö, har delvis olika förmågor: Pelikanen är i huvudsak avsedd för torped- och robotbärgning medan Furusund främst används vid dykeri, bärgning och undervattensarbeten.

De två nya arbetsfartygen som ska ersätta befintliga plattformar planeras att överlämnas till Försvarsmakten 2027 och 2028.

– De nya arbetsfartygen kommer ha utrustning som dagens arbetsfartyg plus lite till.  Utrustningen är moderniserad och fartygen ska ur ett miljöperspektiv bli bättre och säkrare att jobba från vid exempelvis bärgning av övningstorpeder och bottenarbeten, säger , säger Susanne Nordman, projektledare för anskaffning av arbetsfartyg vid Försvarets materielverk och fortsätter:

– De ska också kunna operera under svårare förhållanden med högre vågor och på större djup och det blir möjligt att stödja andra marina enheter med logistik från denna plattform.

» Utrustningen är moderniserad och fartygen ska ur ett miljöperspektiv bli bättre och säkrare att jobba från vid exempelvis bärgning av övningstorpeder och bottenarbeten. «

I år ska marinen även tillföras fyra nya hamnbogserare. Två av dem skulle levererats redan i december 2023, men nu planeras i stället för en samlad överlämning av alla fyra hamnbogserare under våren.  

– Just nu ligger de i Oskarshamn för att militariseras och rustas. De byggdes på ett civilt varv utanför Sverige och därför kunde vi inte slutföra alla installationer där. När de är klara för leverans ska två av dem gå till Karlskrona och två till Berga/Muskö, säger Susanne Nordman.

På sikt är planen att Försvarsmakten även tillförs ett nytt trängfartygssystem, berättar Susanne Nordman.

– Konceptarbetet pågår med hög intensitet och sedan följer upphandling och byggnation. Trängfartygen är de sista fartygen som ska beställas i den här serien.

FAKTA

Fakta om de nya arbetsfartygen (preliminära uppgifter) 

Längd: 50 meter

Bredd: 10,5 meter

Djupgående: 3 meter

Hastighet: 14 knop

Isklass: 1C (lätta isförhållanden, 15 – 30 centimeter)

Källa: FMV

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
I dag hissades Sveriges flagga vid Natos högkvarter i Bryssel. I Sverige genomfördes det ceremonier på flera av Försvarsmaktens förband för att högtidlighålla Sveriges medlemskap i försvarsalliansen.
Hissning av Natoflaggan genomfördes på flera av Försvarsmaktens förband i dag. Här vid ceremonin på Högkvarteret i Stockholm.

Vid lunchtid i dag hissades den svenska flaggan utanför Natos högkvarter i Bryssel. Ceremonin markerar att Sverige nu är fullvärdig medlem i alliansen. Den svenska flaggan hissades också vid Natos övriga högkvarter och anläggningar runt om i världen.

På många förband i Sverige genomfördes samtidigt flaggceremonier för att högtidlighålla Natomedlemskapet. Natoflaggan hissades i bland annat Stockholm, Kungsängen, Enköping, Skövde, Muskö, Revingehed, Uppsala, Boden och på Gotland.

”Ceremonierna genomfördes i samverkan med andra myndigheter och internationella gäster, med fanvakt, anföranden, musik och fanfarer”, skriver Försvarsmakten i en artikel.

På Högkvarteret i Stockholm höll landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm tal.

» Aldrig tidigare i modern tid har vår säkerhet varit så intimt sammanflätad med våra allierade i Europa och Nordamerika. «

–  Sverige har sedan lång tid tillbaka haft ett omfattande samarbete med Nato. Många av oss i Försvarsmakten har egna erfarenheter av det. Nu är vi med om det historiska skiftet i att gå från att vara partner till allierad. Nato är bra för Sverige och Sverige är bra för Nato. Sverige för med sig unika förmågor, välutbildad personal och kvalificerad materiel in i alliansen. Samtidigt fortsätter vi att stärka vårt nationella försvar. Det ingår i ansvaret som allierad, sa Mikael Granholm i sitt tal till Högkvarterets personal.

Landsbygdsminister Peter Kullgren talade också om det historiska skiftet som Natomedlemskapet innebär.

– Vi tar nu steget in i en ny epok, tillsammans med våra allra närmsta vänner. För aldrig tidigare i modern tid har vår säkerhet varit så intimt sammanflätad med våra allierade i Europa och Nordamerika. Er roll är helt avgörande när vi nu kommer vara med och bidra till hela alliansens säkerhet med våra unika försvarsförmågor. Vi kommer nu samarbeta med våra allierade på land, till sjöss och i luften, sa Peter Kullgren.

Några bilder från dagens ceremonier i bildspelet nedan: 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Nu är Sverige medlem i Nato. ”Det är den största säkerhets- och försvarspolitiska förändringen för Sverige på 200 år. Vi står nu axel mot axel med våra kollegor – allierade – från 31 länder”, skriver överbefälhavare Micael Bydén i en dagorder till Försvarsmaktens anställda.
I ett klipp på Försvarsmaktens Youtube-kanal kommenterar ÖB Sveriges anslutning till Nato.

Efter två års väntan är Sverige från den 7 mars fullvärdig medlem av försvarsalliansen Nato. I eftermiddags lämnade statsminister Ulf Kristersson (M) in Sveriges anslutningshandlingar till USA:s utrikesminister Antony Blinken i Washington. Med anledning av dagens historiska händelse har överbefälhavare Micael Bydén utfärdat en dagorder till Försvarsmaktens anställda.

”För Försvarsmakten och dig som soldat, sjöman, medarbetare eller frivillig innebär det en stor förändring av vårt uppdrag. Nu ska vi som solidarisk medlem försvara både Sverige och våra allierade. Det innebär också att försvaret av Sverige börjar vid Natos gemensamma gräns”, skriver ÖB i dagordern och fortsätter:

”Vi är från första stund en del av Natos avskräckning, det kollektiva försvaret och en självklar del i Natos gemensamma försvarsplanering. Men vi är bara i början på en omfattande integrationsprocess som kommer ta ett antal år. Det handlar om anpassning av utbildningar, övningsverksamhet och långsiktig utveckling.”

Han konstaterar att denna process kommer att ta tid och kräva ett hårt arbete, men att det som är det mest efterfrågade från Natos medlemsländer är starka nationella försvar.

» Försvarsmaktens ansvar är därför att skapa personellt och materiellt uppfyllda, samtränade och omedelbart insatsberedda krigsförband. «

”De nationella försvarsansträngningama är de byggstenar som ger en robust och avskräckande militärallians. Försvarsmaktens ansvar är därför att skapa personellt och materiellt uppfyllda, samtränade och omedelbart insatsberedda krigsförband. Den uppgiften är inte tidsbunden. Den är evig”, skriver ÖB Micael Bydén, som avslutar dagordern med följande ord: ”Vårt uppdrag från och med nu lyder: Vi försvarar Sverige, våra allierade och vår frihet att leva som vi själva väljer.”

I ett klipp på Försvarsmaktens Youtube-kanal, där ÖB vänder sig till Sveriges befolkning, kommenterar Micael Bydén Sveriges anslutning till Nato:

Efter att under många år ha övat och genomfört skarpa operationer tillsammans med Nato är Försvarsmakten väl förberedd att axla ansvaret som fullvärdig medlem. Allt förändras inte nu när vi blir fullvärdig medlem. Vårt medlemskap i Nato står stadigt på den grund som är försvaret av Sverige, säger ÖB i klippet.

På måndag kommer den svenska flaggan att hissas vid Natohögkvarteret i Bryssel. Ceremonier kommer också att hållas på flera av Försvarsmaktens organisationsenheter. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.