Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmaktens nya skidstavar i glasfiber går lätt sönder

Runt årsskiftet började Försvarsmakten att leverera det nya skidsystemet M/25 till Norrlandsförbanden samt Skaraborgs regemente. Skidorna rapporteras vara relativt bra, men stavarna som är gjorda av glasfiber går lätt sönder. Nu har Försvarets materielverk fått i uppdrag att leta efter företag som kan tillverka stavar av stål istället.

Linda Sundgren
Kadetter vid specialistofficersutbildningen Mark i Boden under stridsutbildning i skarp ammunition vid Lombens skjutfält i Kalix. De flesta deltagare på bilden åker på de nya plastskidorna. Däremot är det bara den andra soldaten framifrån som har de nya glasfiberstavarna. Övriga åker med de gamla stålstavarna.

Foto: David Luttu Carr/Försvarsmakten

Vid årsskiftet började 5 000 par nya skidor av modell M/25 med tillhörande bindningar och stavar att levereras ut till aktuella förband. Skidorna är avsedda för förflyttning i lågland och skogsterräng. Ytterligare leveranser av cirka 10 000 par skidor är på väg in, enligt uppgift till Officerstidningen från Försvarsmaktens logistik.

Major Joakim Östlin, utvecklingschef på Försvarsmaktens vinterenhet, säger att det finns både för- och nackdelar med M/25 jämfört med den gamla träskidan M/40, även kallad Vita blixten. Den nya skidan är något längre, vilket ökar bärigheten i snön. Den är också mer lättåkt i viss terräng, medan den är svårare att manövrera i täta skogspartier.

M/25 är tillverkad i plast och lättare att underhålla, samtidigt som den upplevs som mer bakhal än Vita blixten. Att den är försedd med fjällmönster på undersidan likt en vallningsfri civil skida, räcker inte för att ge nödvändigt fäste i snön i alla situationer, enligt Joakim Östlin.

– Om man drar en tungt lastad pulka blir det väldigt bakhalt och soldaterna får förlita sig mer på armkraft. På K 4 funderar man på att fästa någon form av stighudar under skidorna, likt dem man kan ha på turskidor. Det skulle ge väsentligt mycket bättre grepp, säger han och fortsätter:

– Utmaningen med stighudar är att de kräver ganska mycket vård och omsorg och behöver förvaras rätt. Eftersom det inte finns några stighudar till just den här skidan måste man också modifiera skidan litegrand för att stighudarna ska passa.

Stavarna är systemets svaga punkt och det finns en hel del trasiga stavar där ute

Trots vissa nackdelar ger Joakim Östlin den nya skidan på det hela taget godkänt. Sämre är det med stavarna som beställts i fem olika längder. Stavarna är tillverkade av glasfiber. Det gör dem lättare än de gamla stålstavarna, men också betydligt mer ömtåliga. Det här är något som får konsekvenser ute på förbanden och Joakim Östlin säger att det redan har gått sönder ett stort antal stavar.

– Om man använder stavarna likt stålstaven vid exempelvis bandvagnstolkning är hållbarheten lägre och om soldaten faller över staven vid skidförflyttning går den lättare sönder. Vi ser också att stavarna trycks sönder vid lastning på exempelvis ett bandvagnstak. Stavarna är systemets svaga punkt och det finns en hel del trasiga stavar där ute, säger han.

Liknande läsning:

Nu försöker man istället att bibehålla de gamla stålstavarna som hör till Vita blixten, berättar Joakim Östlin.

– Stålstavar var vår rekommendation till Försvarets materielverk när vi lämnade in förslag för anskaffning av skidor, säger han.

Det nya skidsystemet är tillverkat i Finland av KSF Sport Oy och anskaffningen skedde via Natos stöd- och upphandlingsorganisation, NSPA. Skidsystemet används också av den finska Försvarsmakten sedan tidigare.

Kommendörkapten Per Wendel är sektionschef på stödavdelningens materielsektion vid Försvarsmaktens logistik. I ett mejl till Officerstidningen uppger han att glasfiberstavarna köptes in i brist på lämpliga alternativ. ”Det kan tyckas konstigt att vi anskaffar glasfiberstavar och inte stålstavar, men ibland måste man ta hänsyn till vad som faktiskt finns att köpa på marknaden. Vi har gett FMV i uppdrag att försöka hitta någon som kan vara intresserad av att tillverka stålstavar som motsvarar våra behov”, skriver han i mejlet.  

Bindningarna känns stabila och är riktigt bra

Något som däremot fungerar bra i det nya skidsystemet, enligt Joakim Östlin, är bindningarna.

– De kan användas både på Vita blixten och på den nya skidan. De är enkla att justera, passar de flesta skodon och är lätta att hantera även med handskar. Bindningarna känns stabila och är riktigt bra, säger han. 

De förband som tilldelats den nya skidan är Norrbottens regemente, I 19, Bodens artilleriregemente, A 8, Norrlands dragonregemente, K 4, Dalregementet, I 13 och Västernorrlands regemente, I 21. Även Skaraborgs regemente, P 4, har fått nya skidor avsedda för den vinterutbildning som bedrivs på Trängslet i Älvdalen. Enligt Per Wendel planerar Försvarsmakten att också göra försök med en mindre fjällskida, som ska tilldelas K 4. ”Fjällskidan har stålkanter och är smalare och kortare än M/25. Det ska innebära bättre fäste i hård snö samtidigt som bärigheten försämras”, skriver han.  

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Att omhänderta det ständigt ökande antalet veteraner, bättre möjligheter till återhämtning för soldater vid fronten och militärers psykiska hälsa. Det är frågor som står högt på dagordningen hos militära fackliga organisationer i Ukraina idag.

    Linda Sundgren
    Halyna Kavun
    Halyna Kavun var en av deltagarna under Euromils vårmöte i Stockholm i april.

    Foto: Foto: Filip Erlind

    Halyna Kavun var en av deltagarna under Euromils vårmöte i Stockholm i april. Tidigare arbetade hon som journalist i Kiev, men sedan 2022 är hon anställd i den ukrainska försvarsmakten på en befattning som hon av säkerhetsskäl inte vill offentliggöra. Halyna Kavun är också grundare och styrelseordförande i den fackliga paraplyorganisationen Platform of Military and Security Trade Unions of Ukraine (UUMS). Organisationen startade efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i ett försök att samla de fackliga förbunden och ge landets militärer en starkare röst.

    – I slutet av 2022 började folk från olika förband höra av sig. De undrade hur de skulle kunna bevaka sina rättigheter i den militära miljön som bara blev värre och värre. Vår armé var väldigt liten när kriget bröt ut och majoriteten av soldaterna kommer från andra delar av samhället, säger Halyna Kavun som började i försvarsmakten som volontär efter Rysslands annektering av Krimhalvön 2014. 

    Idag är UUMS en partnerorganisation till Euromil och arbetar med flera frågor som rör militärer och deras anhöriga. Halyna Kavun berättar att omhändertagandet av veteraner har blivit en stor fråga i Ukraina.

    – Framför allt är det våra politiker som lyfter veteranfrågan. Alla vet att någon gång kommer vi ha politiska val igen och vi har nu nästan en miljon veteraner. De är en viktig väljargrupp som alla politiker vill göra något för, och då behöver vi vara med och påverka så att de beslut som fattas också blir bra.  

    Förra året arrangerade vi en camp för soldater som hade tillfångatagits efter stormningen av stålfabriken i Mariupol.

    En av de viktigaste frågorna för UUSM är militärers psykiska hälsa, berättar Halyna Kavun.

    – Förra året arrangerade vi en camp för soldater som hade tillfångatagits efter stormningen av stålfabriken i Mariupol. En del av dem har kommit tillbaka genom fångutväxlingar och de är i stort behov av mentalt stöd, säger hon och fortsätter:

    – När de kom tillbaka till Ukraina såg de hemska ut och kunde börja gråta för ingenting. De hade blivit hjärntvättade av ryssarna som sagt åt dem att alla hade glömt dem och att Ukraina inte längre existerade. Såklart hade de utsatts för fysisk tortyr också.

    Halyna Kavun

    Foto: Filip Erlind

    Hon säger att flera av de frågor som hennes organisation arbetar med idag hänger samman med just psykisk hälsa. Däribland problemet att skapa tid för återhämtning för soldater vid fronten och införandet av fungerande rotationssystem.

    – Jag förstår att det inte är enkelt, men efter fyra år borde man ha fått till någon form av rotationssystem. Utan ett sådant blir det upp till varje befäl att fatta de besluten, säger hon och fortsätter:

    – De befäl som förstår människors värde gör allt de kan för att skapa tid för återhämtning. Soldaterna kanske inte alltid kan åka hem, men de kan i alla fall få komma till en rekreationsplats bakom frontlinjen där man kan laga lite mat, ta en dusch och få vård innan man åker tillbaka igen, säger hon.

    Ibland dröjer det mycket länge innan soldater ges tid till återhämtning.

    – Vi ser hemska exempel där man stannar tills 200 – 300 soldater har dödats eller skadats innan man tillåts åka därifrån, säger hon.

    Och det handlar inte bara om vilken flagga som ska vaja ovanför regeringsbyggnaden, det handlar också om att slippa leva i ett samhälle med tortyr, kidnappningar och mord. Sådant ser vi i de ockuperade områdena idag.

    Samtidigt är viljan att strida generellt hög bland soldaterna, enligt Halyna Kavun.

    – Många av dem som strider var inte ens soldater när kriget bröt ut. Det är vanliga människor med helt andra jobb, som nu kämpar för vårt land. Och det handlar inte bara om vilken flagga som ska vaja ovanför regeringsbyggnaden, det handlar också om att slippa leva i ett samhälle med tortyr, kidnappningar och mord. Sådant ser vi i de ockuperade områdena idag.

    Ur arkivet: