Senast publicerat
Senast publicerat:

Stor ökning av antalet köldskador i Försvarsmakten i vinter

Under årets två första månader har 134 avvikelser om köldskador rapporterats i Försvarsmakten. De allra flesta som drabbats är värnpliktiga och elever. Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning, uppger att oerfarna befäl och det pressade läge som organisationen befinner sig i kan ha bidragit till skadeutfallet. En granskning har nu inletts för att utreda vinterns köldskador.

Linda Sundgren
Det har varit en kall vinter med kraftig ökning av köldskador i Försvarsmakten: 134 rapporterade fall hittills 2026 jämfört med 47 under hela 2025 – däribland 13 värnpliktiga vid P 4 i Skövde under övningen Vintersol.

Foto: Försvarsmakten

Den gångna vintern har varit ovanligt kall och från den 1 januari till den 1 mars 2026 har 134 avvikelser om köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Det kan jämföras med 47 rapporterade köldskador under hela 2025. Den händelse som fått mest uppmärksamhet i medierna inträffade i samband med övningen Vintersol 2026, där 13 värnpliktiga vid Skaraborgs regemente, P 4, i Skövde, drabbades av olika typer av köldskador sedan värmaren i deras tält slutat att fungera. En händelse som Sveriges Radio P 4 Skaraborg var först att rapportera om.

Bland det totala antalet köldskadade finns enstaka soldater vid Natos multinationella brigad i Lettland (LNLV 26), men de allra flesta är värnpliktiga eller elever på Försvarsmaktens olika skolor. Det berättar förvaltare Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning på Arméstaben och ordförande i den centrala utredning som granskar vinterns köldskador.

Liknande läsning:

– Skadorna som rapporterats handlar om allt från en vit prick på kinden till djupare förfrysningsskador och allt däremellan. Det som lyfts fram som allvarligt är att de drabbade är värnpliktiga. Den här mängden köldskador och risken för men hos vissa individer är allvarligt, säger han.

I avvikelserapporterna ser vi att vissa förband inte genomfört utbildningen kallt väder

Även om vintern har varit ovanligt kall med temperaturer under 40 minusgrader, finns kunskap i organisationen om hur man uppträder i låga temperaturer. Enligt Joakim Giöbel tillhör också majoriteten av de skadade soldaterna Norrlandsföreband som är vana vid kyla. Joakim Giöbel säger att han i avvikelserapporterna noterat faktorer som kan ha bidragit till det stora antalet skadade.

– Vi har många unga befäl där ute, och som jag tolkar det har de genomfört de övningar som ålagts dem utan hänsyn till väder och vind. De har inte riskhanterat som de borde, helt enkelt. Jag är jättetacksam för alla yngre kollegor, men det går kanske lite fort ibland.

En annan brist han registrerat är avsaknad av adekvat utbildning.

– Det finns en utbildning som heter kallt väder som alla som åker norrut för att öva ska genomföra, annars får man inte vara med. Men i avvikelserapporterna ser vi att vissa förband inte genomfört utbildningen kallt väder, säger Joakim Giöbel.

Att Försvarsmakten befinner sig i en situation med kraftig tillväxt samtidigt som befattningar inom Nato ska bemannas och stödet till Ukraina fortgår, kan också ha bidragit till de uppkomna skadorna, menar Joakim Giöbel.

– Det är samma personal som genomför utbildningar, som förkovrar sig i nya grejer och själva går i skola samtidigt som fler värnpliktiga tas emot. Detta innebär en hög belastning i verksamheten.

Också Pliktrådet, den organisation som omhändertar värnpliktigas intressen under grundutbildningen, följer hanteringen av köldskaderapporterna. Enligt Pliktrådets ordförande, Alice Westlund, är det oroväckande att det tycks finnas främst yngre befäl som inte förstår vidden av riskerna med att verka i kyla. Hon pekar också på de förändringar som nu genomförs i Officersprogrammet och som hon menar kan leda till att kunskapen om uppträdande i fysiskt påfrestande miljöer sjunker ytterligare.

– Man har tagit bort fysiskt stridsvärde ur kursplanen på Officersprogrammet. Det kan leda till att de officerare som kommer ut på förbanden är mindre införstådda med det fysiologiska eftersom de inte får med sig det under utbildningen. Det kan i sin tur komma att påverka hur man hanterar bland annat kyla och köldskador, säger Alice Westlund.

Den centrala utredningen om köldskadorna som pågår vid Arméstaben väntas bli klar i maj.

Fakta

Köldskador

En köldskada uppstår när en kroppsdel blir så kraftigt nerkyld att blodet inte längre cirkulerar genom den, det som kallas att förfrysa sig.

Köldskador kommer stegvis och förvärras så länge exponering för kyla fortgår, och vind och fukt ökar risken för köldskador. Vanligast är köldskador på händer, fötter, öron, näsa och kinder.

De flesta köldskador är ytliga och läker av sig själva, men de kan också gå djupare in i huden och leda till bestående skador.

Vanliga symptom vid ytligare köldskador är exempelvis hud som vitnar, förlorad känsel, smärta och svullnad. Ibland kan även blåsor bildas.

Symptom vid djupare köldskador är bland annat hård och vitgul hud, blåfärgade mönster på huden, mörka blodfyllda blåsor, svullnad, kraftig smärta eller att huden inte får tillbaka sin normala färg och känsel efter 60 minuters uppvärmning.

Källa: 1177.se

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Under vintern har kronprinsessan Victoria kompletterat sin officersutbildning genom att fördjupa sig i arméns verksamhet. Hon har bland annat deltagit i praktiska moment vid flera förband och besökt 71:a bataljonen i Lettland. "Det är fantastiskt att man träffar på så otroligt många människor som är så drivna och gediget uppfyllda av sin uppgift", säger kronprinsessan till Officerstidningen.

    Josefine Owetz
    "Livgardet har man ju haft att göra med hela livet, men det är en helt ny bild på det sättet att få följa med en pluton och en grupp och se hur de arbetar", säger kronprinsessan Victoria.

    Foto: Filip Erlind

    Kronprinsessan har under början av 2026 deltagit i verksamhet vid flera arméförband. Hon har bland annat följt utbildning av värnpliktiga vid Norrbottensbrigaden samt deltagit i planeringsarbete vid 13:e säkerhetsbataljonen på Livgardet. Hon har också deltagit i verksamheten för en stormpionjärpluton vid Livgardesbrigaden, skriver Försvarsmakten i en artikel.

    – Att få möjligheten att ge kronprinsessan en fördjupning av armén har varit en ynnest. Kronprinsessans personliga engagemang, kunskapstörst och vilja att ta sig tid för de enskilda individerna hon träffat är en riktig energiinjektion hos våra medarbetare, säger arméchef Jonny Lindfors i artikeln.

    När kronprinsessan deltog i utbildningsmoment för den värnpliktiga stormpionjärplutonen i mitten av februari bjöds media in till ett besök. Kronprinsessan ingick i plutonen vars verksamhet den dagen bland annat innehöll fördröjande fältarbeten.

    – Det har varit en jätteintressant dag. Det är givande att få möjlighet att följa med stormpionjärplutonen ut och få se lite hur de arbetar och några av de uppgifter som de har. Det är såklart nytt för mig, men det har varit kul att se dem agera och höra dem berätta för mig om deras uppgifter och utmaningar, säger kronprinsessan Victoria till Officerstidningen.

    Kronprinsessan Victoria övar på Livgardet under sin Officersutbildning.

    Kronprinsessan deltog i utbildningsmoment för en värnpliktig stormpionjärpluton. Hon ingick i plutonen vars verksamhet den dagen bland annat innehöll fördröjande fältarbeten.

    Foto: Filip Erlind

    Under utbildningen i armén har hon också besökt Försvarsmaktens centrum för drönarutveckling i Karlsborg, Markstridsskolan och Försvarsmaktens logistik- och motorskola i Skövde. Utöver verksamhet vid förband och skolor har kronprinsessan besökt Arméstaben i Enköping för samtal med arméledningen om arméns pågående utveckling och framtid. Kronprinsessan har även deltagit i verksamhet tillsammans med 71:a bataljonen i Lettland som utgör Sveriges truppbidrag till Natos styrkor i Baltikum.

    – Kronprinsessan har haft möjlighet att åka hiss i arméns verksamhet på ett smått unikt sätt. Allt ifrån truppföring och trupputbildning på plutons- och kompaninivå till diskussioner om multidomäna operationer och vikten av division i armékår. Jag uppskattar även möjligheten att kunna visa kronprinsessan vår verksamhet i Lettland och på vilket sätt armén bidrar till avskräckning i vardagen, säger divisionschef Michael Carlén, i Försvarsmaktens artikel.

    Kronprinsessan Victoria övar på Livgardet under sin Officersutbildning.
Foto:Filip Erlind

    "Det är fantastiskt att man träffar på så otroligt många människor som är så drivna och gediget uppfyllda av sin uppgift", säger kronprinsessan Victoria.

    Foto: Filip Erlind

    Hur har din fördjupning i armén varit hittills?

    – Just nu är vi på Livgardet och det känns förstås jätteroligt att få se deras verksamhet på ett närmare håll. Livgardet har man ju haft att göra med hela livet, men det är en helt ny bild på det sättet att få följa med en pluton och en grupp och se hur de arbetar, säger kronprinsessan Victoria och fortsätter:

    – Det är värnpliktiga som är mitt uppe i sin utbildning. Så de genomgår ju också den här processen med att hela tiden ställas inför nya utmaningar och nya moment. För mig har det varit roligt att få sitta med och lyssna på allt från det befälen säger men också samarbetet mellan de värnpliktiga – hur de tar emot uppgifter och hur de ska lösa dem. Allt ifrån som här, när det gäller minering eller skenminering, till de olika uppgifterna som de får.

    Det är fantastiskt att man träffar på så otroligt många människor som är så drivna och gediget uppfylld av sin uppgift

    Kronprinsessan genomförde 2024–2025 särskild officersutbildning (Sofu) vid Försvarshögskolan och befordrades våren 2025 till fänrik. Efter utbildningen har hon valt att fördjupa sina kunskaper inom Försvarsmaktens olika stridskrafter. Hösten 2025 genomförde hon en fördjupning inom flygvapnet.

    Kronprinsessan tog officersexamen förra året. Vad betyder officersrollen för dig?

    – Det är fantastiskt att man träffar på så otroligt många människor som är så drivna och gediget uppfyllda av sin uppgift. Och inte minst av att vara lösningsorienterade och lösa de utmaningar som de får – och att göra det i ett sammanhang med andra. Jag tycker det är otroligt fint. Och givetvis för vår allas säkerhet och för vårt lands säkerhet. Så det är ju något väldigt stort. Att se individerna och det de uppfylls av och det som motiverar dem, det har varit väldigt fint att se, säger kronprinsessan Victoria.

    Kronprinsessan Victoria övar på Livgardet under sin Officersutbildning

    Kronprinsessan har deltagit i verksamhet på flera av arméns förband.

    Foto: Filip Erlind

    Ur arkivet: