Senast publicerat
Senast publicerat:

Förslaget: avskaffa helikopter 14 och ha färre helikoptrar

Försvarsmakten vill överge problemtyngda helikopter 14-systemet och ersätta med amerikanska Black Hawk och en ny sjöoperativ helikopter. Beslut om Försvarsmaktens framtida helikopterförmåga fattas av regeringen nästa år.

Linda Sundgren
Helikopter 14-systemet har dragits med flera problem, däribland förseningar, brist på reservdelar, och dyra flygtimmar. Foto: Hampus Hagstedt/Försvarsmaktenv

Efter mer än två decennier av dyra flygtimmar, brist på reservdelar och bullerproblem vill Försvarsmakten avskaffa det medeltunga helikopter 14-systemet. Det framgår av ÖB:s militära råd som överlämnades till regeringen den 1 november. Som ersättare föreslås amerikanska Black Hawk (helikopter 16) och en ny sjöoperativ helikopter. Beslutet är i linje med de rekommendationer som gavs i helikopterutredningen tidigare under hösten.  

– Vi grundar våra rekommendationer på i första hand operativ förmåga och i andra hand kostnaderna. Det är en samlad bild som lett fram till våra slutsatser, säger brigadgeneral Anders Persson, ordförande i helikopterutredningen. 

Över 20 år har gått sedan Försvarsmakten 2001 beslutade att anskaffa det europeiska helikoptersystemet NH90, i Sverige kallad helikopter 14. Ändå pågår fortfarande uppgraderingar för att helikoptern ska komma upp till den nivå som beställningen avsåg. 

– Problemen med helikopter 14 var den främsta anledningen till att helikopterutredningen startade. Vi var tvungna att göra någonting. Dessutom hade det redan fattats beslut om att inte uppgradera eller livstidsförlänga helikopter 15 som också behövde ersättas, säger Anders Persson. 

» Det spelar ingen roll om vi har en helikopte­r i världsklass om den inte flyger, om man ska hårdra det. «

Den föreslagna ersättaren, Black Hawk, används i Försvarsmakten sedan 2011 då den anskaffades för att användas under insatsen i Afghanistan. Anders Persson beskriver den som tekniskt mindre avancerad än helikopter 14 och med en mindre kabin för trupptransporter.

– Helikopter 14 är en bra helikopter men den har inte flugit så mycket på grund av tillgänglighetsutmaningar. Det spelar ingen roll om vi har en helikopter i världsklass om den inte flyger, om man ska hårdra det. Black Hawk är betydligt mer robust och driftssäker, säger Anders Persson.

Anders Persson.
Anders Persson, ordförande i helikopterutredningen.

En annan parameter som har vägt tungt i valet av helikoptertyp är kostnaderna. Helikopter 14 är avsevärt dyrare att flyga än helikopter 16.

Liknande läsning:

– Vi har jämfört kostnaderna per flygtimme och tagit in uppgifter och underlag från flera länder. NH90 kostar cirka 20 000 euro i timmen, plus minus 20 procent. Black Hawk kan kosta ner till 30–40 000 kronor i timmen, säger Anders Persson.

HKP 14 har också dragits med omfattande bullerproblem genom åren med begränsningar i flygtid som följd. Var det något som ni tog hänsyn till i er bedömning?

– Nej, det var det inte, säger Anders Persson.

Enligt Anders Persson har Försvarsmakten i ÖB:s militära råd i stort sett följt de rekommendationer som presenterades i helikopterutredningen. Ett undantag är att Försvarsmakten inte anger någon specifik sjöoperativ helikopter, medan helikopterutredningen föreslår amerikanska Sea Hawk. Försvarsmakten vill också köpa in färre helikoptrar jämfört med det antal som helikopterutredningen föreslog. 

– Enligt vårt förslag skulle vi ha ungefär samma antal helikoptrar framöver som vi har i dag, vilket är runt 50 stycken. Men det blev något färre i den kommande perioden, cirka 35 stycken. Vi hade räknat med att delar av anskaffningen kunde flyttas framåt i planeringen, säger Anders Persson. 

Beslutet om Försvarsmaktens framtida helikopterförmåga fattas av regeringen nästa år. Först därefter kan en upphandling av nya helikoptrar påbörjas. I ÖB:s militära råd föreslås helikopter 14 fasas ut och ersättas fram till runt år 2030. Hur snabbt ett skifte av helikoptersystem kan ske beror delvis på hur länge det dröjer innan Sverige får köpa nya helikoptrar.

– Just nu vill hela världen anskaffa ny materiel på grund av det som sker i Ukraina och det är fler än vi som vill ha fler Black Hawk och nya sjöoperativa helikoptrar. Hur snabbt vi får köpa beror också på hur viktigt amerikanarna tycker det är att just Sverige får deras helikoptrar. Tycker de att det är viktigt kommer vi kunna köpa snabbare, annars får vi vänta, säger Anders Persson. 

I slutet av förra året meddelade Australien att de tänker fasa ut NH90-systemet och i juni gick den norska regeringen ut med att att kontraktet med leverantören av NH90 sägs upp och att helikoptern tas ur bruk omedelbart. Vad som kommer att hända med de svenska helikoptrarna om systemet avvecklas återstår att se.

– Självklart är vi intresserade om någon vill köpa. Problemet med att sälja dem vidare är att vi har 18 unika helikoptrar med svenskt ledningssystem. Däremot kan man tänka sig att det finns en marknad för att sälja reservdelar, säger Anders Persson.

FAKTA

Framtida helikopterförmåga
Om regeringen följer rekommendationerna i ÖB:s militära råd kommer Försvarsmakten endast att ha två helikoptersystem framöver, Black Hawk och en ny sjöoperativ helikopter. Helikopter 14-systemet föreslås vara avskaffat till runt 2030. Sedan tidigare finns beslut om att fasa ut helikopter 15 med början 2026. I dag finns ett 50-tal helikoptrar i Försvarsmakten. Enligt ÖB:s militära råd är målbilden 27 helikopter 16, samt 9 sjöoperativa helikoptrar inom
givna planeringsramar.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Generalmajor Laura Swaan Wrede har utsetts till ställföreträdande chef för det tyska utbildningscentret i EU:s militära utbildningsinsats till stöd för Ukraina. Hon kommer att verka på operativ nivå inom EU:s ledningsstruktur. ”Utbildning är avgörande för Ukrainas långsiktiga försvarsförmåga”, säger Laura Swaan Wrede i ett pressmeddelande.

    Josefine Owetz
    Laura Swaan Wrede blir näst högsta chef för den militära utbildningsinsatsen till stöd för Ukraina. Försvarsmakten har deltagit med instruktörer sedan våren 2023.

    Foto: Försvarsmakten

    Laura Swaan Wrede, som fram till januari år var rikshemvärnschef, har utsetts till ställföreträdande chef för utbildningscentret i Tyskland i den militära utbildningsinsatsen till stöd för Ukraina, European Union Military Assistance Mission in support of Ukraine (EUMAM Ukraina). Insatsen omfattar utbildning av ukrainsk militär personal på både grundläggande och avancerad nivå. Verksamheten genomförs på flera platser i Europa, med tyngdpunkt i Tyskland och Polen. 

    – Det här är en strategiskt viktig insats där utbildning är avgörande för Ukrainas långsiktiga försvarsförmåga. Sveriges bidrag och engagemang gör konkret skillnad och jag ser fram emot att med full kraft ta mig an uppdraget, säger Laura Swaan Wrede i ett pressmeddelande från Försvarsmakten.

    Försvarsmakten har deltagit i utbildningsinsatsen sedan våren 2023 och bidrar bland annat med instruktörer inom sjukvårdstjänst och till infanteribataljonsutbildning. Inom ramen för EUMAM Ukraina har Sverige också genomfört utbildning på donerad militär materiel.

    Europas stöd till Ukraina måste vara långsiktigt, uthålligt och kraftfullt. Den militära utbildningsinsatsen är en avgörande del i att stärka Ukrainas försvarsförmåga, här och nu, men också på sikt. Att generalmajor Laura Swaan Wrede nu går in som ställföreträdande chef är ett uttryck för det höga förtroendet för svensk kompetens och ledarskap. Hon har den erfarenhet och det omdöme som krävs för att leda och vidareutveckla insatsen med mycket gott resultat, säger ÖB Michael Claesson i pressmeddelandet.

    Laura Swaan Wrede har tidigare haft ett flertal chefsbefattningar både nationellt och internationellt. Hon har deltagit i insatser i bland annat Mellanöstern och på Balkan.

    Mellan september 2022 och januari 2026 var Laura Swaan Wrede rikshemvärnschef. Innan dess var hon ställföreträdande arméchef. Hon har också varför chef för Livgardet och arméns operationschef.

    Fakta

    EUMAM Ukraina
    EU:s militära utbildningsinsats EUMAM Ukraina inrättades 2022 mot bakgrund av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och syftar till att stärka den ukrainska försvarsmaktens förmåga att försvara landets territoriella integritet och suveränitet. Insatsen tillhandahåller utbildning för ukrainska soldater på EU-ländernas territorium.  EUMAM Ukraina leds av EU:s militära planerings- och ledningskapacitet (Military Planning and Conduct Capability, MPCC) i Bryssel. 

    Källa: Regeringskansliet

    Ur arkivet: