”En del förband verkar bli chockade”

Brister i medinflytande, kränkande jargong och dåligt anpassad materiel. I Pliktrådets nya rapporter uppdagas flera problemområden på förbanden.

Pliktrådet är det centrala medinflytandeorganet för värnpliktiga under grundutbildning.

Under det gångna året har Pliktrådet genom förbandsbesök granskat de totalförsvarspliktigas villkor och utbildningsmiljö. I rapporter från totalt nitton förband redovisar rådet sina slutsatser.

– Vi möts ofta av en positiv bild. De värnpliktiga hyser stor respekt för officerare och instruktörer som anses ha god pedagogik och i allmänhet vara kompetenta, säger Malin Eidmann, ledamot i Pliktrådet.

Men det förekommer undantag. Från ett förband rapporterar Pliktrådet om jargong med sexism, rasism och homofobi.

– Tyvärr är det så på vissa förband. Man pratar om att man vill förbättra jargongen, men det ageras väldigt lite. Och det är ganska milda konsekvenser. Det gör ju att man som individ tappar förtroende för systemet, säger Eidmann.

Malin Eidman
Malin Eidmann, ledamot i Pliktrådet

Pliktrådets uppgift är att företräda totalförsvarspliktiga under grundutbildning och ansvara för de värnpliktigas medinflytande i Försvarsmakten. Syftet är att skapa goda utbildningsförhållanden, men också att ge dem möjlighet att vara med och utveckla verksamheten.

   I flera av rapporterna kritiseras just möjligheten till medinflytande, som enligt Pliktrådet ofta har stora brister och ännu inte har implementerats fullt ut.

– Hela förtroendeorganisationen behöver rustas upp. Utbildningen för de förtroendevalda är inte helt tillfredsställande, det är svårt att förstå hur och vad man ska göra. Det saknas verktyg och hjälpmedel.

Möjligheten till individuell anpassning av materiel är en annan punkt som får kritik. ”FM satsar på en ökad mångfald, i synnerhet gällande kvinnor. Givet detta är det motsägelsefullt och kontraproduktivt att motarbeta individuell anpassning på förbandsnivå” går att läsa i en av rapporterna.

» Tyvärr är det så på vissa förband. Man pratar om att man vill förbättra jargongen, men det ageras väldigt lite. «

– Det är brister överlag, det är alltid något som saknas. M90-kängan har länge varit ett problem, en känga till alla olika fötter fungerar inte.

Ofta saknas små storlekar, av exempelvis Kroppsskydd 90, handskar och uniform. Även materielen är dåligt anpassad för små kroppstyper, enligt Pliktrådet.

– Stridsvästarna är för långa. I kombination med bärsystemen som har en väldigt lång rygg blir det problematiskt – avbärarbältet hamnar på rumpan i stället för på höften, om du får upp den på höften når ryggsäcken upp till huvudet, säger Malin Eidmann.

Frågan om fysiska åkommor dyker frekvent upp i rapporterna. På ett förband uppmärksammar Pliktrådet det höga antalet belastningsskador bland värnpliktiga och hur Försvarshälsan på förbandet inte alltid anser att den belastningstrappa som finns efterföljs. Enligt Pliktrådet lyfter Försvarshälsan på flera av förbanden problem med kravprofiler för vissa befattningar. Rådet uppmuntrar förbanden att se över dessa. Man betonar att kravprofilen kopplat mot fysisk styrka vid ett flertal förband har sänkts för ett antal befattningar.

I rapporterna går att konstatera att det dels resulterat i en ökning av värnpliktiga som söker vård hos Försvarshälsan, dels att värnpliktiga som haft fysiska åkommor sedan tidigare är överrepresenterade bland de befattningar där kraven sänkts.

”Värnplikten får inte under några omständigheter riskera att bidra till fysiska eller psykiska men, men risken för detta är uppenbar när individer bär på skador sedan innan” konstaterar rådet.

Det är första gången sedan värnpliktens återinförande som rapporterna skrivs. Nästa år ska de följas upp av Pliktrådet. Men redan nu driver rådets ledamöter på Högkvarteret för att få till en förändring av de övergripande problemen, berättar Eidmann.

– När det gäller förbandsspecifika saker vänder vi oss däremot direkt till förbanden. De flesta vill ha återkoppling, men en del förband verkar bli chockade över kritiken. 

Fakta
Pliktrådet

Pliktrådet är det centrala medinflytandeorganet för totalförsvarspliktiga under grundutbildning. Rådet består av fem före detta värnpliktiga. De företräder på nationell nivå samtliga värnpliktiga i Sverige och bedriver intresse- och rättighetsbevakning för deras räkning. Rådets ledamöter väljs på nytt årligen, men på grund av pandemin sitter nuvarande råd under två år, fram till våren 2021.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.

I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.

Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

– Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

– Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post