Senast publicerat
Senast publicerat:

Skärpt bevakning efter intrånget på Muskö

Efter det olagliga intrånget på Musköbasen i december förra året har säkerheten på anläggningen höjts och ytterligare åtgärder planeras. Vid årsskiftet tar Amfibieregementet över bevakningen av området.

Linda Sundgren
Tommy Jansson
På Muskö används elektronisk övervakning och sensorer larmar om någon passerar skyddsobjektsgränsen, vilket händer till och från, enligt säkerhetschefen. – Då åker vi ut med vår patrullbåt och stoppar dem.

Den 2 december 2018 greps två män i 30-årsåldern efter att olovligen ha tagit sig in på Musköbasen. Rättegången mot de båda männen, den ene från Belgien och den andre från Storbritannien, kommer troligen att inledas efter jul och åtalet gäller olaga intrång på anläggningen vid upprepade tillfällen. Anders Engkvist är säkerhetschef på marinstaben. Han berättar att flera säkerhetshöjande åtgärder vidtagits efter den här händelsen.

– Vi har lagt om våra säkerhetsrutiner, ändrat i våra bestämmelser, byggt nya staket och grindar och utökat den personella bevakningen. Vi har också sagt upp avtalet med Securitas och från årsskiftet kommer Amf 1 att ansvara för bevakningen av anläggningen, men att vi sagt upp avtalet med Securitas har ingenting med intrånget att göra. 

Redan innan intrånget 2018 hade beslut fattats om att höja säkerheten på anläggningen. Exempelvis har man röjt skog runt staketen för att göra det enklare att patrullera området. Byggnader har försetts med nya högteknologiska kameror och larmsystem och förändringar har gjorts i de administrativa säkerhetssystemen. Att Musköbasen ligger vid vattnet är en extra utmaning när det kommer till bevakning och övervakning. Anders Engkvist berättar att vissa internationella militära anläggningar använder flytande staket för att hålla obehöriga ute, men att det inte är ett alternativ i Sverige eftersom staketen inte klarar av is. Istället använder man elektronisk övervakning och sensorer som larmar om någon passerar skyddsobjektsgränsen, vilket händer till och från, enligt säkerhetschefen.   

– Då åker vi ut med vår patrullbåt och stoppar dem. Våra gränser är tydligt utmärkta i sjökorten och vi har lagt ut bojar som visar vart skyddsobjektsområdet börjar. Men jag upplever att det finns en nonchalans hos folk. Man tycker inte att det är så farligt, man ville ju bara ”titta lite”.

I marinen tas alla överträdelser på allvar, säger Anders Engkvist. I första hand polisanmäls de till militärpolis som brott mot skyddslagen.

– Vi hade ett fall som nyligen avslutades i tingsrätten där man dömdes till böter för att ha överträtt skyddsobjektsgränsen. I ett annat fall var det en chaufför från ett civilt företag som under en övning tog fram kameran och började fotografera. En militärpolis såg vad som hände och det slutade med ett strafföreläggande.

Anders Engkvist är säkerhetschef på marinstaben. Han leder arbetet med att höja säkerheten på marinbasen.

I samband med ombyggnaden av lokalerna på Muskö rör sig fler civilanställda än vanligt inne på området. En stor mängd gods transporteras också in och ut genom grindarna och arbetare kommer och går. Alla som jobbar inne på området har genomgått en säkerhetsprövning och fått ett par timmars intern säkerhetsutbildning, berättar Anders Engkvist. Av de civila fordon som passerar genom grindarna genomförs slumpvisa kontroller.

Liknande läsning:

– I omgångar har Securitas genomfört kontroller av fordon, framför allt större lastbilar. Godshanteringen är en utmaning för oss som vi ska försöka lösa innan det händer något, säger han och fortsätter.

– Vi får inte vara naiva. Vi har ett annat säkerhetsläge nu och det är väldigt krispigt överallt. Det är också något vi pratar om med de civila som bor här ute. När vi stöter på dem i samband med patrullering brukar vi passa på att berätta lite om vår verksamhet och tala om att de gärna får höra av sig till oss om de ser något misstänkt. Det har faktiskt hänt att civilbefolkningen här på Muskö har ringt eller skickat brev om vad de upplever som säkerhetshot mot Försvarsmakten på Muskö.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Nyligen kom marinchefens beslut om marinens nya organisation. Officersförbundet riktar kritik mot hur förslaget har tagits fram. Förbundet menar att samverkan kommit in för sent i processen och att riskerna med genomförandet inte är tillräckligt omhändertagna. ”Förändringen är omfattande och kommer att påverka många medlemmars vardag”, säger vice ordförande Mikael Vinde.

    Josefine Owetz
    Mikael Vinde
    "Vår invändning handlar inte om att marinen inte behöver förändras, utan om hur det här förslaget har tagits fram och hur väl riskerna är omhändertagna", säger Mikael Vinde, vice ordförande i Officersförbundet.

    Foto: Officersförbundet

    Marinchef Johan Norlén fattade den 24 maj beslut om inriktningen för marinens nya organisation. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och ska tillsammans bilda tre nya marina baser.

    I samverkan ställde sig Officersförbundet oenig till marinchefens beslutsinriktning för den nya organisationen. ”OFR/O FM konstaterar att innan delgivning av beslutsinriktningen har inte samverkan genomförts. Arbetsgivaren har därefter involverat ATO och skyddsorganisationen i det fortsatta arbetet”, skriver Officersförbundet i ett ställningstagande den 13 maj.   

    – Vår uppfattning är att den övergripande organisationsinriktningen i praktiken var fastställd innan det fanns reella möjligheter att påverka den. Det gör att samverkan i stor utsträckning riskerar att handla om konsekvenshantering, snarare än om faktisk påverkan på organisationens utformning. Det är problematiskt, inte minst eftersom förändringen är omfattande och kommer att påverka många medlemmars vardag, tillhörighet och arbetsmiljö, säger Mikael Vinde, Officersförbundets vice ordförande och fortsätter:

    – Den viktigaste anledningen till vår oenighet är att vi inte bedömer att samverkan har genomförts på ett sätt som fullt ut motsvarar intentionerna i Försvarsmaktens samverkansavtal. En liten tröst i sammanhanget är att våra synpunkter ändå har haft viss betydelse. En av de frågor vi lyfte i vårt ställningstagande var tidsplanen, som vi bedömde som alltför ambitiös. 

    Ursprungligen var inriktningen att organisationen skulle vara intagen den 1 januari 2028, men tidpunkten har nu flyttats fram till den 1 januari 2029.

    – Att tidsplanen har justerats visar att dialog och fackliga synpunkter kan bidra till ett bättre genomförande.

    Mikael Vinde betonar att Officersförbundet har förståelse för att marinen behöver utveckla sin organisation. Säkerhetsläget, Natomedlemskapet, att marinen växer och de ökade kraven på operativ effekt gör att det är rimligt att se över hur marinen leds och organiseras. 

    – Vår invändning handlar inte om att marinen inte behöver förändras, utan om hur det här förslaget har tagits fram och hur väl riskerna är omhändertagna. En organisationsförändring av den här omfattningen påverkar personal, arbetsmiljö, villkor, ledning, förbandskultur och i förlängningen operativ effekt.

    Den största risken är att förändringen genomförs med för otydliga förutsättningar för personalen

    En av de största förändringarna i den nya organisationen är att administrativa stödresurser, exempelvis HR, kommunikation och ekonomi, nu samlas på respektive marina bas i stället för som idag på samtliga organisationsenheter. Syftet är att skapa ökad robusthet och redundans, men också att få en bättre kontroll över personal och vakanser, enligt marinchefen.

    – Vi ser en risk för att det överskattas hur mycket personal som faktiskt kan frigöras av centraliseringen av administrativa funktioner. Om stödet hamnar längre från verksamheten kan det i praktiken leda till ökad belastning på chefer och medarbetare ute på förbanden. För personalen handlar det därför inte bara om rutor i ett organisationsschema, utan om arbetsmiljö, ansvar, tillhörighet och möjligheten att lösa uppgiften över tid.

    Vad är det i beslutet som ni bedömer innebär störst risk för marinens personal?

    – Den största risken är att förändringen genomförs med för otydliga förutsättningar för personalen. Att införandet nu flyttas fram till 2029 minskar den mest akuta tidsrisken, men det löser inte i sig de frågor som behöver omhändertas innan organisationen sätts i kraft. Det gäller både militär och civil personal. Många kan få ny organisatorisk tillhörighet, nya chefer eller förändrade uppgifter. Samtidigt finns fortfarande oklarheter kring hur befintliga avtal, villkor, arbetstid, lokal lönebild och andra personalrelaterade frågor ska hanteras.

    Han ser också risker vad gäller balansen mellan ambition och resurser i den nya organisationen, med nya eller utökade funktioner, förändrade ledningsstrukturer och en hög ambitionsnivå.

    – Marinen har redan i dag stora utmaningar med bemanning och kompetensförsörjning. Vi ser en risk att samma personal ska bära både ordinarie verksamhet och ett omfattande förändringsarbete, utan tillräckliga prioriteringar eller resurstillskott.

    Mikael Vinde understryker att Officersförbundet vill se en stark och modern marin, men att förändringen måste byggas på ett sätt som håller över tid.

    Personalfrågorna måste vara en bärande del av förändringen, inte något som löses i efterhand.

    – Officersförbundet är inte emot en utveckling av marinen. Tvärtom behöver Sverige en stark och modern marin. Men då behöver den militära professionens erfarenheter tas tillvara och riskerna hanteras innan beslut genomförs. Personalfrågorna måste vara en bärande del av förändringen, inte något som löses i efterhand.

    I en kommentar till Officerstidningen skriver marinchef Johan Norlén att han är glad över att samtliga arbetstagarorganisationer är eniga i att marinens organisation behöver utvecklas och att han är tacksam för det samarbete som förelegat inriktningsbeslutet. Han delar däremot inte bilden avseende bristande samverkan i processen.

    Information om arbetet gavs under våren 2025 och därefter löpande inklusive under fyra spel på organisationen som genomfördes under 2026 intill ASU den 13 maj. Så fort det externt framtagna förslaget anpassats delgavs det, vilket skedde i mitten av januari 2026. Förslaget lades på bordet och ATO samt skyddsorganisationen fick ge sina synpunkter. Jag menar att ett förslag måste presenteras innan samverkan kan ske om vägen framåt”, skriver marinchef Johan Norlén.

    Han skriver vidare att flera synpunkter från arbetstagarorganisationerna har omhändertagits.

    Vad gäller riskanalysen vill jag betona att den inte är färdig förrän hela arbetet är genomfört. Det är ett levande dokument som kommer att fortsätta utvecklas, inte minst nu när arbetet når den lokala nivån och implementeringen startar”, skriver Johan Norlén.

    Läs hela repliken här.

    Ur arkivet: