Senast publicerat
Senast publicerat:

Flygvapnet vidtar åtgärder inom personalområdet

Sedan sommaren 2023 har en stor översyn på personal­området genomförts i flygvapnet. Arbetet går under namnet ”Framåt” och har tagit upp frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. I december fattade flygvapenchefen beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas för att skapa en mer hållbar arbetssituation för flygvapnets anställda.

Josefine Owetz
Flygvapnet startade förra sommaren ett partsgemensamt arbete inom personalområdet för att identifiera utvecklings- och åtgärdsområden.

Foto: Hampus Hagstedt/Försvarsmakten

Det försämrade omvärldsläget ställer nya och högre krav på Försvarsmakten och dess personal. Myndigheten behöver växa numerärt men också säkerställa att medarbetare vill stanna kvar. Med utgångspunkt i dåvarande ÖB:s dagorder om personalområdet från 2022, och när det arbetet fördelades ut i linjen, startade flygvapnet 2023 ett partsgemensamt arbete inom personalområdet för att identifiera utvecklings- och åtgärdsområden.

– Vi står inför fortsatt tillväxt och vi omsätter materielsystem. Vi är också Natoallierade, med alla de förändringar som det innebär. Allt detta aggregerat gör att det blir än viktigare att säkerställa behålla-perspektivet för personalen, en god arbetsmiljö och andra åtgärder för den operativa effekten, säger brigadgeneral Tommy Petersson, ställföreträdande flygvapenchef.

Han har lett styrgruppen som arbetat med ”Framåt”, som står för ”Flygvapnets revidering av mål och åtgärder på personalområdet”. Syftet har varit att identifiera och ge förslag på åtgärder som säkerställer att flygvapnet är en ”modern, konkurrenskraftig och attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare”. I gruppen har bland annat flygvapenförvaltaren, flygvapnets ekonomichef, flygvapnets HR-chef och HR-strateg samt fackliga representanter från arbetstagarorganisationerna, ATO, ingått.

– Vi valde från början metoden att göra detta helt partsgemensamt och har haft med alla fyra arbetstagarorganisationer som finns representerade i flygvapnet. Även flygvapnets centrala skyddsombud har ingått i styrgruppen, säger Tommy Petersson.

Jag skulle säga att flygvapnet i dag kontra flygvapnet på 10-talet är som natt och dag vad gäller synsättet kring distansarbete

Efter att gruppen identifierat ett antal temafrågor gick frågeställningar ut till alla förband och flottiljer i flygvapnet. Inom ramen för arbetsplatsträffar diskuterade personalen frågor om avtal och villkor, arbetsmiljö, materiel, lön och karriär- och kompetensutveckling. Arbetslagen formulerade därefter förslag på åtgärder inom dessa områden. Totalt kom flygvapnets anställda in med över 2 700 åtgärdsförslag. Dessa förslag prioriterades sedan av arbetsgrupper bestående av representanter för olika personalkategorier, förklarar Tommy Petersson.

– Utifrån arbetsgruppernas redovisningar och Flyg-
stabens klustringar har vi i styrgruppen sedan kokat ned detta till 80 åtgärdsförslag och en gemensam enhetlig bild som sammanställdes till slutrapporten.

Slutrapporten var färdig i slutet av oktober. Åtgärdsförslagen omfattar bland annat hållbar arbetssituation, effektivt nyttjande av kompetens och relevanta löner och villkor.

Liknande läsning:
margaretabsandeback_24-11-21_MBS8071--

”Jag vill passa på att tacka alla medarbetare som har bidragit i arbetet och inkommit med förslag. Jag vill även tacka ATO för den goda samverkan. Det har verkligen varit ett tillsammans-arbete”, säger Tommy Petersson, ställföreträdande flygvapenchef.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Officerstidningen träffar Tommy Petersson och Henning Rothman, flygvapnets tillförordnade HR-chef vid intervjutillfället och numera HR-strateg sedan årsskiftet, på Flygstaben i Uppsala. Hit pendlar varje vecka ett stort antal medarbetare från orter som Luleå, Ronneby, Linköping och Såtenäs. Ett område som har haft särskilt fokus i arbetet är just frågan om pendling. ”Flygstabshus” är ett begrepp som funnits i flygvapnet de senaste åren och innebär att det ska finnas tillgängliga arbetsplatser på garnisonsorterna.

– Det är något som växte fram under pandemin och som vi har behållit. För att vara en modern och attraktiv arbetsgivare behöver vi kunna möjliggöra för att man kanske inte alltid behöver vara här på Flygstaben fysiskt måndag till fredag. Då behöver vi se till att det finns kontor på garnisonsorterna och så jobbar man kanske ett par dagar där och ett par dagar här, för att skapa en bättre ”work-life balance” för våra anställda, säger Tommy Petersson.

I rapporten föreslås att distansutbildning ska kunna möjliggöras i större utsträckning än i dag, för att minska behovet av pendling.

– Pandemin lärde oss att jobba digitalt och vi har helt andra möjligheter i dag med VTC:er (videotelekonferenser, reds.anm.) med olika sekretessnivåer. Jag skulle säga att flygvapnet i dag kontra flygvapnet på 10-talet är som natt och dag vad gäller synsättet kring distansarbete.

Men, konstateras det också, mycket av verksamheten är av sådan karaktär att arbetet behöver genomföras fysiskt på plats i flygvapnets lokaler. Däremot bör en ökad tillgång till flygstabshus bidra till att öka flexibiliteten för den militära personalen.

– I slutrapporten där vi tittar på åtgärder för en flexibel arbetssituation så är det en slutsats som vi har identifierat. Det handlar dels om att kunna sitta på en garnison närmare det egna hemmet, dels om att faktiskt kunna sitta i hemmet när det är möjligt, säger Henning Rothman.

Vilka är dina förhoppningar med Framåt?

– Ytterst är det att vi får starkare krigsförband. Det är det uppenbara svaret. Men sedan är det att vi ska vara en relevant del av arbetsgivaren där vi erbjuder arbetsmiljö, avtal och villkor, löner och utvecklingsmöjligheter som står i paritet med omvärlden. Vi tycker naturligtvis att vi är en attraktiv arbetsgivare i dag, men det här arbetet ger oss också kraft att fortsätta och bli ännu mer attraktiva och relevanta, säger Henning Rothman.

margaretabsandeback_24-11-21_MBS8224--

”Av de 2 700 åtgärdsförslagen var det flest åtgärdsförslag under rubriken arbetsmiljö. Där finns det ett stort mandat hos flygvapenchefen. Det har varit en aktiv tanke genom hela arbetet, att vi inte ska skapa en produkt som vi inte kan göra någonting med”, säger Henning Rothman, HR-strateg på Flygstaben.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Framåt-arbetets slutrapport utgjorde beslutsunderlag till flygvapenchefens direktiv för det fortsatta arbetet på personalområdet. Direktivet fattades i mitten av december och tydliggör vilka åtgärder som flygvapnet ska arbeta vidare med framåt. Det innehåller målsättningar, ansvarig för åtgärderna samt förväntat start- och leveransdatum.

– Vi har identifierat åtgärder som jag själv i min roll som flygvapenchef har mandat att åtgärda för att kunna vidta dem tidigt. Sedan finns det en rad åtgärder där alla mandat inte ligger hos mig. Det kan vara lönebildningsfrågor, villkorsfrågor och andra frågor som handlar om lagar, regler och förordningar som tar längre tid att åtgärda. De är inte mindre viktiga men de blir mindre omedelbara än de beslut som man själv kan fatta, säger flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman.

Han förklarar att han är nöjd med arbetet som bedrivits och menar att det är en styrka att flygvapnet har tagit ett helhetsgrepp på personalområdet.

– Det har varit lärorikt för alla inblandade tror jag. Att faktiskt ta sig tiden och sätta sig ner och titta på vad är det egentligen som utgör en väl fungerande arbetssituation på alla nivåer, säger Jonas Wikman och fortsätter:

– Vi har i dag en god bild av läget och en plan framåt. Det känns väldigt bra. Det finns fortfarande en frustration i organisationen för att de problem som vi har identifierat kvarstår, och det kommer de att göra ytterligare en tid. För detta arbete kommer att ta tid och det är många åtgärder som nu ska genomföras.

Vi har inte kapacitet att tillväxa i den takt som omvärlden försämras.

Ett område i slutrapporten handlar om arbetsbelastning. Enligt den senaste medarbetarundersökningen FM Vind upplever chefer på olika nivåer i flygvapnet generellt utmaningar med administration, hög arbetsbelastning och otillräcklig tillgång till personal, enligt slutrapporten. Av rapporten framgår att arbetsbelastningen av de flesta arbetslag upplevs som att den har varit alltför hög under en lång tid och anställda beskriver att det inte finns balans mellan uppgifter och resurser.

Upplever du att du som flygvapenchef har en balans mellan flygvapnets uppgifter och personalresurser?

– Det enkla svaret är nej. Men svaret är nej för att omvärlden ser ut som den gör. Personalresurserna är dimensionerande för oss och för vad vi klarar av att göra, och kommer att vara under överskådlig tid. Det är också på något vis karaktären av tillväxtfasen för Försvarsmakten i stort. Vi har inte kapacitet att tillväxa i den takt som omvärlden försämras, så personalresursen kommer att vara begränsande.

Införandet av projektets olika åtgärder har nu påbörjats. Bland de omedelbara åtgärderna med leverans första kvartalet i år återfinns flera punkter inom området ledning som ska genomföras på respektive organisationsenhet. Det handlar bland annat om att avsätta tid och arbetsgrupper för att identifiera och genomföra åtgärder för att minska och underlätta administrationen för chefer i flygvapnet.

Vad förväntar ni er att respektive OrgE ska göra?

– OrgE har en jättestor del i det här och på nivåer därunder. Många av åtgärderna handlar om arbetssätt, handlingsfrihet och flexibilitet i organisationen. Där kan vi från centralt håll leda, men på respektive OrgE måste man hitta lokala tillämpningar, säger Jonas Wikman.

En del av åtgärderna i direktivet är sådant som flygvapnet kommer att jobba med. För vissa av de föreslagna åtgärderna ligger mandatet på försvarsmaktsnivå, andra hos Arbetsgivarverket. I slutrapporten betonas behovet av en översyn av avtal för utlandstjänstgöring, med särskilt fokus på förändrade villkor för medföljande.

Är det några särskilda frågor som ni ser behöver lyftas till högre nivå?

– Utlandsdelarna är ett sådant område. Nu när vi ser en väsentligt högre andel av arbetstagare som ska tjänstgöra utomlands i Natostab och liknande så blir en översyn av URA-avtalet och den typen av frågor viktigare. Det är en fråga som inte är okänd, varken hos Försvarsmakten centralt eller i staten i övrigt. Men vår slutrapport ger ytterligare belysning av den frågan, säger Tommy Petersson.

Han betonar att arbetet inte slutar i och med att slutrapporten nu är färdig och att flygvapenchefens direktiv är fastställt.

– Under 2025 är detta en stående punkt på flygvapnets ASU (samverkansgrupp där arbetsgivare och fackförbund deltar, reds.anm.) och vi ska följa upp det kontinuerligt. Vår plan är också att ha en särskilt dedikerad kraft som följer upp implementeringen.

Kommer ni att kunna möta förväntningarna hos flygvapnets anställda tror ni?

– Jag kan inte lova guld och gröna skogar och att alla ska få allt. Men det finns inget viktigare än vår personal och i detta omvärldsläge – med denna förändringstakt, med omsättning av alla system, med Natointrädet – så är personalen the ”center of gravity” för att det ska funka, säger Tommy Petersson

Fakta

Framåt-arbetet

”Framåt” står för ”Flygvapnets revidering av mål och åtgärder på personalområdet”. Syftet med projektet är att stärka flygvapnets position som en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. Arbetet har tagit upp områden som avtal och villkor, arbetsmiljö, materiel, lön, karriär- och kompetensutveckling. Inom varje av dessa rubriker har åtgärder identifierats för att stärka personalområdet.

Källa: Slutrapport Framåt på personalområdet (FM2023-24809:5)

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Flygvapnet fyller 100 år samtidigt som nya flygsystem införs, rymdförmågan byggs upp och Natobidrag genomförs. Men enligt flygvapenchef Jonas Wikman är den viktigaste utmaningen en annan: att skapa en organisation som klarar ett säkerhetsläge som är oförutsägbart och där tempot aldrig går tillbaka till det normala.

Josefine Owetz
Jonas Wikman
"Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos", säger flygvapenchef Jonas Wikman.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman sitter uppe på däck ombord på HMS Carlskrona och blickar ut över Visby hamn. I likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt schema i Almedalen och deltar i många panelsamtal.

Men innan dagens seminarier tar vid, bland annat ett med rubriken ”Nästa generations luftstrid i en multidomänkontext”, ska han summera hur det första halvåret av 2026 har varit för flygvapnet.

– Jag tycker att läget är gott. Vi har ett bra och intensivt år. Organisationen är satt under press med stora externa och interna förväntningar på vad vi ska åstadkomma, både vad gäller förmågeutveckling och den säkerhetsmiljö vi lever i. Men jag känner att vi levererar. Det handlar om flygvapnets nästa steg, införandet av nya plattformar och nya förmågor.

Bland vårens större händelser för flygvapnet lyfter Jonas Wikman bidraget till Natos Air Policing på Island, som är en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Under årets första månader bemannade en kontingent från Skaraborgs flygflottilj alliansens incidentberedskap. I februari deltog svenska flygbasjägare i den danska övningsserien Arctic Endurance 26 på Grönland för att stärka säkerheten i området och öva försvaret av Natos norra flank.

– Det känns nästan som länge sedan nu, men det är bara några månader sedan som vi genomförde det, i en tid då säkerhetssituationen i Arktis var väldigt aktuell.

Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående.

Samtidigt pågår ständigt incidentberedskapen på hemmaplan, med flera insatser hittills i år. Den 13 juni meddelade Försvarsmakten att flygvapnet dagen innan genomfört dubbla insatser mot ryska stridsflyg nära svenskt luftrum.

– Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående. Det är utmanande, men samtidigt känner jag att vi levererar på de uppdrag vi har, även när det gäller att utveckla framtida förmågor, säger Jonas Wikman och fortsätter:

– Jag känner mig trygg med var vi är och vart vi är på väg. Min bild är också att vi har en organisation som är stolt över vad vi åstadkommer med de förutsättningar vi har. Så här ett halvår in så kunde jag inte vara mer stolt över mitt flygvapen än vad jag är just nu – ett flygvapen som dessutom fyller 100 år i år.

Flygvapnet 100 år

Flygvapnet 100 år firades den 1 juli med en jubileumsceremoni vid Flygarmonumentet vid Karlaplan i Stockholm.

Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

Samtidigt som verksamheten pågår för fullt firar flygvapnet sitt 100-årsjubileum. Jonas Wikman medger att han först såg jubileumsåret som ytterligare en uppgift i en redan full kalender, men i stället har det blivit något helt annat.

– Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör. För när man står där varje dag så känns kanske allting som ett motstånd och som en övermäktig uppgift. Men när man står utanför och betraktar oss så är det ett väl fungerande maskineri som levererar på en högre nivå än vad folk förväntar sig. Och det önskar jag att organisationen får känna ibland. Jag tror och hoppas att 100-årsfirandet är ett tillfälle för att göra det.

Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

För flygvapnet är 2026 också ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess. Jonas Wikman lyfter bland annat införandet av Jas 39 Gripen E, de nya radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye, transportflygplanen C 390 och TP 106 och det nya skolflygplanet SK 40. Samtidigt sker flera satsningar inom rymdområdet och i maj skickades Försvarsmaktens första militära spanings- och övervakningssatellit upp i rymden.

– Det är väldigt vältajmat. Vi tar steget in i en ny generation krigföringsförmåga där rymden, Gripen E och GlobalEye är byggda för att fungera tillsammans med armén, marinen och våra allierade i Nato inom ramen för multidomäna operationer, säger han och fortsätter:

– Vi har tagit viktiga steg inom rymdområdet och har blivit en operatör i rymden på riktigt under det här året. Rymdförmågan är till för att vi ska bättre ha en kapacitet att koppla ihop de olika domänerna och nationerna. Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

Jonas Wikman, flygvpapenchef

För flygvapnet är 2026 ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess, däribland Jas 39 Gripen E, transportflygplanen C 390 och TP 106 och radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye.

Foto: Jesper Frisk/DI/TT

Hur ser det ut med flygvapnets personalförsörjning?

– Personalförsörjning är fortsatt en begränsande faktor för oss och kommer att vara det under lång tid. Med det sagt tycker jag att vi har gjort betydande framsteg. Vi har gjort en grundlig analys baserat på personalens iakttagelser och gett oss på flera områden som vi har haft särskilda problem med.

Han lyfter den satsning som gjorts inom teknikerområdet det senaste året och det stora arbetet som går under namnet ”Framåt”. Under 2023 genomfördes en stor översyn på personal­området i flygvapnet. Arbetet tog frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. Jonas Wikman fattade därefter beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas för att skapa en mer hållbar arbetssituation för flygvapnets anställda.

Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

– Vi har fortsatt prioriterat arbetet inom det vi kallar ”Framåt”. Jag är stenhård på att följa upp alla åtgärderna. De följs upp kvartalsvis och vi räknar med att vi ska få ett väldigt bra resultat. Jag tycker att vi är på rätt väg, men det tar lång tid och vi har mer jobb kvar att göra. 

En fråga som han återkommer till under intervjun är balansen mellan uppgifter och resurser. Jonas Wikman menar att Flygstaben länge har försökt väga uppgifter mot resurser, men att dagens säkerhetsläge kräver ett annat synsätt.

– Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos. Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

Flygvapnet 100 år

"Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör", säger Jonas Wikman om att flygvapnet i år firar 100 år.

Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

Han beskriver det med uttrycket ”Embrace the Chaos”, att acceptera att nya uppgifter och förändringar inte är undantag utan det nya normala. Målet är därför inte att allt ska hinnas med, utan att organisationen ska prioritera rätt och känna att ett väl utfört arbete är alldeles tillräckligt.

– Man måste kunna gå hem när arbetsdagen är slut och känna att man gjort ett bra jobb och är uppskattad, även om hela uppgiften inte är löst. Vi som chefer och ledare ska känna förtroende för att organisationen gör rätt prioriteringar.

I grunden handlar det om uppdragstaktik, konstaterar han. I en tid när omvärlden förändras snabbare än planeringscyklerna behöver högre chefer styra mot önskade effekter snarare än detaljerade planer. Förbanden ska få frihet att själva avgöra hur målen bäst nås utifrån den verklighet de möter.

– Det är ute på förbanden som kraften finns. Vi måste vidta åtgärder för att skapa en organisation som kan stå mitt i stormen. För det här är en dynamik som kommer att bestå en generation framåt. Vi vet vilka effekter vi ska uppnå: vi ska avskräcka, vi ska kunna försvara oss och vi ska utbilda förbanden till en viss nivå. Jag har fullt förtroende för att organisationen gör rätt saker.

Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det.

En av de största förändringarna i flygvapnet märks dock inte i nya flygplan, utan i hur organisationen är uppbyggd. Flygvapnet har det senaste året gått från två separata grund- och krigsorganisationer till en sammanhållen organisation där personalen redan tjänstgör i sina krigsbefattningar.

– Det innebär att alla anställda normalt redan befinner sig på den befattning de har i alla konfliktnivåer. Vi har en plan, leder med en order mot en chef. Jag är helt trygg med att det är rätt väg att gå. Vi är i en tid där vi har ett hot att hantera hela tiden och det kommer inte finnas en brytning mellan fred, kris och krig, utan det är en flytande skala. Vi kan inte omorganisera några gånger per år. Det här känns jättebra.

Har du något medskick till flygvapnets anställda?

– Jag kunde inte vara stoltare över flygvapnet, det är helt ärligt från mitt hjärta. Det är lätt att gå rakryggad här genom Almedalen med detta flygvapen i ryggen. Vi har verkligen levererat, både i det skarpa och i förmågeutvecklingsperspektivet. Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det. Varje gång människor utifrån möter flygvapnet slås de av lagandan och kamratskapet. Det är tillsammans vi löser våra uppgifter.

Ur arkivet: