Senast publicerat
Senast publicerat:

Serien ”Soldathjärta” sammanfattar arméns 500 år

Under 2023 har armén firat 500 år med en rad olika aktiviteter. Nu kommer avslutningen på jubileumsåret. Serien ”Soldathjärta” hade nyligen premiär på Försvarsmaktens Youtube-kanal.

Josefine Owetz
I serien "Soldathjärta" sammanfattas arméns 500 år.

I seriens sju avsnitt sammanfattas arméns 500-åriga historia. Inspiration kommer från marinens serie som släpptes förra året, berättar Dag Enander, arméns kommunikationschef och projektledare för ”Soldathjärta”.

– Precis som Pablo Picasso sa, så kopierar små konstnärer medan stora konstnärer stjäl. Alltså stal armén idén till en serie om dess 500 första år från lillebror marinen, som gjorde sin serie 2022, säger han.

Produktionsbolaget Pannrummet, med programledaren Melker Becker i spetsen, fick således i uppdrag att sammanfatta även arméns historia.

– Beställningen löd ungefär: ”Gör en likadan, fast grön. Och med mer svärta. Samt bättre”. Om de lyckats får tittaren avgöra, säger Dag Enander.

» Vi ville lyfta fram vår särart i dåtid, nutid och framtid. Och att det egentligen alltid kommer koka ner till en sak, en duell mellan människor. «

Varför gör ni den här serien?

– Allmänhetens kunskap om armén och dess verksamhet är begränsad. Det sker ofta en förväxling mellan vad Försvarsmakten är och vad armén är hos bred svensk allmänhet. Det är ganska naturligt och inte alltid av ondo, men vi ville lyfta fram vår särart i dåtid, nutid och framtid. Och att det egentligen alltid kommer koka ner till en sak, en duell mellan människor. I dag med alltmer avancerade vapen och smartare teknik, men där en skarpslipad spade fortfarande kan vara skillnaden mellan liv och död.

Vad kan tittarna förvänta sig av ”Soldathjärta”?

– De ska inte förvänta sig en redovisning över slagfält, vapensystem och fältherrar eller en kronologisk redogörelse. Snarare en hisnande resa mellan armén i makro- och mikroperspektiv, men där det oftast handlar om vanliga människor, som gjort ovanliga saker när det som mest behövs. Så var det då och så är det nu. Det är definitivt ingen ”feel good”-produkt, men garanterat en ”feel”-produkt. Ta bara det näst sista avsnittet, nummer sex. Den som ser det utan att röras har ett hjärta av flinta, säger Dag Enander.

Alla avsnitt finns tillgängliga på Försvarsmaktens Youtube-kanal.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    ”Vi har landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden”, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp, skriver debattskribenterna i en slutreplik till Ulrika Modéer, generalsekreterare Svenska Röda korset.

    Josefine Owetz

    Foto: Natacha Pisarenko/AP/TT

    Frågan om Ottawakonventionen och Sverige handlar om två saker samtidigt. Ska svenska yrkesofficerare och soldater dömas till fängelse i Sverige för att man medverkar till försvaret av grannländer, i enlighet med landets lagar? Det var vår huvudingång i debattartikeln i Officerstidningen. Där välkomnar vi att Röda korset vill medverka i opinionsbildningen för att ändra lagstiftningen, till gagn ytterst för civila i Finland och Lettland. Så långt är vi överens med Ulrika Modéer.

    Nästa fråga handlar om ifall Sverige ska lämna Ottawakonventionen eller inte? Modéer säger nej, med hänvisning till att det är ett moraliskt ställningstagande, och hänvisar till en resa i Ukraina, men det är illustrerande att det var en resa på fritt ukrainskt område och inte de territorier där de ohyggliga följderna av en rysk ockupation kan ses. Vi har också landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp.

    Med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras?

    Ansvarsbördan för att besvara Modéers slutfråga ”Om målet är att skydda civila i väpnad konflikt måste man fråga sig om det inte finns bättre alternativ” landar därmed inte på oss utan på Modéer och Svenska Röda korset; med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras, och dessutom, hur undvika de ökade förluster det skulle innebära för svenska förband om de tvingas strida utan stöd av truppminor?

    Patrik Oksanen, verksam som strategisk rådgivare på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan och resident senior fellow tankesmedjan Frivärld.
    Karlis Neretnieks, generalmajor (PA), tidigare rektor för Försvarshögskolan.
    Stefan Forss, docent vid finska Försvarshögskolan.

    Samtliga tre skribenter är ledamöter i Kungliga Krigsvetenskapsakademien

    Ur arkivet: