Senast publicerat
Senast publicerat:

Chefen för militärpolisbataljonen om läget efter JO:s yttrande

Militärpolisen utreder inte längre brott. Detta efter att Justitieombudsmannen, JO, utrett det rättsliga stödet för verksamheten. Försvarsmakten har beslutat att följa JO:s yttrande och bedriver inte längre brottsutredande verksamhet. ”Det begränsar den polisiära tjänsteutövningen”, säger överstelöjtnant Håkan Isacsson, chef för militärpolisbataljonen.

Linda Sundgren
Enligt en överenskommelse med Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten får militärpolisen ge biträde i en brottsutredning vid brott som begåtts inom Försvarsmakten. Enligt ett nytt beslut från JO får överenskommelsen inte tillämpas.

Foto: Svante Rinalder/Försvarsmakten.

I slutet av augusti kom Justitieombudsmannen, JO, med sin slutsats att militärpolisen saknar lagstöd att utreda brott. Exakt hur beslutet kommer att påverka militärpolisens verksamhet är ännu oklart, men handlingsutrymmet för förbandets personal har minskat.  ”Försvarsmakten håller på med en hemställan till regeringen om att vi vill att de ser över lagstiftningen så att vi kan fortsätta arbeta som vi gjort hittills”, sa chefen för Försvarsmaktens militärpolisenhet till Officerstidningen i början av september.

Överstelöjtnant Håkan Isacsson är chef för militärpolisbataljonen. 

Hur stor del av era arbetsuppgifter har bestått av utredningar?

– Det är en stor del av vår huvuduppgift. Men den stora begränsningen är egentligen att vi inte får använda rättegångsbalken som polisman och får därför inte använda tvångsmedel som bland annat husrannsakan och att hämta till och genomföra förhör. Det begränsar den polisiära tjänsteutövningen, säger Håkan Isacsson.

Vi använder fortsatt befintlig tillämpbar lagstiftning och genomför nationella insatser på det sätt vi kan.

Innebär det att ni nu har brist på uppgifter?

– Nej, vi har väldigt mycket arbetsuppgifter ändå. Vi är ett krigsförband som just nu bedriver mycket utvecklingsarbete mot militärpolisens krigsuppgifter. Vi kommer lägga mycket tid på utveckling, utbildning och övning mot divisionens och Försvarsmaktens behov, men även mot utökad produktion av värnpliktiga. Vi använder fortsatt befintlig tillämpbar lagstiftning och genomför nationella insatser på det sätt vi kan.

Håkan Isacsson

Håkan Isacsson

Chef för militärpolisbataljonen

Hur är stämningen på bataljonen?

– Den är blandad. Det här skapar möjlighet för utveckling, att öva mer och förbereda oss för krigsuppgifter vilket är positivt. Samtidigt har Försvarsmakten tillfälligt förlorat en mycket viktig förmåga i fred, kris och krig. Vi ställer oss positiva till att Försvarsmakten och regeringen nu arbetar för att modernisera lagstiftningen. Militärpolisens brottsförebyggande och utredande arbete är viktigt för totalförsvaret och för Nato och en modernisering kommer stärka militärpolisens juridiska förutsättningar och bättre anpassa organisationen för dagens hot och krav. Vi ser detta som något tillfälligt och att Försvarsmakten och militärpolisen kommer gå ur det här med en starkare lagstiftning.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Utbildning av taktiska officerare och stärkt övningsfokus väntar cyberförsvarsförbanden. Det berättar överste Thomas Höglund, chef cyberförsvarsledningen vid Försvarsstaben.

    Maria Widehed
    Flygvapnets cyberförsvar

    Foto: Privat

    Försvarsmakten har haft förmåga inom cyberområdet i över tjugo år. Cyberförsvarsförbandet i Enköping kompletterades 2022 med 2:a cyberförsvarsförbandet i Linköping och två år senare etablerades 4:e cyberförsvarsförbandet, med fokus på att kunna försvara kritisk civil infrastruktur. Samma år fattade man beslut om att inrätta cyberförsvarsledningen.

    – Vi ska fortsätta att tillväxa kraftigt, det är utmanade eftersom det pågår mycket operativ verksamhet samtidigt, säger Thomas Höglund.

    Hoten har blivit alltmer avancerade.

    – Men jag tycker att vi har legat i framkant med utbyggnaden av cyberförsvar internationellt. Ett exempel är i samordningen mellan det militära och det civila, ett annat hur vi har skapat kompetens med cybersoldaterna.

    Thomas Höglund lyfter specialistofficersutbildningens cyberinriktning som avgörande för förmågeuppbyggnaden, liksom det framtida behovet av taktiska officerare.

    – Vi har färdiga förslag och jag hoppas att vi i närtid kan starta med de första kadetterna.

    Etableringen av cyberförsvar ute på försvargrenarna har också varit av vikt.

    – För försvarsgrenarna är det viktigt att de kan ta det första ansvaret för sina plattformar och kritiska system – att de har koll, förmåga att jobba med säkerhet och skydd, sårbarhetsuppföljning och kan upptäcka om någon försöker påverka så vi inte kopplas in för att hantera incidenter, utan kan jobba underrättelsedrivet.

    Tidigare har vi övat cyber isolerat. Nu ser vi övningar i högre grad som operationer där vi jobbar med att upprätthålla handlingsfrihet.

    Natomedlemskapet har inneburit utökade möjligheter att hantera cyberhot på global nivå, berättar Thomas Höglund.

    Under april tävlar Sverige i Natos stora cyberförsvarsövning Locked Shields, som Sverige vann förra året. Cyberförsvarsförbanden deltar under året även i samtliga av Försvarsmaktens stora övningar.

    – Tidigare har vi övat cyber isolerat. Nu ser vi övningar i högre grad som operationer där vi jobbar med att upprätthålla handlingsfrihet.

    Ur arkivet: