Senast publicerat
Senast publicerat:

Svår start för ny­­utexaminerade

Ute på förbanden möts många nyutexaminerade yrkesofficerare av hög arbetsbelastning och otydlighet och deras förväntningar på sitt första jobb stämmer inte alltid överens med verkligheten. Det visar en rapport från Försvarshögskolan.

Linda Sundgren
Bezav Mahmod / Försvarsmakten
Verkligheten ute på förbanden är ofta betydligt mer tidspressad än kadetterna föreställer sig, enligt en ny forskningsstudie.

Syftet med forskningsstudien var att undersöka hur det är att komma som nybakad yrkesofficer ut till förbanden, mitt under pågående tillväxt. Resultaten visar att många blir väl omhändertagna och att de uppskattar den kollegiala gemenskapen på förbanden. Men det finns också en hel del utmaningar, som hög arbetsbelastning, tidspressade arbetsscheman och otydliga strukturer kring hur arbetet är organiserat. 

– Många upplever att det är mycket att göra ute på förbanden och stressnivån är hög. Tempot är högt och man har ibland svårt att hinna med alla arbetsuppgifter, säger Johan Österberg, forskare vid Försvarshögskolan som genomfört studien tillsammans med forskarassistent Joel Nilsson. Flera studiedeltagare valde att hantera den höga arbetsbördan genom att lägga in obetald övertid.

– Man kanske sticker in ett par timmar på söndagen för att förbereda en övning som ska hållas på måndagen. En del kallar det för karriärstid, obetald övertid som man gör för att på sikt gynna den egna utvecklingen och karriären, säger Johan Österberg. 

Johan Österberg-2021
Johan Österberg

Studieresultaten visar också att det ofta finns en diskrepans mellan nyutexaminerade yrkesofficerares förväntningar och den verklighet som de möter ute på förbanden. Det kan handla om både arbetsförhållanden och tilldelad befattning.  

– En del officerare går in som plutonchefer direkt medan andra först kan få tjänstgöra som instruktörer i både ett och två år. Vilken befattning man får beror till stor del på förbandets vakansläge och vilka läckor som behöver tätas först, säger Johan Österberg. 

Huruvida den tilldelade befattningen kommer som en överraskning – och kanske även en besvikelse – hänger samman med hur kontakten mellan förbandet och kadetten ser ut under utbildningstiden.

– Kadetten har kanske inte varit på förbandet på tre år och under den tiden hinner det hända mycket. Vissa förband avdelar resurser för att hålla kontakten med sina kadetter och är duktiga på att informera dem. Andra har inte de resurserna eller tänker bara inte på det, och då blir ofta glappet mellan förväntningar och utfall större, säger Johan Österberg. 

Liknande läsning:

» En del officerare går in som plutonchefer direkt medan andra först kan få tjänstgöra som instruktörer. «

Johan Österberg berättar att det också finns en viss oro bland framför allt äldre officerare, men även hos en del yngre, för hur den tilltagande bristen av mer erfarna officerare i högre befattningar ska påverka officerskåren som helhet. Flera studiedeltagare betonade att det krävs erfarenhet och tid i yrket för att bli en bra ledare och att det inte är något som man kan läsa sig till. Samtidigt finns uppfattningen att Försvarsmakten kommer försöka trycka människor snabbare genom systemet för att fylla luckorna efter det stora antalet officerare som nu är på väg att gå i pension.

– Om man gör det bygger man karriärer istället för erfarenheter, vilket kan påverka hela organisationen. Man ska inte överdramatisera de här problemen, men oron finns där och många officerare frågar sig vilka erfarenheter som går att rationalisera bort. ”Om det tagit mig elva år att bli fartygschef, men nästa gubbe eller gumma bara behöver göra åtta år, finns det då kunskaper som jag har som man egentligen kan klara sig utan?”.

Forskarna går nu vidare med en uppföljande studie för att undersöka om arbetsvillkoren för nyutexaminerade yrkesofficerarna förändras över tid. Studien är redan påbörjad. 

– Från civil forskning vet vi att flera av de problem man upplever som ny på en arbetsplats brukar avta med tiden. Man lär sig att inte springa på alla bollar och att prioritera bland arbetsuppgifterna. Vi vill se om så är fallet även för officerare eller om den höga arbetsbelastningen kvarstår, säger Johan Österberg. 

FAKTA

Ny på förband 
I studien Professional Socialization During Re­structuring: A Study of Workload and Career Time som kom i höstas, har intervjuer genomförts med 34 nyut­examinerade yrkesofficerare med upp till nio månader på förband. Ungefär lika många officerare som specialist­officerare ingick i studien och de representerade en mängd olika förband. Studien har publicerats i den internationella, tvärvetenskapliga tidskriften Armed forces and society. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz
Marinchef Johan Norlén
"De kommer att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten", säger marinchef Johan Norlén om de kommande fregatterna.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

Johan Norlén

"Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet", säger Johan Norlén om marinens nya organisation.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.

Ur arkivet: