”En del förband verkar bli chockade”

Brister i medinflytande, kränkande jargong och dåligt anpassad materiel. I Pliktrådets nya rapporter uppdagas flera problemområden på förbanden.

Pliktrådet är det centrala medinflytandeorganet för värnpliktiga under grundutbildning.

Under det gångna året har Pliktrådet genom förbandsbesök granskat de totalförsvarspliktigas villkor och utbildningsmiljö. I rapporter från totalt nitton förband redovisar rådet sina slutsatser.

– Vi möts ofta av en positiv bild. De värnpliktiga hyser stor respekt för officerare och instruktörer som anses ha god pedagogik och i allmänhet vara kompetenta, säger Malin Eidmann, ledamot i Pliktrådet.

Men det förekommer undantag. Från ett förband rapporterar Pliktrådet om jargong med sexism, rasism och homofobi.

– Tyvärr är det så på vissa förband. Man pratar om att man vill förbättra jargongen, men det ageras väldigt lite. Och det är ganska milda konsekvenser. Det gör ju att man som individ tappar förtroende för systemet, säger Eidmann.

Malin Eidman
Malin Eidmann, ledamot i Pliktrådet

Pliktrådets uppgift är att företräda totalförsvarspliktiga under grundutbildning och ansvara för de värnpliktigas medinflytande i Försvarsmakten. Syftet är att skapa goda utbildningsförhållanden, men också att ge dem möjlighet att vara med och utveckla verksamheten.

   I flera av rapporterna kritiseras just möjligheten till medinflytande, som enligt Pliktrådet ofta har stora brister och ännu inte har implementerats fullt ut.

– Hela förtroendeorganisationen behöver rustas upp. Utbildningen för de förtroendevalda är inte helt tillfredsställande, det är svårt att förstå hur och vad man ska göra. Det saknas verktyg och hjälpmedel.

Möjligheten till individuell anpassning av materiel är en annan punkt som får kritik. ”FM satsar på en ökad mångfald, i synnerhet gällande kvinnor. Givet detta är det motsägelsefullt och kontraproduktivt att motarbeta individuell anpassning på förbandsnivå” går att läsa i en av rapporterna.

» Tyvärr är det så på vissa förband. Man pratar om att man vill förbättra jargongen, men det ageras väldigt lite. «

– Det är brister överlag, det är alltid något som saknas. M90-kängan har länge varit ett problem, en känga till alla olika fötter fungerar inte.

Ofta saknas små storlekar, av exempelvis Kroppsskydd 90, handskar och uniform. Även materielen är dåligt anpassad för små kroppstyper, enligt Pliktrådet.

– Stridsvästarna är för långa. I kombination med bärsystemen som har en väldigt lång rygg blir det problematiskt – avbärarbältet hamnar på rumpan i stället för på höften, om du får upp den på höften når ryggsäcken upp till huvudet, säger Malin Eidmann.

Frågan om fysiska åkommor dyker frekvent upp i rapporterna. På ett förband uppmärksammar Pliktrådet det höga antalet belastningsskador bland värnpliktiga och hur Försvarshälsan på förbandet inte alltid anser att den belastningstrappa som finns efterföljs. Enligt Pliktrådet lyfter Försvarshälsan på flera av förbanden problem med kravprofiler för vissa befattningar. Rådet uppmuntrar förbanden att se över dessa. Man betonar att kravprofilen kopplat mot fysisk styrka vid ett flertal förband har sänkts för ett antal befattningar.

I rapporterna går att konstatera att det dels resulterat i en ökning av värnpliktiga som söker vård hos Försvarshälsan, dels att värnpliktiga som haft fysiska åkommor sedan tidigare är överrepresenterade bland de befattningar där kraven sänkts.

”Värnplikten får inte under några omständigheter riskera att bidra till fysiska eller psykiska men, men risken för detta är uppenbar när individer bär på skador sedan innan” konstaterar rådet.

Det är första gången sedan värnpliktens återinförande som rapporterna skrivs. Nästa år ska de följas upp av Pliktrådet. Men redan nu driver rådets ledamöter på Högkvarteret för att få till en förändring av de övergripande problemen, berättar Eidmann.

– När det gäller förbandsspecifika saker vänder vi oss däremot direkt till förbanden. De flesta vill ha återkoppling, men en del förband verkar bli chockade över kritiken. 

Fakta
Pliktrådet

Pliktrådet är det centrala medinflytandeorganet för totalförsvarspliktiga under grundutbildning. Rådet består av fem före detta värnpliktiga. De företräder på nationell nivå samtliga värnpliktiga i Sverige och bedriver intresse- och rättighetsbevakning för deras räkning. Rådets ledamöter väljs på nytt årligen, men på grund av pandemin sitter nuvarande råd under två år, fram till våren 2021.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

”Just nu pågår en kamp för personalens villkor, samtidigt som de ska bemanna våra yttre försvarslinjer”. Det är ett av budskapen i Officersförbundets nya kampanj ”Försvara gränserna” som lanserades på onsdagen. I fokus är medlemmarnas löner och villkor.

Kampanjsidan för Officersförbundets nya kampanj "Försvara gränserna".

Jesper Tengroth, kommunikationschef på Officersförbundet och den som ansvarar för kampanjen:

– Officersförbundets medlemmar sliter enormt hårt i dessa tider av tillväxt. Det är verkligen våra medlemmar som gör grovjobbet när Försvarsmakten växer. Samtidigt belönas det väldigt dåligt och det vill vi lyfta fram i den här kampanjen, säger han.

Vad hoppas ni åstadkomma med kampanjen?

– Ytterst är det särskilda satsningar på löner och villkor. Det är märkligt att de lyser med sin frånvaro när de ekonomiska tillskotten är så stora. Och vi vet – för vi har undersökt det – att lönen och villkoren är viktiga för våra medlemmar.

Ja, förbundet har precis genomfört en medlemsundersökning. Vad visar den?

– Den visar bland annat att 6 av 10 medlemmar övervägt att sluta det senaste året och det är lönen som är den främsta orsaken till det. Nästan 80 procent tycker inte att lönen är rimlig i jämförelse med alternativt arbete utanför Försvarsmakten. Dessutom är det så att nära hälften har gett upp med att försöka påverka sin lön.

» 6 av 10 medlemmar har övervägt att sluta det senaste året och det är lönen som är den främsta orsaken till det. «

Tror ni att den här kampanjen kommer att leda till att särskilda löne- och villkorssatsningar görs i Försvarsmakten?

– Det är vår absoluta förhoppning. Att bara rekrytera nya soldater och yrkesofficerare kommer inte räcka till – det gäller att se till att människor inte slutar och då måste man våga jobba med att höja löner och förbättra villkoren. Det är också tydligt i arbetet inför årets Rals där cheferna för organisationsenheterna påtalat just det behovet. Och titta på polisen, där kom ju fack och arbetsgivare överens om särskilda lönesatsningar. Så om viljan finns så går det. Jag hoppas att vår kampanj kan ge en puff i rätt riktning, säger Jesper Tengroth. 

Kampanjen ”Försvara gränserna” kommer att pågå fram till dess att ett nytt kollektivavtal finns på plats nästa år. Kampanjen kommer att synas i bland annat tidningar och sociala medier.

Läs mer på försvaragränserna.se

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Om Sverige blir medlem i Nato kommer det att påverka Försvars­maktens sätt att arbeta. "Det är skillnad på att vara partner till Nato och att vara medlem. Det har Nato varit väldigt tydlig med", säger generalmajor Thomas Nilsson som leder den planeringsgrupp som förbereder inför ett medlemskap.

Nato består i dag av 30 medlemsländer. Försvarsalliansens högkvarter ligger i Belgiens huvudstad Bryssel, inte långt från EU:s institutioner.

Den 18 maj överlämnade Sverige, samtidigt som Finland, in ansökan om medlemskap i Nato. På Högkvarteret har en planeringsgrupp med ett 20-tal deltagare bildats med uppgift att analysera och förbereda för ett medlemskap. Planeringsgruppen leds av Thomas Nilsson, till vardags CIO i Försvarsmakten där han leder myndighetens strategiska informationshantering och it–verksamhet.  

– Ett Natomedlemskap kommer att påverka Försvarsmakten, vår planering och hur vi arbetar. Vi har under flera år jobbat nära Nato i olika delar, vi har till exempel övat tillsammans och vi har deltagit i Natoledda insatser. Men ett medlemskap kommer även att påverka vår förmågeplanering, ett område där vi inte arbetat lika nära Nato tidigare, säger han.

» Vi har tittat på möjligheten att få stöd från Nato samt allierade länder. «

Om Sverige går vidare i processen mot ett medlemskap förväntar sig Thomas Nilsson stöd från andra Natoländer för att underlätta inträdet i försvarsalliansen. 

– Vi har tittat på möjligheten att få stöd från Nato samt allierade länder och har mötts av positiva tongångar. Vi kommer också behöva utbilda en stor del av vår personal om Nato och där utgår jag från att vi får stöd om vi blir ett inbjudet land, säger han. 

Den norska samverkansofficer – överste-löjtnant Asle Strand – som tillfälligt tjänstgör på Högkvarteret kan komma att bli behjälplig i Natofrågor, även om det inte är hans huvudsakliga uppgift.  

– Han ingår i ett bilateralt utbyte mellan Sverige och Norge och hade varit här även utan vår Natoansökan. Men kan vi använda oss av honom i frågor som rör Nato kommer vi att göra det, säger Thomas Nilsson.  

Vad ett medlemskap skulle innebära för det svenska försvaret är under analys, men att det kommer att påverka står klart. I en dagorder som överbefälhavare Micael Bydén utfärdade den 16 maj står det att ”Svenska militärstrategiska intressen och konsekvenser av ett Natomedlemskap kommer att vara en del i mitt militära råd till regeringen den 1 november. Det kommer krävas hårda prioriteringar för balans mellan operationer, tillväxt och Natoanslutning.” I samma dagorder skriver ÖB att han rådde regeringen att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen. ”Som medlem i Nato ökar vår handlingsfrihet eftersom vi då kommer ha inflytande över såväl planering som försvar av vårt närområde i händelse av konflikt. Utanför Nato skulle Sverige bli en brännpunkt mellan Nato och Ryssland.” 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I studien ”Veteranhälsans limbo” undersöker forskaren Jan Grimell psykisk ohälsa hos utlandsveteraner. De han möter brottas med sådant som moraliska konflikter och känslor av meningslöshet. Många känner sig också ensamma och tycker att omgivningen inte förstår dem.

Att anpassa sig till vardagen hemma efter en utlandsinsats kan vara svårt för många. Det säger forskaren Jan Grimell som i sin forskningsstudie möter veteraner som upplever sorg, saknad och brist på försteålse från omgivningen.

När psykisk ohälsa bland utlands-veteraner diskuteras görs det ofta utifrån diagnosen posttraumatisk stress, PTSD. Men dåligt mående inom den här gruppen kan handla om betydligt mer än så. Det säger forskaren Jan Grimell som genom en ny studie vill öka förståelsen för mentala hälsoproblem som kan drabba utlandsveteraner.  

– Att enbart använda PTSD som måttstock för att avgöra om någon mår bra eller dåligt är ganska trubbigt. Det finns en stor gråzon mellan dem som har PTSD och de som mår bra, men den sortens ohälsa är inte lika enkel att sätta fingret på. Det är därför jag kallar studien Veteranhälsans limbo. Det är ett tillstånd utan namn fast det ändå är ett tillstånd, säger Jan Grimell.  

Jan Grimell-2021
Jan Grimell

I studien intervjuar han ett 30-tal utlands-veteraner. De drygt 20 veteraner han pratat med hittills upplever olika typer av besvär, men vissa problem är återkommande hos flera. 

– Det är ganska vanligt med moraliska konflikter eller till och med moraliska skador som kan uppstå om man inte kunnat agera enligt vad man anser vara moraliskt rätt utifrån militär eller personlig moralkompass. Ibland kan det också röra sig om ett upplevt moraliskt svek i relation till arbetsgivaren, säger han och berättar att symtomen hos de intervjuade visar sig på olika sätt. 

» Att enbart använda PTSD som måttstock för att avgöra om någon mår bra eller dåligt är ganska trubbigt. «

– Sorg och saknad är vanligt, och en längtan efter mening i livet. Man upplever att det man gjorde under insatsen var meningsfullt, men att den känslan är svår att hitta i vardagen hemma. Aggressionsproblem förekommer också och problem med sina relationer, framför allt om man lever nära andra i en familj. 

Kartläggningar av militärers hälsa brukar visa att folk i Försvarsmakten är friskare än befolkningen som helhet. Jan Grimell tror att det är en sanning med flera bottnar.  

– Militärer är friska, starka och dugliga, inte tu tal om den saken. Å andra sidan finns en tendens att inte riktigt tala om hur man egentligen mår. Det finns en styrkekultur inom försvaret och en uppfattning att man måste bita ihop. Många är också försiktiga med att dela med sig av sitt mående, både till arbetsgivaren och privat. Detta i kombination med att det saknas språk för måendets olika faser annat än ptsd gör att det kan vara svårt att prata om sitt mående.  

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post