Senast publicerat
Senast publicerat:

Stor ökning av antalet köldskador i Försvarsmakten i vinter

Under årets två första månader har 134 avvikelser om köldskador rapporterats i Försvarsmakten. De allra flesta som drabbats är värnpliktiga och elever. Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning, uppger att oerfarna befäl och det pressade läge som organisationen befinner sig i kan ha bidragit till skadeutfallet. En granskning har nu inletts för att utreda vinterns köldskador.

Linda Sundgren
Det har varit en kall vinter med kraftig ökning av köldskador i Försvarsmakten: 134 rapporterade fall hittills 2026 jämfört med 47 under hela 2025 – däribland 13 värnpliktiga vid P 4 i Skövde under övningen Vintersol.

Foto: Försvarsmakten

Den gångna vintern har varit ovanligt kall och från den 1 januari till den 1 mars 2026 har 134 avvikelser om köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Det kan jämföras med 47 rapporterade köldskador under hela 2025. Den händelse som fått mest uppmärksamhet i medierna inträffade i samband med övningen Vintersol 2026, där 13 värnpliktiga vid Skaraborgs regemente, P 4, i Skövde, drabbades av olika typer av köldskador sedan värmaren i deras tält slutat att fungera. En händelse som Sveriges Radio P 4 Skaraborg var först att rapportera om.

Bland det totala antalet köldskadade finns enstaka soldater vid Natos multinationella brigad i Lettland (LNLV 26), men de allra flesta är värnpliktiga eller elever på Försvarsmaktens olika skolor. Det berättar förvaltare Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning på Arméstaben och ordförande i den centrala utredning som granskar vinterns köldskador.

– Skadorna som rapporterats handlar om allt från en vit prick på kinden till djupare förfrysningsskador och allt däremellan. Det som lyfts fram som allvarligt är att de drabbade är värnpliktiga. Den här mängden köldskador och risken för men hos vissa individer är allvarligt, säger han.

I avvikelserapporterna ser vi att vissa förband inte genomfört utbildningen kallt väder

Även om vintern har varit ovanligt kall med temperaturer under 40 minusgrader, finns kunskap i organisationen om hur man uppträder i låga temperaturer. Enligt Joakim Giöbel tillhör också majoriteten av de skadade soldaterna Norrlandsföreband som är vana vid kyla. Joakim Giöbel säger att han i avvikelserapporterna noterat faktorer som kan ha bidragit till det stora antalet skadade.

– Vi har många unga befäl där ute, och som jag tolkar det har de genomfört de övningar som ålagts dem utan hänsyn till väder och vind. De har inte riskhanterat som de borde, helt enkelt. Jag är jättetacksam för alla yngre kollegor, men det går kanske lite fort ibland.

En annan brist han registrerat är avsaknad av adekvat utbildning.

– Det finns en utbildning som heter kallt väder som alla som åker norrut för att öva ska genomföra, annars får man inte vara med. Men i avvikelserapporterna ser vi att vissa förband inte genomfört utbildningen kallt väder, säger Joakim Giöbel.

Liknande läsning:

Att Försvarsmakten befinner sig i en situation med kraftig tillväxt samtidigt som befattningar inom Nato ska bemannas och stödet till Ukraina fortgår, kan också ha bidragit till de uppkomna skadorna, menar Joakim Giöbel.

– Det är samma personal som genomför utbildningar, som förkovrar sig i nya grejer och själva går i skola samtidigt som fler värnpliktiga tas emot. Detta innebär en hög belastning i verksamheten.

Också Pliktrådet, den organisation som omhändertar värnpliktigas intressen under grundutbildningen, följer hanteringen av köldskaderapporterna. Enligt Pliktrådets ordförande, Alice Westlund, är det oroväckande att det tycks finnas främst yngre befäl som inte förstår vidden av riskerna med att verka i kyla. Hon pekar också på de förändringar som nu genomförs i Officersprogrammet och som hon menar kan leda till att kunskapen om uppträdande i fysiskt påfrestande miljöer sjunker ytterligare.

– Man har tagit bort fysiskt stridsvärde ur kursplanen på Officersprogrammet. Det kan leda till att de officerare som kommer ut på förbanden är mindre införstådda med det fysiologiska eftersom de inte får med sig det under utbildningen. Det kan i sin tur komma att påverka hur man hanterar bland annat kyla och köldskador, säger Alice Westlund.

Den centrala utredningen om köldskadorna som pågår vid Arméstaben väntas bli klar i maj.

Fakta

Köldskador

En köldskada uppstår när en kroppsdel blir så kraftigt nerkyld att blodet inte längre cirkulerar genom den, det som kallas att förfrysa sig.

Köldskador kommer stegvis och förvärras så länge exponering för kyla fortgår, och vind och fukt ökar risken för köldskador. Vanligast är köldskador på händer, fötter, öron, näsa och kinder.

De flesta köldskador är ytliga och läker av sig själva, men de kan också gå djupare in i huden och leda till bestående skador.

Vanliga symptom vid ytligare köldskador är exempelvis hud som vitnar, förlorad känsel, smärta och svullnad. Ibland kan även blåsor bildas.

Symptom vid djupare köldskador är bland annat hård och vitgul hud, blåfärgade mönster på huden, mörka blodfyllda blåsor, svullnad, kraftig smärta eller att huden inte får tillbaka sin normala färg och känsel efter 60 minuters uppvärmning.

Källa: 1177.se

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Fortifikationsverket investerar mer än någonsin tidigare i det militära försvarets infrastruktur. Det höga tempot i uppbyggnaden ställer nya krav på myndigheten. För att möta behoven genomförs nu en omfattande omorganisation där ansvar flyttas närmare verksamheten. ”Vi har inte tid att vänta”, säger generaldirektör Maria Bredberg Pettersson.

Josefine Owetz
Maria Bredberg Pettersson
"Det vi behöver förbereda oss på är att försöka leverera så mycket som vi någonsin kan", säger Fortifikationsverkets generaldirektör Maria Bredberg Pettersson.

Foto: Peter Malmrup/Fortifikationsverket

Solen sken över Halmstads garnison och Luftvärnsregementet när den nya luftvärnshallen Gungners hall invigdes den 11 juni i år. Byggnaden ska användas för utbildning, förvaring och underhåll av luftvärnssystem 103, Patriot, och är den hittills största fastigheten i Fortifikationsverkets bestånd.

– Vi är stolta att kunna leverera detta bidrag till Sveriges försvarsförmåga, sa generaldirektör Maria Bredberg Pettersson i ett uttalande efter invigningsceremonin.

Fortifikationsverket äger, utvecklar och förvaltar Sveriges försvarsfastigheter och luftvärnshallen är bara ett exempel på årets många projekt. Runt om i landet genomför myndigheten omfattande investeringar genom nyetableringar, fastighetsförvärv och utveckling av det befintliga fastighetsbeståndet. Tempot är högt, konstaterar Maria Bredberg Pettersson när Officerstidningen träffar henne under Almedalsveckan.

– Myndigheten är i stark växtvärk eftersom den geopolitiska utvecklingen och omvärldsläget totalt har förändrat förväntningarna och kraven på vad vår myndighet ska leverera. Vi gör en historisk uppbyggnad av infrastrukturen för totalförsvaret, säger hon.

I Almedalen deltar Maria Bredberg Pettersson i flera seminarier och samtal om robust infrastruktur, samverkan och försvarsuppbyggnad. Hon berättar att Försvarsmakten står för 85 procent av Fortifikationsverkets uppdrag och övriga försvarsmyndigheter för resterande del.

Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora.

– Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora. Vi brukar säga att de flesta av garnisonerna mer eller mindre ser ut som byggarbetsplatser idag. Sedan finns det vissa platser där det pågår mer verksamhet än på andra.

Hon lyfter bland annat Upplands flygflottilj, Karlskrona garnison och förberedelserna för de nya organisationsenheterna i Kristinehamn, Falun och Sollefteå som exempel på sådana platser.

– Omvärldsläget har gjort att vi har hamnat i en situation som ser helt annorlunda ut än för bara några år sedan. Precis som ÖB säger finns det inga tecken på att det kommer att bli bättre. Det vi behöver förbereda oss på är att försöka leverera så mycket som vi någonsin kan.

Erfarenheterna från kriget i Ukraina har också förstärkt synen på infrastrukturens betydelse, förklarar Maria Bredberg Pettersson. 

– Förmåga handlar väldigt mycket om att kunna återupprätta infrastruktur när den blir förstörd. Att snabbt kunna reparera och underhålla den för att återupprätta förmågan. Infrastruktur, både militär och civil, är dessutom ett mål i dagens krigföring, säger hon.

Maria Bredberg Pettersson 2

I mars 2025 invigdes en träningsanläggning för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen på Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC, i Umeå.

Foto: Hannes Holmström/Försvarsmakten

När Maria Bredberg Pettersson tillträdde som generaldirektör 2018 hade Fortifikationsverket omkring 600 medarbetare. I dag är myndigheten över 1 500 personer och antalet anställda fortsätter att växa.

– Rekryteringen har fungerat förhållandevis bra, men vissa specialistkompetenser är mycket svåra att hitta. Säkerhetsskydd, informationssäkerhet, IT och fortifikatorisk utveckling är områden där konkurrensen är stenhård. Det är inte kompetenser som finns på hyllan, utan sådant vi själva måste bygga upp.

Sveriges inträde i Nato har förändrat Fortifikationsverkets uppdrag och fått ett tydligt genomslag i verksamheten. Arbetet med infrastruktur för etableringar för Natos logistik- och signalbas i Enköping har inletts och samtidigt bygger myndigheten upp kompetens för att hantera Natos investeringsprogram och har stärkt arbetet med värdlandsstöd.

– Vi ska bygga infrastruktur inte bara för ett nationellt behov utan också för ett internationellt behov. Nato har lagt ytterligare ett väldigt tydligt perspektiv på behoven. Allt vi gör får en ökad komplexitet och kraven på snabb leverans är tydliga.

Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer.

Under många år har fokus i försvarsdebatten legat på personal och materiel, men utan fungerande infrastruktur spelar varken nya förband eller nya vapensystem någon roll, menar Maria Bredberg Pettersson.

– För att kunna bygga en ökad försvarsförmåga så måste man ha balans mellan personal, materiel och infrastruktur. Det spelar ingen roll hur många värnpliktiga vi utbildar om de inte har någonstans att bo. Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer. Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning. Det är en nödvändig förutsättning för att kunna bygga försvarsförmåga.

Hon menar att infrastrukturen länge har kommit in för sent i planeringen.

– Det har funnits en syn att infrastruktur är något som katten släpar in i efterhand. Det finns många exempel där man inte tagit höjd för de infrastrukturella behoven i samband med att det har fattats beslut.

Maria Bredberg Pettersson lyfter den nyinvigda luftvärnshallen i Halmstad som exempel. Beslutet att anskaffa luftvärnssystemet Patriots togs 2018 och de första leveranserna skedde tre år senare. Fram tills i år har verksamheten bedrivits i tillfälliga lokaler.

– Hallen invigdes nu i juni men systemen var på plats redan 2021. Så om jag tycker att infrastruktur har setts som en belastning? Svar ja. Men där är vi inte längre. Det tycker jag även att försvarsberedningens senaste rapport visar på.

Försvarsberedningen pekar i delrapporten ”Skärpt läge – aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden” på behovet av kortare ledtider för att etablera den infrastruktur som Försvarsmakten behöver. De upprepar även budskapet från tidigare rapporter om vikten av att Fortifikationsverket involveras i planeringsarbetet vid ett tidigt skede.

– Beredningen lyfter också att tiden är en alltmer avgörande faktor utifrån det omvärldsläge som vi har. De skriver att alla myndigheter behöver ha tid som den viktigaste faktorn för att komma vidare i uppbyggnaden av totalförsvaret. Jag delar den uppfattningen, säger hon och tillägger:

– Vi måste också nöja oss med good enough ibland och inse att tält, baracker och containerlösningar också är förmågebyggande.

Den 13 januari signerade överbefälhavare Michael Claesson och generaldirektör Maria Bredberg Pettersson en ny överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket.

Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten

Vid Folk och försvars rikskonferens i januari år signerade hon och överbefälhavare Michael Claesson en ny överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket. Den fastställer vilken av myndigheterna som gör vad och ska skapa bättre förutsättningar för samarbete. Målet är tydligt: ökad försvarsförmåga med fokus på kraftig tillväxt och snabbhet utifrån omvärldsläget.

– Vårt samarbete med Försvarsmakten fungerar utmärkt idag, men det kan bli bättre. Jag har en tät och bra dialog med försvarsmaktsledningen, vilket inte historiskt alltid har varit fallet. Sedan är det precis inom Försvarsmakten som inom Fortifikationsverket att det tar tid att få genomslag för de intentioner som man har.

Det höga tempot och de nya kraven kräver förändrade arbetssätt, enligt Maria Bredberg Pettersson. Hon beskriver hur Fortifikationsverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk länge arbetat i processer där varje steg avslutas innan nästa kan börja.

– Vi jobbar fortfarande sekventiellt och inte parallellt. Det är helt avgörande att vi börjar arbeta parallellt i stället. Säkerhetsskydd, tillstånd och andra frågor måste komma in tidigt. Våra processer är inte anpassade för det i dag. Det går fortfarande på tok för långsamt. Det krävs en kulturresa och en ändring i mindset.

Det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag.

För att skapa en organisation som bättre är anpassad för dagens omvärldsläge ska myndigheten genomföra en stor omorganisation. Nyligen fattade Maria Bredberg Pettersson beslut om att från årsskiftet ska verksamheten delas in i fyra geografiska områden i stället för dagens sex regionkontor. Ansvaret flyttas längre ut i organisationen och beslut ska fattas närmare verksamheten, förklarar hon.

– Det är lite grann på temat delegerat beslutsmandat som Försvarsmakten arbetar med. Vi ska gå vidare med att dela in verksamheten i fyra geografiska områden som motsvarar Försvarsmaktens militärregioner. Vi ska tillsätta geografiskt ansvariga chefer för att hantera både bygg-, förvaltnings- och investeringsverksamhet inom området.

 Vilka är dina förhoppningar med den nya organisationen? 

– Att vi ska jobba mer som ett fortifikationsverk. Jag är jättetrött på att vi jobbar i silos. Det tjänar inte Sverige väl. Det här är inte en organisationsförändring som handlar om några besparingar, utan det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag, säger hon och tillägger:

– Det handlar också väldigt mycket om att hitta rätt chefer. Dessa kommer jag att hitta internt i organisationen men också utanför. Jag vill att vi hittar chefer som vill ta ansvar, är modiga och vågar fatta beslut. För vi har inte tid att vänta.

Fakta

Fastighetsköp under 2025

Med investeringar på över 20 miljarder blev 2025 ett rekordår för myndigheten. Förra året fattade regeringen beslut om att Fortifikationsverket ska äga de fastigheter som tidigare förvaltats av Specialfastigheter för försvarsmyndigheterna. Det innebär att Försvarsmaktens högkvarter på Lidingövägen, Försvarets materielverks huvudkontor på Gärdet och Totalförsvarets forskningsinstituts kontor i Kista och Umeå nu är en del av Fortifikationsverkets bestånd. Fastigheterna förvärvärades till ett värde av 8,2 miljarder kronor. Fokus under 2025 var i övrigt att förvärva kontorsfastigheter samt fastigheter för logistik och förrådsverksamhet. Större investeringar gjordes i Enköping och Upplands-Bro.

Källa: Fortifikationsverkets årsredovisning 2025

Ur arkivet: