Senast publicerat
Senast publicerat:

Skärpt bevakning efter intrånget på Muskö

Efter det olagliga intrånget på Musköbasen i december förra året har säkerheten på anläggningen höjts och ytterligare åtgärder planeras. Vid årsskiftet tar Amfibieregementet över bevakningen av området.

Redaktionen
Tommy Jansson
På Muskö används elektronisk övervakning och sensorer larmar om någon passerar skyddsobjektsgränsen, vilket händer till och från, enligt säkerhetschefen. – Då åker vi ut med vår patrullbåt och stoppar dem.

Den 2 december 2018 greps två män i 30-årsåldern efter att olovligen ha tagit sig in på Musköbasen. Rättegången mot de båda männen, den ene från Belgien och den andre från Storbritannien, kommer troligen att inledas efter jul och åtalet gäller olaga intrång på anläggningen vid upprepade tillfällen. Anders Engkvist är säkerhetschef på marinstaben. Han berättar att flera säkerhetshöjande åtgärder vidtagits efter den här händelsen.

– Vi har lagt om våra säkerhetsrutiner, ändrat i våra bestämmelser, byggt nya staket och grindar och utökat den personella bevakningen. Vi har också sagt upp avtalet med Securitas och från årsskiftet kommer Amf 1 att ansvara för bevakningen av anläggningen, men att vi sagt upp avtalet med Securitas har ingenting med intrånget att göra. 

Redan innan intrånget 2018 hade beslut fattats om att höja säkerheten på anläggningen. Exempelvis har man röjt skog runt staketen för att göra det enklare att patrullera området. Byggnader har försetts med nya högteknologiska kameror och larmsystem och förändringar har gjorts i de administrativa säkerhetssystemen. Att Musköbasen ligger vid vattnet är en extra utmaning när det kommer till bevakning och övervakning. Anders Engkvist berättar att vissa internationella militära anläggningar använder flytande staket för att hålla obehöriga ute, men att det inte är ett alternativ i Sverige eftersom staketen inte klarar av is. Istället använder man elektronisk övervakning och sensorer som larmar om någon passerar skyddsobjektsgränsen, vilket händer till och från, enligt säkerhetschefen.   

– Då åker vi ut med vår patrullbåt och stoppar dem. Våra gränser är tydligt utmärkta i sjökorten och vi har lagt ut bojar som visar vart skyddsobjektsområdet börjar. Men jag upplever att det finns en nonchalans hos folk. Man tycker inte att det är så farligt, man ville ju bara ”titta lite”.

I marinen tas alla överträdelser på allvar, säger Anders Engkvist. I första hand polisanmäls de till militärpolis som brott mot skyddslagen.

– Vi hade ett fall som nyligen avslutades i tingsrätten där man dömdes till böter för att ha överträtt skyddsobjektsgränsen. I ett annat fall var det en chaufför från ett civilt företag som under en övning tog fram kameran och började fotografera. En militärpolis såg vad som hände och det slutade med ett strafföreläggande.

Anders Engkvist är säkerhetschef på marinstaben. Han leder arbetet med att höja säkerheten på marinbasen.

I samband med ombyggnaden av lokalerna på Muskö rör sig fler civilanställda än vanligt inne på området. En stor mängd gods transporteras också in och ut genom grindarna och arbetare kommer och går. Alla som jobbar inne på området har genomgått en säkerhetsprövning och fått ett par timmars intern säkerhetsutbildning, berättar Anders Engkvist. Av de civila fordon som passerar genom grindarna genomförs slumpvisa kontroller.

Liknande läsning:

– I omgångar har Securitas genomfört kontroller av fordon, framför allt större lastbilar. Godshanteringen är en utmaning för oss som vi ska försöka lösa innan det händer något, säger han och fortsätter.

– Vi får inte vara naiva. Vi har ett annat säkerhetsläge nu och det är väldigt krispigt överallt. Det är också något vi pratar om med de civila som bor här ute. När vi stöter på dem i samband med patrullering brukar vi passa på att berätta lite om vår verksamhet och tala om att de gärna får höra av sig till oss om de ser något misstänkt. Det har faktiskt hänt att civilbefolkningen här på Muskö har ringt eller skickat brev om vad de upplever som säkerhetshot mot Försvarsmakten på Muskö.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Luftvärnsregementet, Lv 6, i Halmstad ska etablera ett detachement på Gotland från den 1 juli 2027. Syftet är att hantera den stora tillväxten inom luftvärnsområdet och att stärka Gotlands luftförsvar.

    Josefine Owetz
    Utbildningen på Gotland kommer att vara inriktad på brigad- och territorialluftvärn.

    Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten

    Armén ser ett behov av utökad luftvärnsförmåga i Sverige och för att klara det behöver fler värnpliktiga utbildas inom luftvärn. Att etablera luftvärnsutbildning på fler platser är ett sätt att öka produktionen, skriver Försvarsmakten i ett pressmeddelande den 21 oktober.

    – Det säkerhetspolitiska läget kräver förmåga här och nu parallellt med fortsatt anpassning. Det gäller armén i allmänhet och på Gotland i synnerhet. Som en del av arméns förmågeuppbyggnad kommer armén från 2027 genomföra kontinuerlig grundutbildning av luftvärnsförband på Gotland. Utbildningen medger höjd kontinuerlig beredskap till verkan inom luftdomänen, säger arméchef generalmajor Johan Pekkari i pressmeddelandet.

    Arméstaben har gett Luftvärnsregementet, Lv 6, i uppdrag att starta ett detachement på Gotland från den 1 juli 2027.

    – Det finns idag bara ett luftvärnsregemente i Sverige, Luftvärnsregementet i Halmstad. För att klara av den stora tillväxten inom luftvärnet behöver vi bli fler som jobbar med luftvärn och grunden till det är utbildning, säger överste Sofia Westermark, chef för Luftvärnsregementet, i pressmeddelandet.

    En stark luftvärnförmåga är oerhört viktig för att försvara ön

    Sedan i somras utbildas luftvärnssoldater vid Gotlands regemente, P 18, med hjälp av personal från Lv 6. När detachementet är på plats nästa sommar tar Lv 6 över ansvaret och redan året därefter ska verksamheten utökas. Utbildningen kommer att vara inriktad på brigad- och territorialluftvärn.

    – Gotlands strategiska läge och vikt för Natos försvar i Östersjöregionen kan inte nog understrykas, och en stark luftvärnförmåga är oerhört viktig för att försvara ön. En etablering av luftvärnsutbildning på Gotland kommer att förstärka vår beredskap och vår förmåga att försvara Gotland och dess invånare, säger överste Andreas Gustafsson, chef för Gotlands regemente, i pressmeddelandet.

    Fakta


    Brigadluftvärn: Luftvärnskompanier som utgör en del av en armébrigad eller stridsgrupp och vars främsta syfte är att skydda brigaden mot hot från luften. 

    Territorialluftvärn: Territorialluftvärnet ska komplettera övrigt luftvärn genom att finnas på många geografiska platser och bestå av korträckviddiga luftvärnssystem samt antidrönarsystem.

    Källa: Försvarsmakten

    Ur arkivet: