Skärpt bevakning efter intrånget på Muskö

Efter det olagliga intrånget på Musköbasen i december förra året har säkerheten på anläggningen höjts och ytterligare åtgärder planeras. Vid årsskiftet tar Amfibieregementet över bevakningen av området.

På Muskö används elektronisk övervakning och sensorer larmar om någon passerar skyddsobjektsgränsen, vilket händer till och från, enligt säkerhetschefen. – Då åker vi ut med vår patrullbåt och stoppar dem.

Den 2 december 2018 greps två män i 30-årsåldern efter att olovligen ha tagit sig in på Musköbasen. Rättegången mot de båda männen, den ene från Belgien och den andre från Storbritannien, kommer troligen att inledas efter jul och åtalet gäller olaga intrång på anläggningen vid upprepade tillfällen. Anders Engkvist är säkerhetschef på marinstaben. Han berättar att flera säkerhetshöjande åtgärder vidtagits efter den här händelsen.

– Vi har lagt om våra säkerhetsrutiner, ändrat i våra bestämmelser, byggt nya staket och grindar och utökat den personella bevakningen. Vi har också sagt upp avtalet med Securitas och från årsskiftet kommer Amf 1 att ansvara för bevakningen av anläggningen, men att vi sagt upp avtalet med Securitas har ingenting med intrånget att göra. 

» Vi har ett annat säkerhets­läge nu och det är väldigt krispigt överallt. «

Redan innan intrånget 2018 hade beslut fattats om att höja säkerheten på anläggningen. Exempelvis har man röjt skog runt staketen för att göra det enklare att patrullera området. Byggnader har försetts med nya högteknologiska kameror och larmsystem och förändringar har gjorts i de administrativa säkerhetssystemen. Att Musköbasen ligger vid vattnet är en extra utmaning när det kommer till bevakning och övervakning. Anders Engkvist berättar att vissa internationella militära anläggningar använder flytande staket för att hålla obehöriga ute, men att det inte är ett alternativ i Sverige eftersom staketen inte klarar av is. Istället använder man elektronisk övervakning och sensorer som larmar om någon passerar skyddsobjektsgränsen, vilket händer till och från, enligt säkerhetschefen.   

– Då åker vi ut med vår patrullbåt och stoppar dem. Våra gränser är tydligt utmärkta i sjökorten och vi har lagt ut bojar som visar vart skyddsobjektsområdet börjar. Men jag upplever att det finns en nonchalans hos folk. Man tycker inte att det är så farligt, man ville ju bara ”titta lite”.

I marinen tas alla överträdelser på allvar, säger Anders Engkvist. I första hand polisanmäls de till militärpolis som brott mot skyddslagen.

– Vi hade ett fall som nyligen avslutades i tingsrätten där man dömdes till böter för att ha överträtt skyddsobjektsgränsen. I ett annat fall var det en chaufför från ett civilt företag som under en övning tog fram kameran och började fotografera. En militärpolis såg vad som hände och det slutade med ett strafföreläggande.

Anders Engkvist är säkerhetschef på marinstaben. Han leder arbetet med att höja säkerheten på marinbasen.

I samband med ombyggnaden av lokalerna på Muskö rör sig fler civilanställda än vanligt inne på området. En stor mängd gods transporteras också in och ut genom grindarna och arbetare kommer och går. Alla som jobbar inne på området har genomgått en säkerhetsprövning och fått ett par timmars intern säkerhetsutbildning, berättar Anders Engkvist. Av de civila fordon som passerar genom grindarna genomförs slumpvisa kontroller.

– I omgångar har Securitas genomfört kontroller av fordon, framför allt större lastbilar. Godshanteringen är en utmaning för oss som vi ska försöka lösa innan det händer något, säger han och fortsätter.

– Vi får inte vara naiva. Vi har ett annat säkerhetsläge nu och det är väldigt krispigt överallt. Det är också något vi pratar om med de civila som bor här ute. När vi stöter på dem i samband med patrullering brukar vi passa på att berätta lite om vår verksamhet och tala om att de gärna får höra av sig till oss om de ser något misstänkt. Det har faktiskt hänt att civilbefolkningen här på Muskö har ringt eller skickat brev om vad de upplever som säkerhetshot mot Försvarsmakten på Muskö.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

I september presenterades resultaten från årets GU-enkät. I likhet med förra året beskrivs kränkningar som ett fortsatt problem bland de värnpliktiga. Andelen kvinnor som upplever att de utsatts för kränkningar är överrepresenterade bland de svarande. Trots det får Försvarsmaktens grundutbildning som helhet höga betyg.

GU-enkäten genomförs bland värnpliktiga. I årets undersökning deltog 3 718 personer, vilket motsvarar 81 procent av värnpliktskullen.

Varje år får värnpliktiga svara på GU-enkäten när det närmar sig slutet på deras grundutbildning. I likhet med förra året får utbildningen höga helhetsomdömen och 79 procent skulle i stor utsträckning rekommendera andra att göra utbildningen. Nästan lika många tror att den kommer vara en god merit i det framtida civila arbetslivet. Hälften av de tillfrågade kan tänka sig ett fortsatt engagemang inom Försvarsmakten, även om det är något färre än föregående år. Det är en större andel av kvinnorna än männen som kan tänka sig ett fortsatt engagemang.

Däremot upplever 28 procent att det förekommer kränkningar och diskriminering. Föregående år låg motsvarade siffra på 30 procent. 

Överste Peter Nilsson är chef för Högkvarterets rekryteringssektion och kommenterar resultaten från enkäten i en artikel på Försvarsmaktens sajt: 

– Tyvärr ser vi att det fortfarande förekommer dålig jargong, tillmälen och kränkningar, dels mellan soldater men också mellan soldater och befäl, säger Peter Nilsson.

Peter Nilsson, HKV 2020
Peter Nilsson

Han säger att Försvarsmakten under flera år arbetat med att bekämpa ovälkommet beteende i grundutbildningen, och att arbetet fortsätter.

Andelen kvinnor som upplever att de utsatts för kränkningar är överrepresenterade med 47 procent jämfört med andelen män på 23 procent. Inom den kvinnliga gruppen har majoriteten utomnordisk bakgrund. Berättelserna i de öppna svaren vittnar om utsatthet kopplat till flera av diskrimeringsgrunderna så som kön, sexuell läggning och etnicitet. I några av enkäterna beskrev värnpliktiga sina upplevelser: ”Blivit kallad neger”, ”Har blivit kallad hora, jävla slyna och blivit slagen på rumpan” och ”Verbala kränkningar är vanligt förekommande hos nyutbildade befäl som inte vet hur de ska agera i sin ledaroll. Maktförhållandet är extremt orättvist mellan värnpliktiga och befälen vilket resulterar i maktmissbruk.”

Olof Wärmländer är kommunikationsansvarig på Pliktrådet, som representerar Sveriges totalförsvarspliktiga gentemot samhället och myndigheter. Han är medveten om Försvarsmaktens återkommande problematik med kränkningar och diskriminering inom den militära grundutbildningen, och menar att det är en arbetsmiljöfråga.

– En anledning är att det blir fler värnpliktiga per befäl, men frågan är större än så och har att göra med hela utbildningsmiljön. Försvarsmakten måste i högre utsträckning jobba mer med att ställa krav på att värdegrunden följs, säger han.

pliktradet-2000px kopiera
Olof Wärmländer

I årets enkät har totalt 41 personer (motsvarande 1,1 procent av de svarande) öppet beskrivit hur de blivit utsatta för sexuella trakasserier. Huruvida det skett en ökning eller minskning från föregående år är svårtolkat då metoden för själva undersökningen var utformad på ett annat sätt. 2020 var motsvarande siffra utifrån öppna beskrivningar om sexuella trakasserier två procent.

Peter Nilsson vid Högkvarterets rekryteringssektion säger att officerskåren fått i särskilt uppdrag inom ramen för FM Agera, att jobba vidare med Försvarsmaktens värdegrund och att coacha unga befäl i ledarskapet i syfte att minska ovälkommet beteende.

»Försvarsmakten måste i högre utsträckning jobba mer med att ställa krav på att värdegrunden följs.«

– Alla ärenden som kommer till förbandets kännedom ska utredas och alltid konsulteras med UOB (Utredningsgrupp ovälkommet beteende). Men det finns fall som aldrig kommer till vår kännedom och här måste vi jobba mer för att hela kedjan ska fungera. Det ska alltid finnas förtroendevalda att gå till och som tar det vidare, säger Peter Nilsson. 

Pliktrådets Olof Wärmländer välkomnar arbetet, men menar samtidigt att det finns mer att göra.

– Det får inte bli så att man bara hanterar saker som hänt, man måste jobba förebyggande och hantera arbetsmiljön och stoppa grunden till detta. Annars kommer kulturen bara föras vidare, säger han.  

Av årets enkät framkommer också att värnpliktiga upplever informationen inför sin befattningsutbildning som bristande. Över en tredjedel uppger att befattningsutbildningen stämt dåligt överens med deras förväntningar.

FAKTA

Enkät bland värnpliktiga
GU-enkäten genomförs bland värnpliktiga och syftar till att ge ett underlag för att utvärdera utbildningen. Bland annat ställs frågor om upplevelsen av utbildningen, om personlig utveckling, ledarskap, hur man upplever sig ha blivit behandlad och om fortsatt engagemang inom försvaret. På årets undersökning svarade 3 718 värnpliktiga, motsvarade 81 procent. Totalt är 35 förband/utbildningsorter representerade i undersökningen. Undersökningen är utförd av Kantar Sifo i samarbete med Försvarsmakten.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Officerstidningen vann ett av Fackförbundspressens journalistpriser nyligen. Tidningens art director Christian Gård prisades för bästa redigering."Det är väldigt roligt att tidningens fina formgivning prisas", säger chefredaktör Josefine Owetz.

Fackförbundspressens journalistpriser för 2020 års bästa journalistiska prestationer delades ut vid en prisutdelning den 27 oktober. Officerstidningen var nominerad i kategorin ”Bästa redigering” för formgivningen av temasidorna om Försvarsmaktens tillväxt i nr 2 förra året och vann prisklassen.

Motiveringen till priset lyder: ”När många väljer att förenkla och rationalisera är det här ett exempel på motsatsen. Genomarbetat och med finurliga detaljer som binder samman text, foton, illustrationer och grafik till en imponerande helhet. Hatten av för uniformerna utan ansikten.”

Juryn har bestått av Ola Carlson, Helena Davidsson Neppelberg och Carina Länk. Jurysamordnare har varit Karin Virgin.

– Det är ju alltid roligt när ens arbete uppmärksammas! Tycker också att den här nomineringen är ett bra kvitto på det arbete vi gjort – och fortfarande gör – med Officerstidningen för att leverera en läsvärd och attraktiv tidning till medlemmarna, sa Christian Gård när nomineringen offentliggjordes.

Övriga nominerade i kategorin är Sofia Andersson för Hotellrevyn och Lotta Lundin för Publikt. Läs mer om prisutdelningen här.

Föreningen Fackförbundspressen samlar tidningar utgivna av organisationer inom LO, Saco och TCO. Föreningen arbetar för att stärka intresset för fackförbundspressens journalistik och för att ge den större genomslag i samhällsdebatten.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarsmakten ska växa med fem nya regementen och en flygflottilj för att stärka Sveriges försvarsförmåga. I oktober har tre nya organisationsenheter återinvigts: Älvsborgs amfibieregemente, Upplands flygflottilj och Dalregementet.

Kronprinsessan Victoria deltog vid invigningsceremonin av Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, i Göteborg.

Den 1 oktober återinvigdes Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, i Göteborg av kronprinsessan Victoria. Under ceremonin hölls bland annat ett anförande av överste Fredrik Herlitz, nyligen utnämnd chef för Älvsborgs amfibieregemente och Göteborgs garnison.

– Med ytterligare ett amfibieregemente etablerat här på västkusten ökar vi inte bara vår förmåga att verka i flera riktningar samtidigt, utan också vår förmåga att permanent skydda viktig infrastruktur längs med hela Sveriges kust, säger Fredrik Herlitz i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Den 14 oktober förklarade prins Carl Philip Upplands flygflottilj, F 16, i Uppsala återupprättad. Flottiljen lades ner 2003 och sedan dess har flygplats- och garnisonsansvaret legat hos Luftstridsskolan. Överste Pernille Undén är ny flottiljchef. 

2000 avvecklades Dalregementet, I 13, i Falun. 21 år efter nedläggningen var det den 23 oktober dags för regementet att återinvigas. 

— Låt återlämna Dalregementets fana, sa Kung Carl XVI Gustaf och förklarade regementet återupprättat.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post