Senast publicerat
Senast publicerat:

Snabba beställningar är avgörande för leveranser enligt plan

Tillgången på kvalificerad ammunition är en bristvara på världsmarknaden.

Tidigarelagd och utökad anskaffning av materiel är åtgärder som FMV gör på kort sikt för att stärka försvarets förmåga. Men det är nödvändigt att beställningar kan göras i närtid.

Josefine Owetz
Björn Ögren

Med anledning av det försämrade säkerhetspolitiska läget fick Försvarets materielverk och Försvarsmakten i februari i uppdrag av regeringen att inkomma med förslag på åtgärder som redan under 2022 kan bidra till att stärka Försvarsmaktens operativa förmåga.

FMV är den myndighet som upphandlar materiel till Försvarsmakten och det förslag som presenterades omfattade allt från redan lagda och planerade beställningar till nya uppdrag. Exempel på sådant som FMV bedömer kan beställas i närtid är viss ammunition, fordon, reservdelar, CBRN-materiel och sjukvårdsmateriel.

Liknande läsning:

– Inom flera områden effektuerar vi med kontrakt så snart som möjligt. Jag har även skrivit en del kontrakt redan, som har varit tidigareläggning i inneliggande plan, säger brigadgeneral Mikael Frisell, chef för verksamhetsområde armémateriel på FMV, och nämner bland annat nytt avtal för rödpunktssikten till soldatburna vapen.

När Officerstidningen träffar honom är han nyligen hemkommen från Finland, där besök hos de två försvarsindustrierna Patria och Sako Oy stod på agendan. ”Vi hade dialog om vårt behov av pansarterrängbilar och eldhandvapen. Försvarsmaktens förmåga ska stärkas snabbt, tidigare leveranser är helt avgörande. Vår utmärkta relation med finska armén och finsk industri underlättar”, skrev Frisell på Twitter den 8 april om besöket.

I mitten av mars enades Försvarsberedningen om att öka Försvarsmaktens anslag och ge myndigheten mer flexibla finansiella villkor, vilket bland annat innebär att planerade materielbeställningar både kan tidigareläggas och utökas. Försvarsmakten har fått klartecken att lägga beställningar på över 30 miljarder kronor på försvarsmateriel fram till 2030. Bland annat läggs en dryg miljard på utökad och forcerad anskaffning av nya eldhandvapensystemet, berättar Mikael Frisell:

  Vi jobbar vidare med de internationella avtal vi har med Finland vad gäller nya eldhandvapensystemet. Tanken är att vi ska genomföra en gemensam anskaffning av de olika vapensystemen och arbetet går framåt där. Vi behöver dock få leveranser så fort som det är möjligt. Vi är bekymrade för AK 5:ans ”end of life” och vi måste säkerställa tillgång av vapen i Försvarsmakten. Tidigare har vi sagt att vi vill ha leveranser 2024 och 2025, nu vill vi försöka få de första leveranserna redan 2023.

Två andra prioriterade områden är pansarvärnsområdet, bland annat vad gäller robot 57 och ersättningsanskaffning av pansarskott 86, och ammunitionsområdet generellt – med allt från kvalificerad luftvärnsammunition till finkalibrig ammunition. 

– Vi håller också på att titta på den framtida pansarvärnsroboten, robot 58. I ammunitionsområdet ingår också artilleriammunition och ammunition till granatkastare. Fordonsområdet satsas det också på, mycket pengar kommer att gå till splitterskyddade fordon, bland annat pansarterrängbilar och bandvagnar. Ett annat fokusområde är förstärkning på Gotland, bland annat med ytterligare granatkastarpansarbandvagnar, säger Mikael Frisell. 

Han betonar vikten och behovet av att i närtid lägga beställningarna till industrin, eller åtminstone dialogisera en avsiktsförklaring. En avsiktsförklaring om beställning möjliggör för leverantören att kunna beställa materiel för kommande produktion, samtidigt som ett kontrakt förhandlas fram parallellt.

– Vi måste nu så snabbt som möjligt, eller åtminstone under 2022, komma till beställningar så att det finns förutsättningar för industrin att kunna leverera i tid. 

mikael_frisell_webb (kopia) kopiera
Mikael Frisell

Som en följd av den säkerhetspolitiska utvecklingen lägger nu flera andra länder en större budget på upprustning av försvarsområdet. I Försvarsmaktens inlämnade förslag för anslagsökningarna till det militära försvaret konstateras att ”konkurrensen kommer troligen att öka i snabbare takt än vad industrin hinner ställa om för att kunna möta en stigande efterfrågan vilket kan komma att påverka såväl tillgängligt utbud som prisutvecklingen”. 

– Tillgången på viss materiel är redan i dag begränsad på marknaden och det kommer innebära vissa utmaningar att flera länder i västvärlden nu ska satsa på försvaret samtidigt och är ute efter samma produkter, konstaterar Mikael Frisell. 

– Det kommer att bli en balansgång där. När vi ser vad vi ska köpa och ser att andra länder ska köpa samma så har jag i min internationella roll inom arméområdet dialog med våra partnerländer. Om industrin kan producera en viss mängd materiel framöver: hur kan vi då fördela det mellan olika länder? Sådant diskuterar vi och försöker komma överens.

Hur ser tillgången ut på den materiel som ni vill ha? 

– Eftersom armén inte är beroende på samma sätt av en och samma leverantör så är det rätt stor skillnad från hur flyget och marinen har det, med varsin stor leverantör som man är beroende av. Självklart är vi också beroende av vissa leverantörer, men vi har också många olika leverantörer att spela med. Jag hoppas och tror att vi kommer lösa detta, men då måste vi få iväg beställningarna så fort som möjligt. 

» Vi är bekymrade för AK 5:ans ”end of life” och vi måste säkerställa tillgången. «

Vad är avgörande för att ni ska kunna lägga beställningarna?

– Dels att vi snabbt blir överens med Försvarsmakten kring vad exakt det är som man vill ha. Det andra som är en fördel i detta är att det inte är särskilt många helt nya materielprojekt. Inom flera områden har vi redan i dag kontrakt som vi kan omförhandla och då går det snabbt. Då handlar det snarare om industrins produktionskapacitet.

Finns det något som kommer att gå fortare att få leverans av?

– Inom ammunitionsområdet, minus den kvalificerade ammunitionen som det i regel tar lite längre tid att producera . Vi lägger omfattande beställningar på flera miljarder på ammunition och där upplever jag att industrin har gått upp på maxkapacitet, och vi kommer att kunna få leveranser  kommande åren. 

Många av de större materielprojekten är dock svåra att snabba på ytterligare, säger Mikael Frisell. 

– Mycket av det som vi ska köpa in tar sin tid att producera.. Vi beställer bl.a. pansarterrängbilar och bandvagnar nu som levereras 2023 och 2024. Det går inte för industrin att leverera fortare än så.

I sitt underlag och förslag till anslagsökning skriver Försvarsmakten att det är nödvändigt att se över alla möjligheter att korta ledtider för upphandlingar, bland annat avseende rutiner för anskaffning. Det är en bild som Mikael Frisell delar. 

– Det är viktigt att vi inte krånglar till det. Vi behöver fortsätta att förenkla rutinerna och inte skapa en massa kravställningar i projekten som förlänger processen. Vi måste också i större utsträckning än i dag våga anskaffa sådant som är tillräckligt bra. Exempelvis om något fungerar och används inom finska armén i dag, då uppfyller det nog våra krav också. Det kommer att krävas ett litet annat mindset framöver tror jag, säger han och tillägger:

– När vi nu ska gå mot två procent av BNP innebär det ännu fler projekt och beställningar som ska verkställas. Det kommer att krävas ännu mer av FM och FMV, och på att vi är snabba och lösningsorienterade. 

Vilken är den största utmaningen framåt när den tillförda ekonomin ska upparbetas? 

– Den största utmaningen är tiden. Vi har väldigt lite tid på oss innan vi måste lägga våra beställningar. Sedan är en utmaning givetvis industrins produktionskapacitet. Ju tidigare vi beställer, desto säkrare kan vi vara på att få det vi vill ha. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Kaliber 5,56 millimeter kommer fortsatt att vara huvudkaliber för Försvarsmaktens automatkarbiner. Det har arméchef Jonny Lindfors beslutat efter att en översyn av kalibervalet för de nya eldhandvapnen genomförts. För skarpskyttegevär och kulsprutor kommer kaliber 7,62 millimeter att gälla. Målet på sikt är dock att införa en mellankaliber för samtliga vapen.

Josefine Owetz
Sedan början av 2024 har en översyn av Försvarsmaktens kaliberval genomförts. 5,56 blir den kaliber som i huvudsak ska användas för automatkarbiner.

Foto: Robin Sandgren Krüger/Försvarsmakten

Våren 2023 tecknade Försvarets materielverk, FMV, avtal med finska Sako om leverans av nya eldhandvapen till Försvarsmakten. Avtalet tecknades gemensamt med Finland och omfattar bland annat automatkarbiner i kaliber 5,56 och 7,62 millimeter.

Nyligen fattade arméchef generalmajor Jonny Lindfors, i egenskap av materielområdesansvarig, beslut om inriktningen för Försvarsmaktens kalibrar under 2020-talet. Beslutet innebär att 5,56 blir den kaliber som i huvudsak ska användas för automatkarbiner, medan 7,62 fortsatt ska användas för skarpskyttegevär och kulsprutor.

– Det betyder att huvudalternativet 5,56 är den kaliber som vi i huvudsak använder till våra eldhandvapen, säger regementsförvaltare Henrik Lundin, Försvarsmaktens införandeledare för nya eldhandvapen.

Sedan början av 2024 har en översyn av kalibervalet genomförts. Detta efter att arméchef Jonny Lindfors bedömde att kunskapsläget behövde analyseras på nytt, bland annat med hänsyn till de kaliberval som andra länder hade gjort. Enligt tidigare beslut skulle 7,62 vara huvudkaliber för Försvarsmaktens personal.

Det beslutsunderlag som då låg till grund för kalibervalet byggde på flera omfattande utredningar, bland annat från Totalförsvarets forskningsinstitut och FMV. En sammanställning gjordes 2018, och beslutet om den nya eldhandvapenfamiljen baserades på dessa slutsatser. ”Omvärldsläget, svensk försvars- och säkerhetspolitik samt den tekniska utvecklingen har alla genomgått stora förändringar. De slutsatser som drogs 2018 behöver sättas i kontext 2024”, skrev brigadgeneral Michael Carlén, dåvarande införandeledare för nya eldhandvapen, i ett nyhetsbrev om översynen.

Natointrädet är det som måste tas hänsyn till. Vi var i ett annat läge tidigare. 

– Det var nödvändigt att vi gjorde en översyn för att fånga upp tidigare arbete med de nya värden och förutsättningar som finns idag. Det handlar om interoperabilitet, hur andra nationer gör och vilket val har de gjort. Vi måste matcha ihop det här, säger Henrik Lundin.

Den kanske mest avgörande förändringen är Sveriges medlemskap i Nato, vilket påverkar såväl operativa som logistiska överväganden, förklarar han. Det handlar om en logistisk helhet, både vad gäller tillverkning och kompatibilitet med andra allierades vapensystem. Ammunitionen måste också kunna delas och försörjas i ett gemensamt system med exempelvis transport och lastytor.

Henrik Lundin, införandeledare eldhandvapen.

Henrik Lundin

Införandeledare eldhandvapen

– Natointrädet är det som måste tas hänsyn till. Vi var i ett annat läge tidigare. Nu behöver vi ta hänsyn till det som är runt omkring oss. Interoperabilitet och logistik har legat högt upp i argumentationen. Det finns ekonomisk aspekt i det här också. En grövre kaliber är dyrare.

Ammunitionsstorlek är även en konkret fråga för den enskilde soldaten. Skillnaden i vikt mellan kalibrarna påverkar både bärförmåga och uthållighet.

– Med en mindre kaliber är det lättare att ta med sig mer ammunition om man ska förflytta sig. Det handlar om uthållighet i logistiklösningen och hur mycket man kan bära med sig. Tar vi 180 patroner i 5,56 och jämför med samma mängd 7,62 så väger det sistnämnda betydligt mer, säger Henrik Lundin.

En annan aspekt är uppföljningsskottet.

– Det andra skottet som du skjuter blir betydligt snabbare med 5,56. Det är också en utbildningsfråga. Oavsett ålder, kön och kroppsstorlek är det lättare att hantera en lättare kaliber än en tyngre. Det är flera faktorer som har spelat in i beslutet.

Ksp 58

5,56 millimeter och 7,62 millimeter ska under 2020-talet vara Försvarsmaktens huvudkalibrar. 5,56 nyttjas till automatkarbin och 7,62 används till skarpskyttegevär och kulspruta.

Foto: Robin Krüger/Försvarsmakten.

Samtidigt är beslutet inte ett ställningstagande mot 7,62, betonar Henrik Lundin. Tvärtom understryks i beslutet att båda kalibrarna behövs under överskådlig tid.

– Vi tar inte bort 7,62. Den behövs till skarpskyttegevär och kulsprutor, men också i en mindre del automatkarbiner där krav på verkan och skjutavstånd kräver det.

När det gäller nackdelar med 5,56 lyfts att den saknar verkan i keramiska skyddsplattor och har begränsad räckvidd.

– Räckvidden blir kortare än med 7,62. Det är en lättare projektil och det påverkar det praktiska skjutavståndet.

Men enligt Henrik Lundin måste kaliberfrågan sättas i ett systemperspektiv. Strid avgörs inte av ett enskilt vapensystem, utan av hur olika system samverkar på plutonsnivå.

– Striden avgörs inte med ett enskilt eldhandvapen utan sker kombinerat med skarpskyttegevär, kulspruta, granatgevär och pansarskott. De kompletterar varandra.

Detta har varit en hjärtefråga för många och det har varit ett stort engagemang.

Frågan om kalibervalet på eldhandvapen har varit en långvarig diskussion och något som engagerat många anställda i myndigheten, konstaterar Henrik Lundin, som välkomnar att det nu finns en fastställd inriktning.

– Det är bra att vi har ett beslut av arméchefen så att det kan bli tydligt för organisationen. Nu har personalen något att kunna förhålla sig till. Detta har varit en hjärtefråga för många och det har varit ett stort engagemang. Alla bidrag in i det här har påverkat slutresultatet på ett eller annat sätt.

Parallellt följer Sverige den internationella utvecklingen mot en möjlig mellankaliber, oftast beskriven i spannet mellan 5,56 och 7,62. Arbetet sker inom olika Natoforum där Försvarsmakten deltar.

– Vi har en närvaro i de här sammanhangen och tar del av vad andra nationer gör i sina utvecklingsarbeten. Jag tror på en mellankaliber, absolut. Målsättningen är att det ska finnas något sådant runt år 2030. Exakt om det är 6,5 eller 6,8 får framtiden utvisa, säger Henrik Lundin.

Fakta

Kaliberbeslutet

5,56 millimeter och 7,62 millimeter ska under 2020-talet vara Försvarsmaktens huvudkalibrar. 5,56 nyttjas till automatkarbin och 7,62 används till skarpskyttegevär och kulspruta. 7,62 används i undantagsfall till automat­karbin när krav på verkan och skjut­avstånd kräver detta. Fortsatt utveckling av 7,62-ammunition ska genomföras med alla vapentyper för att skapa handlingsfrihet avseende kaliberval. Om och när Nato inför en mellankaliber ska Sverige på kort tid kunna följa efter. Inledningsvis ska kaliber 7,62 ersättas.

Källa: Kaliberbeslut 2026, FM 2026-1967:1

Ur arkivet: