Senast publicerat
Senast publicerat:

Indien vill bli världens nästa stormakt

Snabb tillväxt gör att Indien snart intar platsen som världens tredje största ekonomi. Efter decennier av återhållsamhet agerar Indien nu alltmer kraftfullt mot antagonister som ­Pakistan­ och Kina samtidigt som landets utrikespolitiska strategi är ­samarbete i såväl östlig som västlig riktning.

Samuel Neuman Bergenwall
Narendra Modi och Donald Trump
Indiens premiärminister Narendra Modi träffade USA:s president Donald Trump vid ett möte i Vita huset i Washington i februari i år.

Foto: MPNC/BACKGRID US/TT

Utvecklingen i Indien borde inte ha gått någon förbi. Indien har inte bara passerat Kina som jordens folkrikaste nation utan också som världens snabbast växande större ekonomi. Den indiska regeringen, ledd av hindunationalistiska BJP, strävar dessutom efter att förvandla Indien till en stormakt, även på det militära området. 

Trots att Indien har en lång väg kvar att vandra för att nå sina mål, är ambitionen och makttillväxten påtaglig. Indien spelar en allt mer central roll på världsscenen – men inte alltid på de sätt vi kanske trott eller hoppats på. Snabb ekonomisk tillväxt har gått hand i hand med nationalistisk politik och mer kraftfullt militärt agerande. Indien har stärkt relationerna till Europa och USA men bibehållit banden till Ryssland, framför allt inom försvarsmateriel och energi. 

Det nya, starkare och självsäkrare Indien som nu börjar ta steget ut i rampljuset menar att militärmakt är centralt, men också att nationens intressen bäst främjas genom att parallellt utveckla relationerna till USA, Europa, Ryssland och i viss mån Kina. I Europa har det länge funnits en nedlåtande syn på Indien och dess militära kapacitet. Indien har ofta uppfattats vara maktpolitiskt svagt, försvarspolitiskt dysfunktionellt och strategiskt återhållsamt. Men tecknen är idag tydliga på att indisk makt ökar – något som bland annat tar sig uttryck i ett förändrat militärt och säkerhetspolitiskt agerande. Indien är i dag mer benäget än tidigare att använda militären och säkerhetstjänsterna som instrument för att uppnå politiska mål. 

Attityden till Pakistan har förändrats. I decennier valde Indien främst diplomatiska kanaler framför militära maktmedel för att svara på terrordåd kopplade till Pakistan. Under de senaste åren har Indien förändrat sin hållning till Pakistan i frågan om stöd för terrorgrupper. Efter ett terrorangrepp 2016 genomförde indiska special-förband en operation över -kontrollinjen till Pakistankontrollerade Kashmir. Tre år senare angrep det indiska flygvapnet ett träningsläger djupt inne i Pakistan – för första gången på decennier – som ett svar på ett annat terrordåd i Kashmir av en Pakistanbaserad terrorgrupp. 

Indiens ekonomi är idag nästan dubbelt så stor som Rysslands.

I maj 2025 tog Indien på allvar steget över Rubicon genom att de facto definiera terrordåd som en krigshandling. Efter en brutal terrorattack mot turister i Kashmir gick Indien till angrepp mot mål kopplade till jihadistorganisationer i Pakistan, utan att först lägga fram bevis i ansvarsfrågan. Det ledde till den allvarligaste militära sammandrabbningen mellan de två kärnvapenstaterna på över ett kvartsekel. När Pakistan gick till motangrepp tog Indien ytterligare steg upp på eskalationstrappan och genomförde en massiv attack mot ett stort antal militärbaser i Pakistan. Enligt Indien synade man Pakistans kärnvapenbluff och tvingade grannlandet till eldupphör. Oavsett orsak visar fyradagarskriget i maj att Indien inte längre tvekar att använda det militära maktmedlet.

Indiens agerande mot Kina har också blivit mer kraftfullt. 2017 byggde Kina militär infrastruktur i Doklam, ett strategiskt viktigt område som Indien anser tillhöra Bhutan. Indien svarade med att flytta in trupper på Bhutans territorium. Under två månader befann sig de kinesiska och indiska väpnade styrkorna i ett allvarligt läge, men situationen löstes diplomatiskt. Tre år senare, mitt under covidpandemin, flyttade Kina fram sina positioner i omtvistade områden. Det ledde fram till den första kinesisk-indiska sammandrabbningen med dödlig utgång på cirka 45 år. Indien svarade med ett sätta hårt mot hårt.

Den ekonomiska utvecklingen från 1980-talet och framåt i några av världens största ekonomier samt Ryssland. Inga uppgifter finns för Ryssland före 1992. BNP redovisat i miljarder amerikanska dollar.

Även på den maritima arenan går det att urskilja ett nytt framlutat indiskt agerande. Det har delvis att göra med oron för Kinas snabba marina modernisering och ökande militära närvaro i Indiens närområde. Men Indien vill också ha en central säkerhetsroll i Indiska oceanen för att kunna skydda sin sjöburna handel. När de maritima handelsledarna hotades i och med krigsutbrottet i Mellanöstern 2023 frambaserade den indiska flottan ett dussintal fartyg och genomförde flertalet räddningsoperationer.

Liknande läsning:

Även i skuggornas värld har Indien trappat upp sitt agerande. En rad individer, som Indien klassificerats som terrorister har dödats. Kanada har beskyllt indisk säkerhetstjänst för att ligga bakom mordet på en sikhisk separatist utanför Vancouver 2023. Amerikanska myndigheter uppges ha röjt åtminstone en indisk mordplan på en av hans kollegor i New York. 

Indiens nya modus operandi kan förstås i ljuset av landets snabba ekonomiska utveckling, nationalistiska politik och stormaktsambitioner. 

Medan stora delar av världen kämpar med ekonomisk kräftgång växer den indiska ekonomin med mellan sex och sju procent per år. Indiens ekonomi är idag nästan dubbelt så stor som Rysslands. Inom kort kommer Indien ha världens tredje största ekonomi, efter USA och Kina. Försvarsbudgeten har också ökat kraftigt över tid. 

Indien är starkt beroende av Västvärlden och vill sannolikt fortsätta sin geopolitiska lindans mellan öst och väst.

Premiärminster Narendra Modi från BJP, som har styrt Indien sedan 2014, strävar efter att göra Indien till en ledande makt och bidra till en multipolär världsordning som varken domineras av USA eller Kina. För att uppnå målen utgår Indien från ett realpolitiskt förhållningssätt och en multi-alignment-strategi, att utveckla relationerna till alla globala maktcentra samtidigt. I praktiken innebär det att Indien medvetet balanserar mellan USA, Europa, Ryssland och Kina för att främja sina egna nationella intressen. 

Indien har visserligen kraftigt stärkt de ekonomiska och försvarspolitiska relationerna till USA och Västeuropa, men samtidigt bibehållit nära relationer till Ryssland genom massiva köp av olja och omfattande försvarsmaterielsamarbete. Indien är i själva verket den största importören av sjöburen rysk olja och trots de säkerhetspolitiska spänningarna är Kina Indiens största handelspartner.

Den indiska geopolitiska balansakten kompliceras idag av att Trumpadministrationen infört tullar på 50 procent mot indiska varor, delvis på grund av oljehandeln med Ryssland. Det har fått Indien att närma sig Kina. Men risken att Indien allierar sig med Kina och Ryssland i ett antivästligt block ska inte överdrivas. Indien är starkt beroende av Västvärlden och vill sannolikt fortsätta sin geopolitiska lindans mellan öst och väst.

I vår turbulenta tid – med Rysslands anfallskrig i Europa, konflikterna i Mellanöstern och framväxten av Kina som supermakt – är det lätt hänt att negligera eller nedprioritera Indien. Men utan en god förståelse för världens nästa stormakt riskerar Sverige att trampa snett i geopolitiken och vara sämre förberedd inför framtiden.

Samuel Neuman ­Bergenwall

Samuel Neuman ­Bergenwall

Forskningsledare vid Total­försvarets forskningsinstitut, specialiserad på Indien, Arabiska gulfen och Levanten.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    På Veterandagen den 29 maj hedrades alla som genomfört internationella insatser i rikets tjänst. På årets veterandag uppmärksammades särskilt utlandsveteraner som kom hem från insats för 25 år sedan, bland annat Kosovoinsatserna KS03 och KS04 samt många enskilda insatser runt om i världen.

    Josefine Owetz
    ÖB Michael Claesson, prins Carl Philip, kung Carl Gustaf, Veteranförbundets ordförande Mats Ström, talman Andreas Norlén (M), statsminister Ulf Kristersson (M) och försvarsminister Pål Jonson (M) deltog i kransnedläggning under Veterandagen på Gärdet i Stockholm.

    Foto: Pontus Lundahl/TT

    Veterandagen firas för att hedra och uppmärksamma alla som tjänstgjort eller tjänstgör i fredsfrämjande insatser. Statsceremonin med kransnedläggning, hederstal och medaljering ägde rum vid Sveriges nationella veteranmonument, Restare, i Stockholm.

    Vid ceremonin delades myndighetens utmärkelser och medaljer för förtjänstfulla insatser ut. Tal hölls av riksdagens talman Andreas Norlén (M), statsminister Ulf Kristersson (M), utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), överbefälhavare Michael Claesson och fältprost Jenny Ahlén.

    På årets veterandag uppmärksammades särskilt de veteraner som kom hem från insatser för 25 år sedan. Det gäller bland annat Kosovoinsatserna KS03 och KS04 samt många enskilda insatser som exempelvis observatörsinsatser, katastrofhjälp och övriga typer av insatser i Afrika, Asien, Europa, Nordamerika och Sydamerika.

    – I dag tänker vi särskilt på de veteraner som kom hem för 25 år sedan. De flesta tjänstgjorde i Kosovo – i KS03 och KS04. Ni upprätthöll freden och skyddade liv när våld och krig den gången drog över Europa. Vi hedrar också alla er som återvände från andra länder för ett kvarts sekel sedan. Totalt exakt 2 048 personer – från Sierra Leone till Kuwait, sa statsminister Ulf Kristersson i sitt tal.

    I år uppmärksammades också för första gången alla som har deltagit i Natos insatser under förra året.

    En internationell insats kan följa med en människa långt efter att missionen formellt är avslutad.

    En som tjänstgjorde i KS03 är överbefälhavare Michael Claesson, något han talade om i sitt tal:

    – För mig är det här personligt. Jag tjänstgjorde själv i kontingenten KS03, min första utlandsinsats. Och jag har också en aning om den verklighet vi tillsammans mötte. Om utmaningarna, om ansvaret och om kamratskapen, men också hur en internationell insats kan följa med en människa långt efter att missionen formellt är avslutad. Ni gjorde skillnad då och er insats har inte förlorat sin betydelse. Tvärtom, den har blivit lättare att förstå för återigen pågår krig i Europa. Kriget i Ukraina har förändrat vår tid, sa överbefälhavare Michael Claesson. 

    Inför Veterandagen publicerades ett nytt avsnitt av Försvarsmaktens program ”Studio utlandstjänst” med programledare Per Wallin.  ”I programmet beger vi oss till Arvidsjaur och följer K4:s förberedelser inför insatsen Interflex, där svenska instruktörer utbildar ukrainska soldater för strid. Det är en av insatserna i utbildningsstödet till Ukraina som idag inte inkluderas i avtalet för utlandsveteraner. I studion lyfts processen framåt i ett samtal om hur veteranbegreppet kan vidgas och ge stöd och erkänsla till fler som varit ute på insats”, står det i beskrivningen av avsnittet.

    På veterandagsområdet utanför Sjöhistoriska museet genomfördes under dagen seminarier och föreläsningar om utlandsveteraner. Utöver det statsceremoniella högtidlighållandet av Veterandagen genomfördes även lokala ceremonier på en rad olika orter i landet.

    Fakta

    Årets medaljörer

    På Veterandagen den 29 maj delade H.M. Konungen ut ett antal av Försvarsmaktens medaljer till personer som gjort särskilt förtjänstfulla insatser i tjänsten. I år delades även Försvarsmaktens nya medalj ”För Försvarsmakten” ut för första gången.

    Försvarsmaktens medalj för Försvarsmakten i guld:

    Överste Serhii Harbarenko (Ukraina)

    Tilldelas medaljen för mycket förtjänstfulla insatser inom det fördjupade samarbetet mellan Ukraina och Sverige. Hans arbete har haft stor betydelse för utvecklingen av det bilaterala försvarssamarbetet.

    Försvarsmakens medalj för Försvarsmakten i silver

    Överste Lars Karlsson

    Uppmärksammas för sina insatser som chef för Norra Militärregionen sedan 2021. Genom tydligt ledarskap har han stärkt förbandens krigsduglighet och förmåga, samt fördjupat det nordiska samarbetet mellan Sverige, Finland och Norge — särskilt i rollen som regional chef i en tid av växande Natointegration.

    Kapten Jonathan Larsson, fanjunkare Viktor Hansson, översergeant Anton Serler

    Tilldelas medaljen för sina avgörande insatser under räddningsarbetet i det jordbävningsdrabbade Turkiet 2023. Som ledningsgrupp för den svenska kontingenten togde beslut som direkt möjliggjorde livräddande åtgärder för fem turkiska överlevande samt en svensk räddningsarbetare. Arbetet genomfördes under svåra och riskfyllda förhållanden i en katastrofzon.

    Kadett David Nilsson

    Tilldelas medaljen för sin insats i Turkiet 2023, där han bildade ekipage med hunden FM Nike. De visade de turkiska räddningsarbetarna till en position där de kunde lokalisera två överlevande i rasmassorna. Genom skickligt arbete under extremt svåra omständigheter skapade ekipaget förutsättningar för att rädda liv.

    Försvarsmaktens medalj för sårad i strid i silver:

    Fanjunkare Henrik Nestow

    Tilldelas medaljen med anledning av skador han ådrog sig under strider i Afghanistan 2011.

    Försvarsmaktens medalj för internationella insatser med spänne och krans

    Fanjunkare Henrik Blom

    Uppmärksammas för sina insatser i Mali 2018. Under en granatattack mot flygplatsen i Timbuktu bidrog han till att snabbt få svensk personal i säkerhet genom att hämta vapen, organisera eldställningar och leda personalen till skydd. Hans agerande minimerade risken för skador på svensk styrka.

    Källa: Försvarsmakten

    Ur arkivet: