Förslaget: avskaffa helikopter 14 och ha färre helikoptrar

Försvarsmakten vill överge problemtyngda helikopter 14-systemet och ersätta med amerikanska Black Hawk och en ny sjöoperativ helikopter. Beslut om Försvarsmaktens framtida helikopterförmåga fattas av regeringen nästa år.

Helikopter 14-systemet har dragits med flera problem, däribland förseningar, brist på reservdelar, och dyra flygtimmar. Foto: Hampus Hagstedt/Försvarsmaktenv

Efter mer än två decennier av dyra flygtimmar, brist på reservdelar och bullerproblem vill Försvarsmakten avskaffa det medeltunga helikopter 14-systemet. Det framgår av ÖB:s militära råd som överlämnades till regeringen den 1 november. Som ersättare föreslås amerikanska Black Hawk (helikopter 16) och en ny sjöoperativ helikopter. Beslutet är i linje med de rekommendationer som gavs i helikopterutredningen tidigare under hösten.  

– Vi grundar våra rekommendationer på i första hand operativ förmåga och i andra hand kostnaderna. Det är en samlad bild som lett fram till våra slutsatser, säger brigadgeneral Anders Persson, ordförande i helikopterutredningen. 

Över 20 år har gått sedan Försvarsmakten 2001 beslutade att anskaffa det europeiska helikoptersystemet NH90, i Sverige kallad helikopter 14. Ändå pågår fortfarande uppgraderingar för att helikoptern ska komma upp till den nivå som beställningen avsåg. 

– Problemen med helikopter 14 var den främsta anledningen till att helikopterutredningen startade. Vi var tvungna att göra någonting. Dessutom hade det redan fattats beslut om att inte uppgradera eller livstidsförlänga helikopter 15 som också behövde ersättas, säger Anders Persson. 

» Det spelar ingen roll om vi har en helikopte­r i världsklass om den inte flyger, om man ska hårdra det. «

Den föreslagna ersättaren, Black Hawk, används i Försvarsmakten sedan 2011 då den anskaffades för att användas under insatsen i Afghanistan. Anders Persson beskriver den som tekniskt mindre avancerad än helikopter 14 och med en mindre kabin för trupptransporter.

– Helikopter 14 är en bra helikopter men den har inte flugit så mycket på grund av tillgänglighetsutmaningar. Det spelar ingen roll om vi har en helikopter i världsklass om den inte flyger, om man ska hårdra det. Black Hawk är betydligt mer robust och driftssäker, säger Anders Persson.

Anders Persson.
Anders Persson, ordförande i helikopterutredningen.

En annan parameter som har vägt tungt i valet av helikoptertyp är kostnaderna. Helikopter 14 är avsevärt dyrare att flyga än helikopter 16.

– Vi har jämfört kostnaderna per flygtimme och tagit in uppgifter och underlag från flera länder. NH90 kostar cirka 20 000 euro i timmen, plus minus 20 procent. Black Hawk kan kosta ner till 30–40 000 kronor i timmen, säger Anders Persson.

HKP 14 har också dragits med omfattande bullerproblem genom åren med begränsningar i flygtid som följd. Var det något som ni tog hänsyn till i er bedömning?

– Nej, det var det inte, säger Anders Persson.

Enligt Anders Persson har Försvarsmakten i ÖB:s militära råd i stort sett följt de rekommendationer som presenterades i helikopterutredningen. Ett undantag är att Försvarsmakten inte anger någon specifik sjöoperativ helikopter, medan helikopterutredningen föreslår amerikanska Sea Hawk. Försvarsmakten vill också köpa in färre helikoptrar jämfört med det antal som helikopterutredningen föreslog. 

– Enligt vårt förslag skulle vi ha ungefär samma antal helikoptrar framöver som vi har i dag, vilket är runt 50 stycken. Men det blev något färre i den kommande perioden, cirka 35 stycken. Vi hade räknat med att delar av anskaffningen kunde flyttas framåt i planeringen, säger Anders Persson. 

Beslutet om Försvarsmaktens framtida helikopterförmåga fattas av regeringen nästa år. Först därefter kan en upphandling av nya helikoptrar påbörjas. I ÖB:s militära råd föreslås helikopter 14 fasas ut och ersättas fram till runt år 2030. Hur snabbt ett skifte av helikoptersystem kan ske beror delvis på hur länge det dröjer innan Sverige får köpa nya helikoptrar.

– Just nu vill hela världen anskaffa ny materiel på grund av det som sker i Ukraina och det är fler än vi som vill ha fler Black Hawk och nya sjöoperativa helikoptrar. Hur snabbt vi får köpa beror också på hur viktigt amerikanarna tycker det är att just Sverige får deras helikoptrar. Tycker de att det är viktigt kommer vi kunna köpa snabbare, annars får vi vänta, säger Anders Persson. 

I slutet av förra året meddelade Australien att de tänker fasa ut NH90-systemet och i juni gick den norska regeringen ut med att att kontraktet med leverantören av NH90 sägs upp och att helikoptern tas ur bruk omedelbart. Vad som kommer att hända med de svenska helikoptrarna om systemet avvecklas återstår att se.

– Självklart är vi intresserade om någon vill köpa. Problemet med att sälja dem vidare är att vi har 18 unika helikoptrar med svenskt ledningssystem. Däremot kan man tänka sig att det finns en marknad för att sälja reservdelar, säger Anders Persson.

FAKTA

Framtida helikopterförmåga
Om regeringen följer rekommendationerna i ÖB:s militära råd kommer Försvarsmakten endast att ha två helikoptersystem framöver, Black Hawk och en ny sjöoperativ helikopter. Helikopter 14-systemet föreslås vara avskaffat till runt 2030. Sedan tidigare finns beslut om att fasa ut helikopter 15 med början 2026. I dag finns ett 50-tal helikoptrar i Försvarsmakten. Enligt ÖB:s militära råd är målbilden 27 helikopter 16, samt 9 sjöoperativa helikoptrar inom
givna planeringsramar.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I april stoppade Flygskolan införandet av det nya skolflygsystemet SK 40 med omedelbar verkan på grund av arbetsmiljöfaktorer. Åtgärder för att minska arbetsbördan för Flygskolans personal har vidtagits, men det är oklart när skolan kommer att kunna återuppta de pausade uppdragen.

    Chefer vid Flygskolan uppges ha sjukskrivits på grund av arbetsmiljöfaktorer. Flygskolan vidtar nu åtgärder för att leva upp till sitt arbetsmiljöansvar, vilket leder till att införandet av SK 40 avbryts med omedelbar verkan.

    I mitten av april blev det känt att Flygskolan i Linköping har arbetsmiljöproblem på grund av en växande arbetsbörda. Flygskolan har begärt mer resurser för att omhänderta tillförda uppgifter, men utan framgång och ett par av Flygskolans chefer har sjukskrivits på grund av den höga arbetsbelastningen.

    Den 12 april fattades beslut om att verksamhet som inte är direkt kopplad till Flygskolans kärnverksamhet – den pågående flygutbildningen av pilotelever – skulle avbrytas med omedelbar verkan. Däribland Flygskolans deltagande i planeringen av införandet av flygutbildningen på det nya skolflygsystemet SK 40, något som Officerstidningen rapporterade om i april.

    » Vi har lyft bort arbetsuppgifter från personalen och det ger positiva effekter. «

    Enligt Luftstridsskolans kommunikationschef, Therese Åkerstedt, börjar de åtgärder som vidtagits för att minska arbetsbelastningen ge resultat.

    – Vi har lyft bort arbetsuppgifter från personalen och det ger positiva effekter, säger hon.

    Betyder det att de sjukskrivna cheferna är tillbaka i tjänst?

    – Vi uttalar oss inte om ärenden kopplade till enskilda medarbetare.

    Enligt Therese Åkerstedt har fler åtgärder vidtagits än de som redovisats offentligt. Vilka de är vill hon inte gå närmare in på.

    – Det handlar om arbetsmiljöåtgärder kopplade till enskilda medarbetare, men även strukturella åtgärder, och vilka uttalar vi oss inte om.

    När i tiden som Flygskolan kommer att återuppta de pausade uppdragen är inte bekräftat.

    – Vi har en handlingsplan för det fortsatta arbetet som vi känner oss trygga med. Det är hela flygvapnets angelägenhet att flygutbildningen genomförs. Nu fokuserar vi på att stödja personalen och låter åtgärderna verka, säger Therese Åkerstedt.

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post

    Årets flygdag, som skulle ha genomförts på Helikopterflottiljen i Linköping i augusti, är inställd. Det meddelade Försvarsmakten på torsdagen. Anledningen är att Flygvapnet behöver prioritera sina huvuduppgifter.

    190 000 personer besökte Upplands flygflottilj, F 16, i Uppsala när flygdagen arrangerades förra året.

    Flygdagen är ett årligt återkommande arrangemang som ofta lockar över 100 000 besökare. I år var den planerad att genomföras på Helikopterflottiljen den 26 augusti. Men flygvapenchefen Jonas Wikman har fattat beslut om att ställa in årets flygdag, skriver Helikopterflottiljen i en artikel. Bakgrunden är ”det allvarliga säkerhetsläget och den osäkra omvärldsutvecklingen”.

    » Vår personal arbetar under hårt tryck och vi behöver därför prioritera våra huvuduppgifter. «

    – Det är naturligtvis tråkigt att ställa in ett uppskattat evenemang, men jag har full förståelse för flygvapenchefens beslut. Flygvapnet har anpassat beredskapen under en längre tid och samtidigt genomfört insatser, utbildningar och övningar. Vår personal arbetar under hårt tryck och vi behöver därför prioritera våra huvuduppgifter, säger överste Mats Antonson, chef på Helikopterflottiljen, i artikeln.

    Enligt beslutet är det inte aktuellt att genomföra årets flygdag senare under 2023.

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post

    Armén ska i år ha en initial förmåga att kunna leda brigader med en divisionsledning. Aurora 23 har varit en lyckad övning för den nya divisionsstaben. ”Att pröva förmågan att slåss med brigader i divisions ram är ett av arméns övergripande mål i den här övningen”, säger divisionschef brigadgeneral Rickard Johansson.

    Detta är den första stora övningen för divisionsstaben. I nuvarande försvarsbeslut står att armén ska leverera divisionsledningsförmåga 2025.

    Vollsjö, Skåne län, den 8 maj. Inne i en stor ladugårdsbyggnad, omgiven av grönskande fält, är 1:a divisionsstaben grupperad. I olika tält och containrar leder och koordinerar staben, som hittills består av drygt 80 personer, brigadernas verksamhet under Aurora 23.

    – Vi har prövat på olika grupperingsalternativ under övningen och har varit både fältgrupperade och i byggnader. Vi började i Skövde, sedan har vi omgrupperat tre gånger under dessa tre veckor på vägen ner hit, säger brigadgeneral Rickard Johansson, divisionschef, och fortsätter:

    – Det är en ganska omfattande verksamhet som ska bedrivas i och med att vi ska omgruppera en stor stab med bibehållen ledningsförmåga. Men det har fungerat fantastiskt bra. 

    Han hyllar de värnpliktiga från Stabs- och ledningskompaniet från Ledningsregementet som utgör betjäningsförband åt divisionsstaben. Kompaniet ser till att samband, ledning, skydd och bevakning, mat och annat fungerar.

    Detta är den första stora övningen för divisionsstaben. I nuvarande försvarsbeslut står att armén ska leverera divisionsledningsförmåga 2025.

    Den högre ledningsnivån är nödvändig för att brigaderna, som ska öka från två till fyra, ska kunna ledas och kraftsamlas i ett större markoperativt sammanhang och för att striden ska kunna samordnas med förstärkningsresurser.

    » Min bedömning, även om vi inte är färdiga med övningen ännu, är att vi kommer uppfylla de krav som ställs på oss för att ha en initial förmåga. «

    – Vi ska ha det som kallas Initial operating capability, IOC, i år. Min bedömning, även om vi inte är färdiga med övningen ännu, är att vi kommer uppfylla de krav som ställs på oss för att ha en initial förmåga, säger Rickard Johansson.

    Vad innebär det rent konkret?

    – Det innebär att vi ska ha en grundlagd förmåga att kunna leda brigader med divisionsledningen. Det handlar om att vi ska planera, genomföra och följa upp striden och dess konsekvenser. Detta är ett av uppdragen som armén har i försvarsbeslutet. Vi går nu från en bataljonsarmé, som har varit det vi har använt oss av under 20 års tid, med fokus på internationella operationer. I det nya försvarsbeslutet är det åter fokus på nationell förmåga och då har man beslutat att vi ska bygga brigadförmåga i en divisionsram igen.

    Senast armén hade en divisionsförmåga var i början av 2000-talet , förklarar Rickard Johansson. Då i form av den 1:a mekaniserande divisionen, som avvecklades 2005. 

    – Det innebär ett ganska stort steg för arméns personal och verksamhet att återta denna förmåga. Vi går från en bataljonsarmé, på 500–800 personer i en bataljon, och växlar upp till att ha brigader, på 4 000–6 000 personer, som ska verka i en division på totalt 25 000 individer.

    Rickard Johansson utsågs till divisionschef i samband med en ceremoni på arméstaben i Enköping i oktober, och utnämndes samtidigt till brigadgeneral. Till vardags är han också chef för Markstridsskolan, MSS, i Skövde.

    – Jag har erfarenhet från brigad- och bataljonsnivå. Men jag konstaterar redan nu att det är en helt annan sak att leda en division än en brigad. Det är så komplext. Och det är helt andra dimensioner när vi pratar om tids- och rumsperspektiv.

    » Nu ska vi växa numerärt, men också förståelse- och kompetensmässigt i att slåss med större förbandsformationer. «

    I brigaden samordnas alla olika system och förmågor inom armén för att tillsammans arbeta mot ett gemensamt mål – att slå motståndaren. Luftvärn, artilleri, underrättelsetjänst, logistik och ledning är några exempel på funktioner som ingår. Det ställer krav på alla funktionskedjor, konstaterar divisionschefen.

    – Det måste hänga ihop med logistik, förnödenheter, sjukvård, framkomlighet och rörlighet. Det är en komplex verksamhet. Vi måste återta den kompetensen. Nu ska vi växa numerärt, men också förståelse- och kompetensmässigt i att slåss med större förbandsformationer, det är det som detta handlar om.

    Hittills är det brigaderna från Skaraborgs regemente, P 4, och Norrbottens regemente, I 19, som är någorlunda kompletta. Runt 4 300 individer från 4:e mekaniserade brigaden deltar i Aurora 23. Brigaden på Södra skånska regementet, P 7, är under uppbyggnad.

    – Dessa brigader är med och övar som så kallade kaderstaber. 7:e brigadstaben är grupperade som en stab och leder arbetet från ett ledningsfordon, men de har inga förband med sig. En grupp från 19:e brigaden från Boden är också med, de har inte heller förband med sig och har inte en komplett stab, säger Rickard Johansson.

    "Jag har erfarenhet från brigad- och bataljonsnivå. Men jag konstaterar redan nu att det är en helt annan sak att leda en division än en brigad."

    Kaderstaberna består av spelgrupper och får order och inspel från divisionsstaben, utifrån vad som sker i övningsscenariot. Divisionen uppträder under övningen på ett område som är tio gånger tio mil. I olika funktionshytter finns enheter som arbetar med logistik, divisionens rörlighet, samband och underrättelser. 

    – Alla tekniska system som har med våra vapenplattformar att göra, allt det ska samordnas i tid och rum under lång tid, över stora avstånd. Så komplexiteten av att leda en division är stor. Vi lever i ett scenario där vi hela tiden måste ta hand om hela divisionens problem. De rapporterar till mig och får ta emot order, säger han och fortsätter:

    – Striden går sällan enligt plan vilket innebär att vi snabbt måste anpassa oss till nya förutsättningar. För oss har det varit en jättebra övning i och med att vi övar i flera nivåer samtidigt.

    Han förklarar att syftet med övningen har varit att divisionsstaben ska hitta strukturer och komma vidare i de interna arbetsmetoderna.

    – Övningen har varit bra och gett oss svar på många av de frågor vi har ställt oss. Vi har lyckats med ledningen av divisionen. Divisionsstaben leder och koordinerar allting som sker ute på fältet. För oss har Aurora 23 varit en fantastiskt bra övning, som har hjälpt oss i vår egen utveckling av divisionsledningsförmågan.

    Divisionen har ett nära samarbete med den amerikanska 5:e armékåren, som har sitt Europahögkvarter i Polen. Under det gångna året har divisionsledningen och kåren genomfört flera övningar tillsammans.

    – Syftet är att inhämta kunskap och erfarenheter från US Army. Samarbetet fortsätter med en växande insikt om vad divisionsförmåga innebär och hur vi från ett svenskt perspektiv kan anpassa de inhämtade erfarenheterna till våra förutsättningar och behov, säger Rickard Johansson.

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post