Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmaktens nya skidstavar i glasfiber går lätt sönder

Runt årsskiftet började Försvarsmakten att leverera det nya skidsystemet M/25 till Norrlandsförbanden samt Skaraborgs regemente. Skidorna rapporteras vara relativt bra, men stavarna som är gjorda av glasfiber går lätt sönder. Nu har Försvarets materielverk fått i uppdrag att leta efter företag som kan tillverka stavar av stål istället.

Linda Sundgren
Kadetter vid specialistofficersutbildningen Mark i Boden under stridsutbildning i skarp ammunition vid Lombens skjutfält i Kalix. De flesta deltagare på bilden åker på de nya plastskidorna. Däremot är det bara den andra soldaten framifrån som har de nya glasfiberstavarna. Övriga åker med de gamla stålstavarna.

Foto: David Luttu Carr/Försvarsmakten

Vid årsskiftet började 5 000 par nya skidor av modell M/25 med tillhörande bindningar och stavar att levereras ut till aktuella förband. Skidorna är avsedda för förflyttning i lågland och skogsterräng. Ytterligare leveranser av cirka 10 000 par skidor är på väg in, enligt uppgift till Officerstidningen från Försvarsmaktens logistik.

Major Joakim Östlin, utvecklingschef på Försvarsmaktens vinterenhet, säger att det finns både för- och nackdelar med M/25 jämfört med den gamla träskidan M/40, även kallad Vita blixten. Den nya skidan är något längre, vilket ökar bärigheten i snön. Den är också mer lättåkt i viss terräng, medan den är svårare att manövrera i täta skogspartier.

M/25 är tillverkad i plast och lättare att underhålla, samtidigt som den upplevs som mer bakhal än Vita blixten. Att den är försedd med fjällmönster på undersidan likt en vallningsfri civil skida, räcker inte för att ge nödvändigt fäste i snön i alla situationer, enligt Joakim Östlin.

– Om man drar en tungt lastad pulka blir det väldigt bakhalt och soldaterna får förlita sig mer på armkraft. På K 4 funderar man på att fästa någon form av stighudar under skidorna, likt dem man kan ha på turskidor. Det skulle ge väsentligt mycket bättre grepp, säger han och fortsätter:

– Utmaningen med stighudar är att de kräver ganska mycket vård och omsorg och behöver förvaras rätt. Eftersom det inte finns några stighudar till just den här skidan måste man också modifiera skidan litegrand för att stighudarna ska passa.

Stavarna är systemets svaga punkt och det finns en hel del trasiga stavar där ute

Trots vissa nackdelar ger Joakim Östlin den nya skidan på det hela taget godkänt. Sämre är det med stavarna som beställts i fem olika längder. Stavarna är tillverkade av glasfiber. Det gör dem lättare än de gamla stålstavarna, men också betydligt mer ömtåliga. Det här är något som får konsekvenser ute på förbanden och Joakim Östlin säger att det redan har gått sönder ett stort antal stavar.

– Om man använder stavarna likt stålstaven vid exempelvis bandvagnstolkning är hållbarheten lägre och om soldaten faller över staven vid skidförflyttning går den lättare sönder. Vi ser också att stavarna trycks sönder vid lastning på exempelvis ett bandvagnstak. Stavarna är systemets svaga punkt och det finns en hel del trasiga stavar där ute, säger han.

Liknande läsning:

Nu försöker man istället att bibehålla de gamla stålstavarna som hör till Vita blixten, berättar Joakim Östlin.

– Stålstavar var vår rekommendation till Försvarets materielverk när vi lämnade in förslag för anskaffning av skidor, säger han.

Det nya skidsystemet är tillverkat i Finland av KSF Sport Oy och anskaffningen skedde via Natos stöd- och upphandlingsorganisation, NSPA. Skidsystemet används också av den finska Försvarsmakten sedan tidigare.

Kommendörkapten Per Wendel är sektionschef på stödavdelningens materielsektion vid Försvarsmaktens logistik. I ett mejl till Officerstidningen uppger han att glasfiberstavarna köptes in i brist på lämpliga alternativ. ”Det kan tyckas konstigt att vi anskaffar glasfiberstavar och inte stålstavar, men ibland måste man ta hänsyn till vad som faktiskt finns att köpa på marknaden. Vi har gett FMV i uppdrag att försöka hitta någon som kan vara intresserad av att tillverka stålstavar som motsvarar våra behov”, skriver han i mejlet.  

Bindningarna känns stabila och är riktigt bra

Något som däremot fungerar bra i det nya skidsystemet, enligt Joakim Östlin, är bindningarna.

– De kan användas både på Vita blixten och på den nya skidan. De är enkla att justera, passar de flesta skodon och är lätta att hantera även med handskar. Bindningarna känns stabila och är riktigt bra, säger han. 

De förband som tilldelats den nya skidan är Norrbottens regemente, I 19, Bodens artilleriregemente, A 8, Norrlands dragonregemente, K 4, Dalregementet, I 13 och Västernorrlands regemente, I 21. Även Skaraborgs regemente, P 4, har fått nya skidor avsedda för den vinterutbildning som bedrivs på Trängslet i Älvdalen. Enligt Per Wendel planerar Försvarsmakten att också göra försök med en mindre fjällskida, som ska tilldelas K 4. ”Fjällskidan har stålkanter och är smalare och kortare än M/25. Det ska innebära bättre fäste i hård snö samtidigt som bärigheten försämras”, skriver han.  

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Kritiken som Officersförbundets företrädare lyfter mot processen i arbetet inför beslutet om marinens nya organisation delas inte av marinchef Johan Norlén. Han menar att arbetet har skett i samverkan med arbetstagarorganisationerna och skyddsorganisationen, skriver han i en replik.

    Marinchef Johan Norlén
    "Flera av de synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits vilket också givit att flera ATO är eniga till marinchefens inriktningsbeslut", skriverationen som genomfördes under 2026", skriver marinchef konteramiral Johan Norlén.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    ”Jag är mycket glad över att samtliga arbetstagarorganisationer, ATO, är eniga i att marinens organisation behöver utvecklas och är tacksam för det samarbete som förelegat inriktningsbeslutet. Däremot har jag några kommentarer kring den kritik som lyfts i denna artikel.

    Jag delar inte bilden som ges avseende samverkan. Information om arbetet gavs under våren 2025 och därefter löpande inklusive under fyra spel på organisationen som genomfördes under 2026 intill ASU den 13 maj. Så fort det externt framtagna förslaget anpassats delgavs det, vilket skedde i mitten av januari 2026.

    Förslaget lades på bordet och ATO samt skyddsorganisationen fick ge sina synpunkter. Jag menar att ett förslag måste presenteras innan samverkan kan ske om vägen framåt. Vid spelen har organisationen prövats och flera förslag har inkommit. Förslag på förändringar har omhändertagits, där organisationen för Sjöstridsskolan är ett exempel.

    Flera av synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits

    Flera av de synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits vilket också givit att flera ATO är eniga till marinchefens inriktningsbeslut. Exempelvis har hela tidsplanen för införandet skjutits fram ett år, vilket också Officersförbundets företrädare tar upp i artikeln.  Vad gäller riskanalysen vill jag betona att den inte är färdig förrän hela arbetet är genomfört. Det är ett levande dokument som kommer att fortsätta utvecklas, inte minst nu när arbetet når den lokala nivån och implementeringen startar.

    En av riskerna som identifierats är den, att samtidigt som ordinarie verksamhet ska genomföras, även göra ett förändringsarbete. Marinen har under fler år haft en omfattande verksamhet beroende på det allvarliga omvärldsläget. Här måste vi på alla nivåer vara tydliga med att prioritera arbetsuppgifter och väga dem mot resurserna.

    Tyvärr finns inte den perfekta tidpunkten att starta ett sådant här arbete, särskilt inte så som den säkerhetspolitiska utvecklingen ser ut men en sak är klar att det är bättre att genomföra den nu och inte i ett ytterligare försämrat säkerhetsläge.

    Som arbetsgivare är vi mycket måna om vår personals välmående och jag kommer att göra allt för att det fortsatta arbetet bedrivs med marinens utveckling där såväl personalen som uppdraget omhändertas.

    Samarbetet under framtagandet av inriktningsbeslutet har varit gott och konstruktivt och jag ser fram emot att tillsammans med ATO och skyddsorganisationen fortsätta arbetet mot framtidens marin.”

    Johan Norlén, marinchef

    Ur arkivet: