Oenighet försvagar västligt försvar

Varken Ryssland eller Kina kan matcha en enad västlig allians vad gäller politisk, ekonomisk och militär styrka. Men bristen på enighet inom Nato om kollektivt försvar och ett ryskt övertag inom vissa områden jämnar ut oddsen i Europa. Väst måste stärka den politiska sammanhållningen och den gemensamma förmågan för att stå bättre rustat mot eventuella aggressioner, oavsett om de kommer från Ryssland, Kina eller terrorism.

Bland Västeuropas politiker råder enighet om att säkerhetsläget i Europa har försämrats på grund Rysslands aggressiva agerande, framförallt i dess eget nära utland. Mot Georgien redan 2008 och senare Ukraina 2014 men även ett allmänt ökat inslag av olika ryska påtryckningar mot till exempel de baltiska staterna. 

När Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2017 för första gången på många år gjorde en samlad analys av västlig militär förmåga i Nordeuropa var vår slutsats att det fanns flera brister i jämförelse med Ryssland, framförallt vad gäller förbandens beredskap, markstridsförmåga och olika stödfunktioner som behövs vid konflikt med en kvalificerad motståndare.  Under förra året upprepade vi studien och försökte göra en mer systematisk värdering avseende styrke- eller förmågebalansen mellan väst och Ryssland. Som en del genomfördes bland annat ett krigsspel våren 2020 avseende ett ryskt angrepp på Baltikum via Belarus. 

En övergripande slutsats är att Ryssland inte överhuvudtaget – och för övrigt inte heller Kina inom överskådlig tid – kan matcha en enad västlig allians vad gäller politisk, ekonomisk och militär styrka. Väst har överlägsen potential, om dess sammanhållning och samordning fungerar. Även med hänsyn till köpkraft är exempelvis Nato-ländernas försvarsutgifter flera gånger större än Rysslands och mer än dubbelt så stora som Kinas motsvarande utgifter. Däremot är västsidan splittrad i synen på hotet, från Ryssland och Kina men även terrorism, och har därmed olika prioriteringar. Det innebär också att medan försvarsutgifterna stigit sedan 2014 så har det skett långsamt, inom Nato med totalt 10 till 15 procent i fasta priser, och ojämnt fördelat mellan länder. Trots planer på ytterligare ökningar finns en osäkerhet, inte minst vad gäller de stora europeiska militärmakterna, det vill säga Frankrike, Storbritannien och Tyskland, och allmänt som en följd av Covid-19-pandemin.

» Till skillnad mot den västliga alliansen är Ryssland en stat under enhetlig ledning som snabbare kan ta beslut.  «

Mot detta står ett auktoritärt Ryssland som vill återvinna stormaktstatus och inflytande i sitt nära utland samt är berett att bryta mot folkrätt och internationella överenskommelser om så krävs. Till skillnad mot den västliga alliansen är Ryssland en stat under enhetlig ledning som snabbare kan ta beslut och agera med direkt tillgängliga maktmedel. Landets beroende av en stark ledare, ekonomisk skörhet och ett socialt missnöje som kan blossa upp gör samtidigt Ryssland svagt. Tillsammans med Rysslands begränsade resurser, inte minst militära sådana, innebär detta att eventuella större väpnade konflikter måste hållas korta så långt det går. 

Västsidans politiska utmaning är således både att uppnå enighet om utformning av det kollektiva försvaret och om agerande mot uppdykande hot. Kraven inom Nato för att utlösa artikel 5, enligt vilken ett angrepp mot ett Nato-land ska anses vara ett angrepp på alla Nato-länder, innebär att hjälp till allierade kan utebli eller åtminstone dröja på ett avgörande sätt. En viktig räddningsplanka som ofta förbisetts är samtidigt möjligheten att agera i mindre koalitioner, vilket alliansavtalet medger. Detta stöds av alltmer utvecklade förberedelser vad gäller beslutsfattande, planering och övningar inom Nato men också direkt mellan medlemsstaterna 

Natos planering för försvar av Nordeuropa och den östra flanken bygger i dag på att förhindra att motståndaren tidigt når sina mål med en begränsad framskjuten närvaro och snabbreaktionsstyrkor samt, om så krävs, i förlängningen återställa medlemsstaternas suveränitet med mer omfattande resurser. Logiken i både avskräckning och försvar är framförallt att signalera beslutsamhet att långsiktigt fullfölja alliansåtaganden, om så krävs med alla medel. Mot detta står en rysk strategi av så kallat aktivt försvar, där militära och icke-militära medel ska kombineras från fred till krig. Detta inkluderar att ingripa tidigt för att behålla det strategiska initiativet, givet att man anser att gränsen mellan krig och fred är suddig och att krig ofta avgörs tidigt. Ryssland lägger också stor vikt vid att kunna hantera eskalering, med både konventionella och nukleära maktmedel.

Frågan är om Nato på ett trovärdigt sätt kan avskräcka och, om så krävs, försvara sig mot hela spännvidden av möjliga fientliga aktioner från dolda trakasserier av enskilda stater till storkrig. I dagsläget satsar västsidan på att avskräckningen fungerar, snarare än att kunna försvara sig mot alla attacker; det är i alla fall vad nuvarande förberedelser och förmågor medger. Alternativt hoppas man på en rejäl förvarning för att kunna upprusta. Vad gäller doktrin för strid mot en kvalificerad motståndare finns mycket, i teorin, på västsidan. Utmaningen för västländerna är att omsätta denna strategi, operationskonst och taktik i planering, utbildning och övning efter många år av kamp mot terrorism och stabiliseringsoperationer. Men det finns också ett behov att utveckla tänkandet vad gäller till exempel framskjutet försvar, kontrollerad eskalering av konflikter, operationer på djupet, samordning av strid i flera domäner med mera.  

Ryssland har ett kvalitativt övertag främst genom bättre samövning av stridskrafter och på marken. Landets väpnade styrkor har övat för regionala krig sedan början på 2010-talet, i en omfattning som Nato ännu inte kan mäta sig med alls. De har vidare en större andel tunga markförband med bättre dimensionerade stödfunktioner. Nato har motsvarande kvalitativa fördel inom marin- och flygstridskrafter. Underhåll av förband och även att föra fram förstärkningar under öppen konflikt kommer att bli en utmaning för båda sidor; det är således viktigt att kunna nyttja sina fördelar tidigt. Styrkeövertag på papperet garanterar vidare inte framgång i praktiken, särskilt inte i konflikter med korta tidsförhållanden på ett glest slagfält. Att vara på rätt plats, i rätt tid och med rätt förmågor är viktigare än de totala resurserna – varav en stor del kanske aldrig kommer till nyttan innan kriget är över eller har kört fast.

Vad är realistiska, angelägna och effektiva åtgärder för att förbättra det kollektiva försvaret av Nordeuropa, givet vår bedömning av förmågan men även de politiska och ekonomiska ramfaktorer som vi berört?

För det första kräver sammanhållningen av västsidan solidaritet och fördelning av bördor, inte bara när det gäller hotet från Ryssland utan även från Kina och terrorism. För det andra behöver västsidans strategi innehålla mer flexibla svar på de hot som kan uppstå över hela konfliktskalan, från fredstida och förtäckt påverkan till krigstida konventionella militära operationer och i värsta fall kärnvapeninsatser. För det tredje räcker det att exponera eventuella motståndare, Ryssland i det här fallet, för oacceptabel risk vad gäller kostnader för ett angrepp. För det fjärde behöver väst fokusera på att säkerställa en begränsad men komplett uppsättning förmågor som har god beredskap, snarare än på de totala resurserna. För det femte bör utvecklingen av alliansens funktion, vad gäller ledning, planering och övningar fortsätta. De är troligen bland de mest kostnadseffektiva åtgärderna som kan vidtas.  Avslutningsvis måste långsiktiga investeringar göras i försvar, men det löser inte behovet av förmåga på kort sikt och bör övervägas noggrant. Hårda prioriteringar är nödvändiga med troligtvis begränsade ekonomiska ramar och varierande politiskt stöd för ytterligare försvarssatsningar. 

Krister Pallin, FOI
Krister Pallin är försvarsanalytiker vid Totalförsvarets forsknings­institut, FOI

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Gerhard Kronberg fick bidrag till en segway-rullstol för att kunna leda utbildningar i fält. Och Tobias Danielsson fick stipendium för sin insats med att bena ut pensionsavtalet och göra det mer begripligt för andra medlemmar.

Det finns pengar att söka från fonder och stiftelser för dig som är yrkesofficer, militärt anställd eller anhörig. Pengar som är tänkta att underlätta tillvaron efter dödsfall, olycka, vid rehabilitering, studiebesök eller som uppmuntran för ett gott fackligt arbete. 

När Gerhard Kronberg var 37 år ramlade han ner från ett tak och bröt ryggen. Det blev omöjligt för honom att fortsätta hålla sjukvårdsutbildningar ombord på olika fartyg. Han  fortsatte med undervisning på land, men ville i möjligaste mån vara med sina elever i fält. Till en början räckte käpp eller krycka när han skulle gå, men med åldern blev det svårare att klara terrängen och han började snegla mot segway-rullstolen som var ny på marknaden. Den kostade 200 000 kronor. Försäkringskassan sa nej och det gjorde också Förvaltningsrätten. 

– Då var det en kollega på Försvarsmedicincentrum som tipsade om att jag kunde söka pengar från en fond. Jag hade inte en susning om att den fanns, men sökte i två omgångar och fick beviljat 50.000 kronor ena året och 50.000 kronor året därpå. 

Gerhard Kronberg fick fondpengar för att köpa en rullstol som möjliggör för honom att bedriva utbildning i fält.

Samtidigt hade han hittat en begagnad segway-rullstol för 150.000 och med 50.000 ur egen ficka och pengarna från Carl och Amelie Ahlgrens testamentsfond kunde han äntligen slå till.  

– Jag har såklart fått rullstolar, käppar och kryckor av landstinget, men inget hjälpmedel som funkade för mig ute i fält. Det finns inte så många handikappade inom Försvarsmakten. Tack vare segway-rullstolen kan jag vara med och köra i skog och mark och den klarar även ett mindre trappsteg, säger Gerhard Kronberg.

För två år sedan fick han beviljat ytterligare ett bidrag på 38.795 kronor från samma fond för nya kraftfulla litiumbatterier till rullstolen och en låda med reservskruvar.  

Är det svårt att söka pengar från fonden?

– Inte alls. Vi inom Försvarsmakten är ju rätt vana att skriva brev och skrivelser. Jag skickade in en kort ansökan och fick besked ganska snabbt om att jag hade beviljats pengarna. 

Tobias Danielsson

För Tobias Danielsson kom pengarna en annan väg. Han sökte inte själv utan blev nominerad och fick 20.000 kronor från Officersförbundets stipendiestiftelse. Dåvarande ordförande i lokalföreningen på Sjöstridsskolan nominerade honom. Motiveringen var hans idoga arbete med att sätta sig in i statens pensionsavtal för att kunna hjälpa andra medlemmar.

– Jag är intresserad av ekonomi och märkte att det fanns en lucka i kunskapen om våra pensionsavtal bland medlemmarna. För att man ska kunna göra kloka val tidigt i karriären gäller det att förstå helheten, säger Tobias Danielsson som är chef för drift- och utvecklingssektionen på Sjöstridsskolans marinstridsavdelning.

Tobias vet inte hur många timmar han lagt ned på att sätta sig in i pensionsavtalet, men många timmar är det. Han håller pensionsutbildningar och svarar på frågor när medlemmarna ringer. Mestadels är det de som är nära pension som är intresserade, men han hoppas nå ut även till de yngre.

Vad sa du när Officersförbundet ringde och sa att du var en av stipendiaterna?

– Det är såklart alltid roligt att få uppskattning, men pengarna är faktiskt sekundära för mig. Att kunna bidra till mervärde för medlemmarna är både roligt och stimulerande och jag lär mig mycket själv. Egentligen skulle jag fått stipendiet vid förbundsstämman under högtidliga former, men på grund av pandemin blev det inte så. 

Har du köpt något speciellt för de 20.000 kronorna?

– Nej, jag har faktiskt inte det. 

Numer är Tobias Danielsson vice ordförande i Officersförbundets lokalförening på Sjöstridsskolan och nyligen invald som suppleant i förbundsstyrelsen.

HÄR FINNS PENGARNA

Officersförbundets ­stipendiestiftelse

Vem kan söka: Den som varit facklig medlem i tre år kan blir nominerad av annan medlem, kollega, närmsta chef eller överordnad chef. 

Vad: 25 000 kronor för den som står för ett gott fackligt ledarskap, stimulerar engagemang för yrkesfrågor, bidrar till facklig verksamheten eller driver en viktig fråga. Helt enkelt en eldsjäl på det fackliga området. 

Ansökan: Hela året 

Kontakt: stipendiestiftelsen@officersforbundet.se

Herman Friedländers ­militära stipendium

Vem kan söka: yrkesofficerare i aktiv tjänst inom Försvarsmakten eller annan myndighet.

Vad: Stipendier för studieresor utomlands som anses vara till nytta för Försvarsmakten. Exempelvis kurs, mässa eller att följa ett förband. 

Ansökan: Senast september 2023 

Kontakt: www.fhs.se (mer info finns på Emilia)

Kungafonden

Vem kan söka: Anställda inom Försvarsmakten som drabbats av sjukdom eller skada i samband med tjänstgöring. 

Vad: Bidrag för rehabilitering och för att förbättra möjligheterna till ett fungerande liv. Även bidrag till efterlevande i samband med dödsfall. Delar ut bidrag flera gånger per år, större belopp.

Ansökan: Hela året

Kontakt: info@kungafonden.se

H.M. Konungens Militär­hospitals- och Medaljfonder

Vem kan söka: Yrkesofficerares efterlevande make, maka eller barn utan större förmögenhet och med en inkomst på max 16.000 kronor (fyra basbelopp). 

Vad: Flerårigt stöd på grund av låg pension, kostnad för tandvård, medicin, läkarvård, handikapphjälpmedel. Begravningshjälp. Specifikt för barnen bidrag eller stipendier för studier eller fritidsaktiviteter. 

Ansökan: Senast 31 mars 2023 

Kontakt: kurt.svensson@kungligastiftelser.se

Stiftelsen Carl och Amelie Ahlgrens testamentsfond

Vem kan söka: Yrkesofficerare som råkat ut för olycka, sjukdom eller bestående skada

Vad: Hjälpmedel, kostnader för rehabilitering, psykologbehandling eller underlättande vid annan livskris. Begravningshjälp. Engångsbelopp.

Ansökan: Hela året

Kontakt: roland.ekstrand.54@gmail.com (sekreterare i Försvarets understödsnämnd)


Grevinnan Horns stiftelse för änkor och döttrar till
avlidna militärer

Vem kan söka: Yrkesofficerares efterlevande med låg inkomst  

Vad: Ekonomiskt bidrag. Engångsbelopp som räknas ut på individbasis.

Ansökan: Hela året 

Kontakt: roland.ekstrand.54@gmail.com (sekreterare i Försvarets understödsnämnd)

Utöver dessa fonder och stipendier finns också stipendier och bidrag att söka lokalt för den som är militärt anställd. Gå in under stiftelser.lansstyrelsen.se och sök på ”officer” eller ”soldat”.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Sedan 2020 har inte några tjänstekort producerats i Försvarsmakten. I våras skulle produktionen i egen regi ha kommit igång, men försenade leveranser av utrustning har gjort att tillverkningen ännu inte har startat. Snart ska dock det första tjänstekortet kunna tryckas.

Våren 2021 togs beslutet att Försvarsmakten ska tillverka och förvalta tjänstekort i egen regi.

Inom Försvarsmakten används tjänstekort och övriga behörighetshandlingar bland annat för att styrka innehavarens identitet för att denne ska få tillträde till objekt, lokaler och områden. Sedan 2020 har inte några tjänstekort kunnat utfärdats i myndigheten. Produktionen skulle egentligen ha påbörjats i våras, men tillverkningen har hittills inte startat.    

– Det är några aktiviteter som har tagit längre tid än beräknat, bland annat leveranstid av produktionsutrustning och tillhörande IT-systemslösning. Det har också varit tidskrävande att utarbeta rutiner för att hantera information och persondata på ett säkert sätt, säger Maritha Küller, Försvarsmaktens inköpschef och chef för den kommersiella avdelningen på Produktionsledningens resursproduktionsenhet, som har haft i uppgift att leda arbetet.

» De leveransförseningar som drabbat projektet är bara att acceptera. «

Följderna för de anställda har varit att rutiner på respektive organisationsenhet tagits fram, bland annat genom att andra identifikationshandlingar använts och att särskilda procedurer vidtagits för att lösa ut situationen för de som haft ogiltiga tjänstekort.

Vad tänker du om förseningen?

– Naturligtvis är en försening inte vad vi önskat, men de leveransförseningar som drabbat projektet är bara att acceptera då de ligger utanför vår kontroll. 

Nu är produktionsutrustningen slutligen på plats, och den är testad och fungerar väl, enligt Küller. Den slutliga ackrediteringsprocessen pågår och när systemet får godkänt kommer produktionen att påbörjas. 

– När det sker kan vi inte spekulera kring, men vår förhoppning är att det inte ska dröja alltför länge. Alla övriga förutsättningar inför produktion är förberedda. Parallellt med detta har cheferna för organisationsenheterna fått i uppgift att utse tjänstekortsansvarig som kommer att utfärda och återkalla tjänstekort.

kuller-768x1022
Maritha Küller, Försvarsmaktens inköpschef

Det var våren 2021 som beslutet om att Försvarsmakten ska tillverka och förvalta tjänstekort i egen regi togs. Tidigare har detta skett hos extern leverantör. Att det blev egen produktionskapacitet beror bland annat på att myndigheten vill minska risken för oönskad informationsspridning av anställdas personuppgifter. 

– Fördelen att inte använda extern leverantör är att vi får egen rådighet över systemet, informationen och produktionen oavsett omvärldsläget, säger Maritha Küller. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Otillräckliga förberedelser, gammeldags logistikstruktur och en hierarkisk styrning bidrog till Rysslands misslyckade invasion av Ukraina. Det menar forskare i en ny studie om logistikens betydelse för Rysslands bakslag.

Otillräckliga förberedelser och bristande logistik är två anledningar till att Rysslands snabbinvasion av Ukraina misslyckades, enligt en ny studie. På bilden: En död rysk soldat utanför Charkiv i Ukraina.

I en ny studie undersöker forskare vid Försvarshögskolan, FHS, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och norska försvarshögskolan vilken betydelse logistiken haft för Rysslands bakslag i kriget i Ukraina. Studien analyserar krigets första månader ur ett logistikperspektiv. Främst ligger fokus på händelseutvecklingen i Kievregionen under krigets första veckor, som gjorde att Ryssland drog tillbaka sina styrkor och omgrupperade österut. Utifrån information i media och öppna underrättelser har forskarna genom teoretiska logistikmodeller försökt förklara förloppet. Enligt överstelöjtnant Per Skoglund, avdelningschef vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria vid Försvarshögskolan, och en av författarna till studien, är det främst två omständigheter som spelat roll för Ryssland. 

– Det ena är dåliga förberedelser. Ryssland hade just avslutat övningen Zapad-21 med samma materielmängd som utgjorde huvuddelen som man sedan använde i kriget i Ukraina. Personal och materiel från övningen hade behövt längre tid att återhämta och återställas i stridbart skick, säger Per Skoglund.

Att lastbilarna exempelvis hade dåliga däck ser forskarna som ett tecken på att det inte fanns någon ordentlig förberedelse, och att man inte var inställd på en invasion.

» Hela bilden pekar på hierarkisk centralstyrning på hög nivå. «

– Det andra är att Ryssland misslyckades med att inta Antonov-flygplatsen utanför Kiev, som av allt att döma var tänkt att användas som logistikbas. Man hade inte tillräckligt med hjulfordon för att transportera in så mycket logistik som behövdes och man räknade nog med att järnvägen skulle bli förstörd till viss del, därför planerade man för att flyga in förnödenheter.

Den stora fordonskonvojen som blev ståendes utanför Kiev innehöll mycket logistik. Planering och tidsförhållanden tyder på att den förbereddes i god tid innan invasionen startade, enligt forskarna. Men när de taktiska cheferna i området fick reda på att konvojen inte längre kunde åka till det givna målet, eftersom flygplatsen inte var intagen, visste de inte var den skulle ta vägen. Det tyder på att den ryska ledningsstrukturen verkar vara kvar i en gammeldags kommandostruktur för logistiken, där man inte vågar ta egna initiativ. Forskarna har sett både exempel på att ryska styrkor antingen fortsatte framåt utan att veta var de skulle, och att de stannade kvar och inte gjorde någonting tills nya order gavs. Detta förvånade forskarna.

– Här trodde vi faktiskt att man hade en mer västerländsk utveckling där en taktisk chef hade tagit ett nytt beslut utifrån situationen. Men det har man alltså inte gjort. 

per_skoglund_webb
Per Skoglund, avdelningschef vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria vid Försvarshögskolan

En kombination av att Ryssland trodde det skulle vara lättare, att de inte tog flygplatsen och inte lyckades få in logistik, gjorde enligt forskarna att hela insatsen norr om Kiev misslyckades. Förband körde slut på drivmedel och soldaterna svalt. Det är sannolikt även därför orter som Butja plundrades, menar de. Soldaterna hade inte tillräckligt med mat, vatten och andra förnödenheter. 

– Hela bilden pekar på hierarkisk centralstyrning på hög nivå samtidigt som de som faktiskt utförde jobbet inte hade tid till de förberedelser som behövdes för att skapa uthållighet i förbanden.

Ukraina visade sig i ett tidigt skede vara effektiva på att slå ut järnvägsförbindelser, vilket fick stor påverkan på ryska förband som historiskt sett byggt upp sin logistik kring ett beroende av transporter via järnvägsnätet. 

Rysslands begränsade flexibilitet i logistiksystemet har förlitat sig i mångt och mycket på en gammeldags sovjetisk krigföring och planläggning, som enligt forskarna användes under andra världskriget och fram till kalla krigets slut. Det vill säga att logistikförbanden hålls i skydd bakom fronten i de stridande förbanden. Förbanden har inte varit  dimensionerade för att hantera den volym av ammunition och avstånd som förekommit i kriget. Som exempel nämner forskarna att beskjutningen i Mariupol var så omfattande att i princip alla marktransporter gick åt till att frakta artilleriammunition. Och när Ryssland senare nådde framgångar i östra Ukraina hamnade de för långt ifrån järnvägsknutpunkter, och fick därmed problem med logistiken igen.

FAKTA

Logistikens betydelse i Ukrainakriget

I studien ”Russian logistics in the Ukrainian War: Can Operational Failures be Attributed to logistics?” har forskarna Per Skoglund, Tore Listou och Thomas Ekström (2022) undersökt de inledande månaderna av kriget i Ukraina ur ett logistikperspektiv. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post