”Det finns en nedskärnings­logik i specialistreformen”

Försvarsmakten behöver skapa bättre utvecklingsmöjligheter för specialistofficerare, annars riskerar man att förlora medarbetare. Det säger Karl Ydén, forskare vid Centrum för studier av militär och samhälle (CSMS), som i november arrangerade ett kunskaps­seminarium om specialistofficerare.

Under seminariet presenterades tre forskningsstudier om specialist-
officerare. I en av studierna har 20 specialistofficerare intervjuats och de gav överlag positiva omdömen om sin yrkesroll. Ända funderade nio av dem på att sluta. Vad beror det på?

– Den bild jag får är att många initialt upplever stora möjligheter att utvecklas, men att det efter några år ofta inte är lika tydligt. För officerare finns av tradition en närmast livslång idé om att vidareutbildas, utvecklas, byta nivå, byta spår och bredda sitt kunnande. Något motsvarande finns i regel inte för specialistofficerare. I en viss fas i livet, med familjebildning, husköp med mera blir även löneutveckling viktigare. Vad som anses vara en bra lön är förstås relativt, men helheten utvecklingsmöjligheter respektive löneutveckling blir kanske mindre attraktiv en bit in i yrkeslivet. 

Du har tidigare sagt att inställningen till specialistofficersrollen skiljer sig mellan försvarsgrenarna. På vilket sätt gör den det? 

– På ett administrativt plan är det en reform, ur ett verksamhetsperspektiv är det snarare flera parallella reformer. Arméns främsta målsättning med reformen var att få erfarna instruktörer – trupputbildare som stannar i sin befattning och blir duktiga. Inom flygvapnet var stora delar av strukturen redan relativt specialiserad i olika skrån. Flygtekniker, flygstridsledare och stridspiloter var redan tydligt specialiserade domäner. I flottan finns fler positivt inställda. Där har funktionsspecialiseringen inte varit lika strukturerad och befälsreformen uppfattas öka möjligheten till kontinuitet och kompetensfördjupning. 

» Specialistofficers­reformen var ett sätt att radikalt stöpa om befälskårens åldersstruktur «

I en pågående studie om specialistofficersreformen beskrivs den som en nedskärningsreform. På vilket sätt?

–  Det finns en nedskärningslogik i dess DNA. När reformen utformades i början av 2000-talet hade Försvarsmaktens militära personalförsörjning och dess kostnader kritiserats under en längre tid. Försvaret skulle skäras ned och omstöpas mot internationella missioner. Medelålders majorer och överstelöjtnanter ansågs vara för många och för dyra i drift. De gick inte att skicka regelbundet till exempelvis Afghanistan, och ansågs inte heller användbara på trupp. Specialistofficersreformen var ett sätt att radikalt stöpa om befälskårens åldersstruktur. Ursprungligen ville Försvarsmakten att specialistofficerare skulle ha en begränsad anställningstid på 15 år, men den idén gick inte igenom i Regeringskansliet. Att specialistofficerare skulle utveckla ett djupt expertkunnande är en tanke som fått större tyngd långt senare. 

Vilka åtgärder bör vidtas för att göra specialistofficersyrket attraktivt under en längre tid så att personal inte lämnar Försvarsmakten i förtid?

– Lika mycket tid och resurser behöver läggas på att utveckla specialistofficerarnas utvecklingsmöjligheter som officerarnas. Det finns sannolikt dussintals specialistofficersskrån som behöver ägnas mer uppmärksamhet. En del är förvisso gjort, men mycket återstår om man ska leva upp till att vara militärprofessionella yrkesgrupper.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Marinens nya arbetsfartyg kommer att få fler förmågor och kunna verka under svårare förhållanden än befintliga plattformar. Det säger Susanne Nordman, projektledare för anskaffning av arbetsfartyg vid Försvarets materielverk. I vår levereras också nya hamnbogserare till marinen samtidigt som ett nytt trängfartygssystem är under utveckling.
FMV har tecknat kontrakt med leverantören Astilleros Armon Vigo SA för leverans av två nya arbetsfartyg. Konceptbild av fartygen. Bild: FMV

Dagens arbetsfartyg, HMS Pelikanen i Karlskrona och HMS Furusund på Berga/Muskö, har delvis olika förmågor: Pelikanen är i huvudsak avsedd för torped- och robotbärgning medan Furusund främst används vid dykeri, bärgning och undervattensarbeten.

De två nya arbetsfartygen som ska ersätta befintliga plattformar planeras att överlämnas till Försvarsmakten 2027 och 2028.

– De nya arbetsfartygen kommer ha utrustning som dagens arbetsfartyg plus lite till.  Utrustningen är moderniserad och fartygen ska ur ett miljöperspektiv bli bättre och säkrare att jobba från vid exempelvis bärgning av övningstorpeder och bottenarbeten, säger , säger Susanne Nordman, projektledare för anskaffning av arbetsfartyg vid Försvarets materielverk och fortsätter:

– De ska också kunna operera under svårare förhållanden med högre vågor och på större djup och det blir möjligt att stödja andra marina enheter med logistik från denna plattform.

» Utrustningen är moderniserad och fartygen ska ur ett miljöperspektiv bli bättre och säkrare att jobba från vid exempelvis bärgning av övningstorpeder och bottenarbeten. «

I år ska marinen även tillföras fyra nya hamnbogserare. Två av dem skulle levererats redan i december 2023, men nu planeras i stället för en samlad överlämning av alla fyra hamnbogserare under våren.  

– Just nu ligger de i Oskarshamn för att militariseras och rustas. De byggdes på ett civilt varv utanför Sverige och därför kunde vi inte slutföra alla installationer där. När de är klara för leverans ska två av dem gå till Karlskrona och två till Berga/Muskö, säger Susanne Nordman.

På sikt är planen att Försvarsmakten även tillförs ett nytt trängfartygssystem, berättar Susanne Nordman.

– Konceptarbetet pågår med hög intensitet och sedan följer upphandling och byggnation. Trängfartygen är de sista fartygen som ska beställas i den här serien.

FAKTA

Fakta om de nya arbetsfartygen (preliminära uppgifter) 

Längd: 50 meter

Bredd: 10,5 meter

Djupgående: 3 meter

Hastighet: 14 knop

Isklass: 1C (lätta isförhållanden, 15 – 30 centimeter)

Källa: FMV

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
I dag hissades Sveriges flagga vid Natos högkvarter i Bryssel. I Sverige genomfördes det ceremonier på flera av Försvarsmaktens förband för att högtidlighålla Sveriges medlemskap i försvarsalliansen.
Hissning av Natoflaggan genomfördes på flera av Försvarsmaktens förband i dag. Här vid ceremonin på Högkvarteret i Stockholm.

Vid lunchtid i dag hissades den svenska flaggan utanför Natos högkvarter i Bryssel. Ceremonin markerar att Sverige nu är fullvärdig medlem i alliansen. Den svenska flaggan hissades också vid Natos övriga högkvarter och anläggningar runt om i världen.

På många förband i Sverige genomfördes samtidigt flaggceremonier för att högtidlighålla Natomedlemskapet. Natoflaggan hissades i bland annat Stockholm, Kungsängen, Enköping, Skövde, Muskö, Revingehed, Uppsala, Boden och på Gotland.

”Ceremonierna genomfördes i samverkan med andra myndigheter och internationella gäster, med fanvakt, anföranden, musik och fanfarer”, skriver Försvarsmakten i en artikel.

På Högkvarteret i Stockholm höll landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm tal.

» Aldrig tidigare i modern tid har vår säkerhet varit så intimt sammanflätad med våra allierade i Europa och Nordamerika. «

–  Sverige har sedan lång tid tillbaka haft ett omfattande samarbete med Nato. Många av oss i Försvarsmakten har egna erfarenheter av det. Nu är vi med om det historiska skiftet i att gå från att vara partner till allierad. Nato är bra för Sverige och Sverige är bra för Nato. Sverige för med sig unika förmågor, välutbildad personal och kvalificerad materiel in i alliansen. Samtidigt fortsätter vi att stärka vårt nationella försvar. Det ingår i ansvaret som allierad, sa Mikael Granholm i sitt tal till Högkvarterets personal.

Landsbygdsminister Peter Kullgren talade också om det historiska skiftet som Natomedlemskapet innebär.

– Vi tar nu steget in i en ny epok, tillsammans med våra allra närmsta vänner. För aldrig tidigare i modern tid har vår säkerhet varit så intimt sammanflätad med våra allierade i Europa och Nordamerika. Er roll är helt avgörande när vi nu kommer vara med och bidra till hela alliansens säkerhet med våra unika försvarsförmågor. Vi kommer nu samarbeta med våra allierade på land, till sjöss och i luften, sa Peter Kullgren.

Några bilder från dagens ceremonier i bildspelet nedan: 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Nu är Sverige medlem i Nato. ”Det är den största säkerhets- och försvarspolitiska förändringen för Sverige på 200 år. Vi står nu axel mot axel med våra kollegor – allierade – från 31 länder”, skriver överbefälhavare Micael Bydén i en dagorder till Försvarsmaktens anställda.
I ett klipp på Försvarsmaktens Youtube-kanal kommenterar ÖB Sveriges anslutning till Nato.

Efter två års väntan är Sverige från den 7 mars fullvärdig medlem av försvarsalliansen Nato. I eftermiddags lämnade statsminister Ulf Kristersson (M) in Sveriges anslutningshandlingar till USA:s utrikesminister Antony Blinken i Washington. Med anledning av dagens historiska händelse har överbefälhavare Micael Bydén utfärdat en dagorder till Försvarsmaktens anställda.

”För Försvarsmakten och dig som soldat, sjöman, medarbetare eller frivillig innebär det en stor förändring av vårt uppdrag. Nu ska vi som solidarisk medlem försvara både Sverige och våra allierade. Det innebär också att försvaret av Sverige börjar vid Natos gemensamma gräns”, skriver ÖB i dagordern och fortsätter:

”Vi är från första stund en del av Natos avskräckning, det kollektiva försvaret och en självklar del i Natos gemensamma försvarsplanering. Men vi är bara i början på en omfattande integrationsprocess som kommer ta ett antal år. Det handlar om anpassning av utbildningar, övningsverksamhet och långsiktig utveckling.”

Han konstaterar att denna process kommer att ta tid och kräva ett hårt arbete, men att det som är det mest efterfrågade från Natos medlemsländer är starka nationella försvar.

» Försvarsmaktens ansvar är därför att skapa personellt och materiellt uppfyllda, samtränade och omedelbart insatsberedda krigsförband. «

”De nationella försvarsansträngningama är de byggstenar som ger en robust och avskräckande militärallians. Försvarsmaktens ansvar är därför att skapa personellt och materiellt uppfyllda, samtränade och omedelbart insatsberedda krigsförband. Den uppgiften är inte tidsbunden. Den är evig”, skriver ÖB Micael Bydén, som avslutar dagordern med följande ord: ”Vårt uppdrag från och med nu lyder: Vi försvarar Sverige, våra allierade och vår frihet att leva som vi själva väljer.”

I ett klipp på Försvarsmaktens Youtube-kanal, där ÖB vänder sig till Sveriges befolkning, kommenterar Micael Bydén Sveriges anslutning till Nato:

Efter att under många år ha övat och genomfört skarpa operationer tillsammans med Nato är Försvarsmakten väl förberedd att axla ansvaret som fullvärdig medlem. Allt förändras inte nu när vi blir fullvärdig medlem. Vårt medlemskap i Nato står stadigt på den grund som är försvaret av Sverige, säger ÖB i klippet.

På måndag kommer den svenska flaggan att hissas vid Natohögkvarteret i Bryssel. Ceremonier kommer också att hållas på flera av Försvarsmaktens organisationsenheter. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.