Senast publicerat
Senast publicerat:

Växande intresse för Marinstridsdagarna

Ord som ”gemensamt” och ”tillsammans” präglade Marinstridsdagarna 2020. Mycket handlade om uppbyggnaden av totalförsvaret och internationella relationer som flera talare menade att marinen och Försvarsmakten omöjligen klarar sig utan.

Redaktionen
Försvarsmakten
Marinstridsdagarna har blivit en mycket uppskattad och årligt återkommande sammankomst inom marinen sedan starten 2010.

Intresset för Marinstridsdagarna, som hålls i Karlskrona i januari varje år, fortsätter att växa. I år var omkring 1 700 personer på plats i örlogsstaden och ytterligare cirka 300 individer fick en dragning på Berga senare samma vecka. Årets tema var ”Om kriget kommer – marinen i totalförsvaret”, och den inledande dagen kom till stor del att handla om betydelsen av samarbeten med det civila samhället och försvarsmakter i andra länder.

– Vårt nätverk är otroligt viktigt, sa den avgående marinchefen Jens Nykvist när han höll sitt anförande om vägen framåt. Vi måste bygga det här tillsammans med andra

Hur långt samarbetet med det civila har kommit i praktiken ska prövas under Aurora 20, vilket flera talare lyfte fram. Inte minst övningsledaren för Aurora 20, Stefan Andersson, som gav en lägesrapport om förberedelser och målsättningar för övningen

– Aurora 20 kommer att sammanfalla med den totalförsvarsövning som inleddes i november förra året och som pågår under hela det här året. Aurora 20 är inte en militär övning med civila inslag eller en civil övning med militära inslag, det är en totalförsvarsövning. Inom ramen för övningen kommer vi bland annat att pröva hur drivmedelsförsörjning, elförsörjning och sjukvård fungerar under höjd beredskap.

Under dagen blev det också tydligt att det är lång väg kvar tills Sverige har ett totalförsvar att räkna med. Jenny Marklund, chef för Totalförsvarssektionen på Högkvarteret, belyste en rad problem och utmaningar som behöver omhändertas för att skapa det enhetliga totalförsvar som politikerna efterlyser. Ett sådant är förtydligandet av roller och ansvar i det civila. Det finns ingen som kan beordra ett civilt företag att ingå i försvarssamarbetet och bland de myndigheter som berörs av försvarsfrågor har man kommit olika långt med totalförsvarsarbetet. Dessutom behöver det skjutas till ekonomiska medel för uppbyggnaden av totalförsvaret.

– Vi bygger upp ett civilförsvar i en annan omvärld än den som rådde under kalla kriget. I dag finns det inga stora lager av drivmedel eller proviant, man jobbar efter just in time och vi har inte längre några K-företag (krigsviktigt företag, red. anm). Vi lägger ett tusenbitarspussel men många bitar saknas, sa Jenny Marklund.

»Finns inte viljan att agera kan man ha hur mycket materiel som helst, det kommer ändå inte att gå.«

Niklas Rossbach, historiker och förste forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, pratade om totalförsvaret ur aspekten försvars-viljan. Han konstaterade att grunden för ett försvar är att befolkningen vill försvara landet.

Liknande läsning:

– Finns inte viljan att agera kan man ha hur mycket materiel som helst, det kommer ändå inte att gå, sa han.   

Rossbach pekade på den komplexitet som finns i dagens krigföring med utnyttjande av sociala medier, trollfabriker och ekonomiska beroenden mellan länder:

– Allt var kanske inte bättre förr, men det var enklare. Förr tänkte man sig ett gråzonsläge på kanske en vecka innan strider utbröt. I dag kan det vara svårt att skapa sig en tydlig lägesbild. Gråzonsläget kan bli betydligt mer utdraget och att upprätthålla försvarsviljan över tid kan bli mycket problematiskt. 

En annan fråga som flera av föredragshållarna berörde var den om verksamhetssäkerhet. Bland dem övningsledaren för Aurora 20.   

– Verksamhetssäkerheten är särskilt viktig när vi sammanför flera olika personalkategorier i en och samma övning, sa Stefan Andersson. Vi vill inte ha en upprepning av den tragiska olyckan som skedde uppe i norr i våras (under Northern Wind 2019 omkom en kvinnlig hemvärnssoldat efter att tältet hon låg i blivit överkört av ett stridsfordon 90, red. anm.)

Även Jens Nykvist talade om betydelsen av att sätta säkerheten främst.

– Glöm inte att göra riskbedömningar i all er verksamhet, sa han. Allt vi gör blir bättre med god verksamhetssäkerhet.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Sverige ska skicka luftvärnssystemet Patriot och cirka 100 yrkesofficerare och soldater från Luftvärnsregementet till Polen. Det meddelade regeringen på en pressträff på tisdagen. Syftet är att skydda Natos logistiknav som används för militärt och civilt stöd till Ukraina.

    Josefine Owetz
    Luftvärnssystem 103/Patriot har funnits i Försvarsmakten sedan 2021.

    Foto: Försvarsmakten

    Det är första gången Sverige deltar i en Natoinsats med Patriot, luftvärnssystem 103. I uppgiften för styrkan från Luftvärnsregementet, Lv 6, ingår att skydda logistiknavet i Rzeszów i sydöstra Polen, som används som omlastningsplats för militärt och civilt stöd till Ukraina.

    – Uppgiften är att skydda logistikhubben, och därmed säkra att viktig materiel kommer till Ukraina. Det stärker Natos, Europas och Sveriges säkerhet, säger statsminister Ulf Kristersson (M) i ett pressmeddelande.

    Det svenska bidraget ska avlösa Nederländerna, som idag har uppdraget. Förbandet ska också bidra till Natos integrerade luft- och robotförsvar. Det blir underställt Nato och leds av alliansens luftkommando.

    – Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i pressmeddelandet.

    Förbandet är välövat och väl sammansatt för att lösa uppgiften

    Lv 6 ska genomföra insatsen från början av december fram till årsskiftet, och planerar för att kunna fortsätta insatsen under första halvåret av 2027, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

    – Omvärldsläget och uppgiftens komplexitet ställer stora krav, men förbandet är välövat och väl sammansatt för att lösa uppgiften, säger överste Sofia Westermark, chef för Luftvärnsregementet, i artikeln.

    Sedan den 1 oktober bidrar Sverige också för andra gången med stridsflyg från Blekinge flygflottilj, F 17, till skyddet av Natos östra flank. 

    – Det svenska deltagandet, med kvalificerade förmågor ur Luftvärnsregementet och Blekinge flygflottilj, kommer därmed både stärka Natos östra gräns i Polen och skyddet av den Ukraina-relaterade stödverksamheten där, säger arméchef generalmajor Johan Pekkari, i artikeln på Försvarsmaktens webbplats.

    Ur arkivet: