Senast publicerat

Senast publicerat:

Stor ökning av antalet köldskador i Försvarsmakten i vinter

Under årets två första månader har 134 avvikelser om köldskador rapporterats i Försvarsmakten. De allra flesta som drabbats är värnpliktiga och elever. Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning, uppger att oerfarna befäl och det pressade läge som organisationen befinner sig i kan ha bidragit till skadeutfallet. En granskning har nu inletts för att utreda vinterns köldskador.

Linda Sundgren

2026-03-25

Den gångna vintern har varit ovanligt kall och från den 1 januari till den 1 mars 2026 har 134 avvikelser om köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Det kan jämföras med 47 rapporterade köldskador under hela 2025. Den händelse som fått mest uppmärksamhet i medierna inträffade i samband med övningen Vintersol 2026, där 13 värnpliktiga vid Skaraborgs regemente, P 4, i Skövde, drabbades av olika typer av köldskador sedan värmaren i deras tält slutat att fungera. En händelse som Sveriges Radio P 4 Skaraborg var först att rapportera om.

Bland det totala antalet köldskadade finns enstaka soldater vid Natos multinationella brigad i Lettland (LNLV 26), men de allra flesta är värnpliktiga eller elever på Försvarsmaktens olika skolor. Det berättar förvaltare Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning på Arméstaben och ordförande i den centrala utredning som granskar vinterns köldskador.

– Skadorna som rapporterats handlar om allt från en vit prick på kinden till djupare förfrysningsskador och allt däremellan. Det som lyfts fram som allvarligt är att de drabbade är värnpliktiga. Den här mängden köldskador och risken för men hos vissa individer är allvarligt, säger han.

I avvikelserapporterna ser vi att vissa förband inte genomfört utbildningen kallt väder

Även om vintern har varit ovanligt kall med temperaturer under 40 minusgrader, finns kunskap i organisationen om hur man uppträder i låga temperaturer. Enligt Joakim Giöbel tillhör också majoriteten av de skadade soldaterna Norrlandsföreband som är vana vid kyla. Joakim Giöbel säger att han i avvikelserapporterna noterat faktorer som kan ha bidragit till det stora antalet skadade.

– Vi har många unga befäl där ute, och som jag tolkar det har de genomfört de övningar som ålagts dem utan hänsyn till väder och vind. De har inte riskhanterat som de borde, helt enkelt. Jag är jättetacksam för alla yngre kollegor, men det går kanske lite fort ibland.

En annan brist han registrerat är avsaknad av adekvat utbildning.

– Det finns en utbildning som heter kallt väder som alla som åker norrut för att öva ska genomföra, annars får man inte vara med. Men i avvikelserapporterna ser vi att vissa förband inte genomfört utbildningen kallt väder, säger Joakim Giöbel.

Liknande läsning:

Att Försvarsmakten befinner sig i en situation med kraftig tillväxt samtidigt som befattningar inom Nato ska bemannas och stödet till Ukraina fortgår, kan också ha bidragit till de uppkomna skadorna, menar Joakim Giöbel.

– Det är samma personal som genomför utbildningar, som förkovrar sig i nya grejer och själva går i skola samtidigt som fler värnpliktiga tas emot. Detta innebär en hög belastning i verksamheten.

Också Pliktrådet, den organisation som omhändertar värnpliktigas intressen under grundutbildningen, följer hanteringen av köldskaderapporterna. Enligt Pliktrådets ordförande, Alice Westlund, är det oroväckande att det tycks finnas främst yngre befäl som inte förstår vidden av riskerna med att verka i kyla. Hon pekar också på de förändringar som nu genomförs i Officersprogrammet och som hon menar kan leda till att kunskapen om uppträdande i fysiskt påfrestande miljöer sjunker ytterligare.

– Man har tagit bort fysiskt stridsvärde ur kursplanen på Officersprogrammet. Det kan leda till att de officerare som kommer ut på förbanden är mindre införstådda med det fysiologiska eftersom de inte får med sig det under utbildningen. Det kan i sin tur komma att påverka hur man hanterar bland annat kyla och köldskador, säger Alice Westlund.

Den centrala utredningen om köldskadorna som pågår vid Arméstaben väntas bli klar i maj.

Fakta

Köldskador

En köldskada uppstår när en kroppsdel blir så kraftigt nerkyld att blodet inte längre cirkulerar genom den, det som kallas att förfrysa sig.

Köldskador kommer stegvis och förvärras så länge exponering för kyla fortgår, och vind och fukt ökar risken för köldskador. Vanligast är köldskador på händer, fötter, öron, näsa och kinder.

De flesta köldskador är ytliga och läker av sig själva, men de kan också gå djupare in i huden och leda till bestående skador.

Vanliga symptom vid ytligare köldskador är exempelvis hud som vitnar, förlorad känsel, smärta och svullnad. Ibland kan även blåsor bildas.

Symptom vid djupare köldskador är bland annat hård och vitgul hud, blåfärgade mönster på huden, mörka blodfyllda blåsor, svullnad, kraftig smärta eller att huden inte får tillbaka sin normala färg och känsel efter 60 minuters uppvärmning.

Källa: 1177.se

Läs mer:

Värnpliktiga vid Tolkskolan fick köldskador under övning – befäl larmar om tystnadskultur

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Köldskador

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Flygvapnet fyller 100 år samtidigt som nya flygsystem införs, rymdförmågan byggs upp och Natobidrag genomförs. Men enligt flygvapenchef Jonas Wikman är den viktigaste utmaningen en annan: att skapa en organisation som klarar ett säkerhetsläge som är oförutsägbart och där tempot aldrig går tillbaka till det normala.

Josefine Owetz

2026-07-09

Flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman sitter uppe på däck ombord på HMS Carlskrona och blickar ut över Visby hamn. I likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt schema i Almedalen och deltar i många panelsamtal.

Men innan dagens seminarier tar vid, bland annat ett med rubriken ”Nästa generations luftstrid i en multidomänkontext”, ska han summera hur det första halvåret av 2026 har varit för flygvapnet.

– Jag tycker att läget är gott. Vi har ett bra och intensivt år. Organisationen är satt under press med stora externa och interna förväntningar på vad vi ska åstadkomma, både vad gäller förmågeutveckling och den säkerhetsmiljö vi lever i. Men jag känner att vi levererar. Det handlar om flygvapnets nästa steg, införandet av nya plattformar och nya förmågor.

Bland vårens större händelser för flygvapnet lyfter Jonas Wikman bidraget till Natos Air Policing på Island, som är en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Under årets första månader bemannade en kontingent från Skaraborgs flygflottilj alliansens incidentberedskap. I februari deltog svenska flygbasjägare i den danska övningsserien Arctic Endurance 26 på Grönland för att stärka säkerheten i området och öva försvaret av Natos norra flank.

– Det känns nästan som länge sedan nu, men det är bara några månader sedan som vi genomförde det, i en tid då säkerhetssituationen i Arktis var väldigt aktuell.

Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående.

Samtidigt pågår ständigt incidentberedskapen på hemmaplan, med flera insatser hittills i år. Den 13 juni meddelade Försvarsmakten att flygvapnet dagen innan genomfört dubbla insatser mot ryska stridsflyg nära svenskt luftrum.

– Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående. Det är utmanande, men samtidigt känner jag att vi levererar på de uppdrag vi har, även när det gäller att utveckla framtida förmågor, säger Jonas Wikman och fortsätter:

– Jag känner mig trygg med var vi är och vart vi är på väg. Min bild är också att vi har en organisation som är stolt över vad vi åstadkommer med de förutsättningar vi har. Så här ett halvår in så kunde jag inte vara mer stolt över mitt flygvapen än vad jag är just nu – ett flygvapen som dessutom fyller 100 år i år.

Samtidigt som verksamheten pågår för fullt firar flygvapnet sitt 100-årsjubileum. Jonas Wikman medger att han först såg jubileumsåret som ytterligare en uppgift i en redan full kalender, men i stället har det blivit något helt annat.

– Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör. För när man står där varje dag så känns kanske allting som ett motstånd och som en övermäktig uppgift. Men när man står utanför och betraktar oss så är det ett väl fungerande maskineri som levererar på en högre nivå än vad folk förväntar sig. Och det önskar jag att organisationen får känna ibland. Jag tror och hoppas att 100-årsfirandet är ett tillfälle för att göra det.

Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

För flygvapnet är 2026 också ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess. Jonas Wikman lyfter bland annat införandet av Jas 39 Gripen E, de nya radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye, transportflygplanen C 390 och TP 106 och det nya skolflygplanet SK 40. Samtidigt sker flera satsningar inom rymdområdet och i maj skickades Försvarsmaktens första militära spanings- och övervakningssatellit upp i rymden.

– Det är väldigt vältajmat. Vi tar steget in i en ny generation krigföringsförmåga där rymden, Gripen E och GlobalEye är byggda för att fungera tillsammans med armén, marinen och våra allierade i Nato inom ramen för multidomäna operationer, säger han och fortsätter:

– Vi har tagit viktiga steg inom rymdområdet och har blivit en operatör i rymden på riktigt under det här året. Rymdförmågan är till för att vi ska bättre ha en kapacitet att koppla ihop de olika domänerna och nationerna. Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

Hur ser det ut med flygvapnets personalförsörjning?

– Personalförsörjning är fortsatt en begränsande faktor för oss och kommer att vara det under lång tid. Med det sagt tycker jag att vi har gjort betydande framsteg. Vi har gjort en grundlig analys baserat på personalens iakttagelser och gett oss på flera områden som vi har haft särskilda problem med.

Han lyfter den satsning som gjorts inom teknikerområdet det senaste året och det stora arbetet som går under namnet ”Framåt”. Under 2023 genomfördes en stor översyn på personalområdet i flygvapnet. Arbetet tog frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. Jonas Wikman fattade därefter beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas för att skapa en mer hållbar arbetssituation för flygvapnets anställda.

Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

– Vi har fortsatt prioriterat arbetet inom det vi kallar ”Framåt”. Jag är stenhård på att följa upp alla åtgärderna. De följs upp kvartalsvis och vi räknar med att vi ska få ett väldigt bra resultat. Jag tycker att vi är på rätt väg, men det tar lång tid och vi har mer jobb kvar att göra.

En fråga som han återkommer till under intervjun är balansen mellan uppgifter och resurser. Jonas Wikman menar att Flygstaben länge har försökt väga uppgifter mot resurser, men att dagens säkerhetsläge kräver ett annat synsätt.

– Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos. Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

Han beskriver det med uttrycket ”Embrace the Chaos”, att acceptera att nya uppgifter och förändringar inte är undantag utan det nya normala. Målet är därför inte att allt ska hinnas med, utan att organisationen ska prioritera rätt och känna att ett väl utfört arbete är alldeles tillräckligt.

– Man måste kunna gå hem när arbetsdagen är slut och känna att man gjort ett bra jobb och är uppskattad, även om hela uppgiften inte är löst. Vi som chefer och ledare ska känna förtroende för att organisationen gör rätt prioriteringar.

I grunden handlar det om uppdragstaktik, konstaterar han. I en tid när omvärlden förändras snabbare än planeringscyklerna behöver högre chefer styra mot önskade effekter snarare än detaljerade planer. Förbanden ska få frihet att själva avgöra hur målen bäst nås utifrån den verklighet de möter.

– Det är ute på förbanden som kraften finns. Vi måste vidta åtgärder för att skapa en organisation som kan stå mitt i stormen. För det här är en dynamik som kommer att bestå en generation framåt. Vi vet vilka effekter vi ska uppnå: vi ska avskräcka, vi ska kunna försvara oss och vi ska utbilda förbanden till en viss nivå. Jag har fullt förtroende för att organisationen gör rätt saker.

Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det.

En av de största förändringarna i flygvapnet märks dock inte i nya flygplan, utan i hur organisationen är uppbyggd. Flygvapnet har det senaste året gått från två separata grund- och krigsorganisationer till en sammanhållen organisation där personalen redan tjänstgör i sina krigsbefattningar.

– Det innebär att alla anställda normalt redan befinner sig på den befattning de har i alla konfliktnivåer. Vi har en plan, leder med en order mot en chef. Jag är helt trygg med att det är rätt väg att gå. Vi är i en tid där vi har ett hot att hantera hela tiden och det kommer inte finnas en brytning mellan fred, kris och krig, utan det är en flytande skala. Vi kan inte omorganisera några gånger per år. Det här känns jättebra.

Har du något medskick till flygvapnets anställda?

– Jag kunde inte vara stoltare över flygvapnet, det är helt ärligt från mitt hjärta. Det är lätt att gå rakryggad här genom Almedalen med detta flygvapen i ryggen. Vi har verkligen levererat, både i det skarpa och i förmågeutvecklingsperspektivet. Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det. Varje gång människor utifrån möter flygvapnet slås de av lagandan och kamratskapet. Det är tillsammans vi löser våra uppgifter.