Vi har råkat kasta om de geografiska placeringarna för Sollefteå och Östersund på kartan på sidan 30 i Officerstidningen nr 3.
Officerstidningen beklagar misstaget och lovar att det kommer dröja innan vi ritar om den militära kartan igen.
Läs hela numret här.
Josefine Owetz
Chefredaktör
Dela artikel:
Ursprungligen skulle det svenska bidraget avvecklas under 2023 för att tas hem helt under 2024. Nu tas den hem till 30 juni 2023.
– Våra svenska soldater i Mali har gjort och gör alltjämt ett fantastiskt jobb i en mycket utmanande och farlig miljö. Under den senaste tiden har förutsättningarna förändrats i landet men fram till att vår siste soldat är hemma bedriver vi fortsatt operationer precis som vanligt, sa generallöjtnant Michael Claesson, insatschef, i en tidigare artikel på Försvarsmaktens webbplats.
Beskedet kom kort efter att regeringen i februari meddelat att Sverige, liksom Frankrike, avslutar det militära bidraget inom ramen för Task Force Takuba (och för Operation Barkhane för Frankrikes del). Enligt försvarsminister Peter Hultqvist var anledningen till ett svenskt avvecklande av specialförbandsinsatsen det ”oacceptabla” beteendet från Malis regim: militärjuntan som kuppat sig till makten och inlett ett samarbete med den ryska privata militärföretaget Wagner Group (Wagnergruppen).
– Vi kan inte förbli militärt engagerade vid sidan av ett styre vars strategi och dolda mål vi inte delar, sa försvarsminister Peter Hultqvist (S) i en intervju med TT.
Oppositionspolitiker har i debattartiklar argumenterat för att Sverige bör avsluta alla militära insatser i Mali av samma skäl som Hultqvist för fram, men också med argumentet att de svenska förbanden behövs i Sverige för återuppbyggnaden av den svenska försvarsförmågan. Även Kungliga krigsvetenskapsakademien belyste nyligen frågan ur ett militärt perspektiv på sin sajt i ett försök att nyansera debatten.
Försvarsmakten har varit verksam i Mali sedan december 2014. Förutom bidraget med 220 soldater inom den FN-ledda insatsen Minusma bidrar Sverige med åtta soldater till EU:s träningsinsats EUTM i Mali.
Dela artikel:
I januari inledde åklagare förundersökningar mot befälen. Misstankarna gällde framkallande av fara för annan, sexuellt ofredande samt tjänstefel. Misstankarna mot två befäl avskrevs i mars då brott inte kunnat styrkas och i april avskrevs även brottsmisstankarna mot det tredje befälet.
– Det är viktigt att händelserna både utretts och nu har avskrivits av en oberoende part. Vi har full förståelse för att detta varit otroligt jobbigt för de personer som ingått i utredningen, men vi ser nu att vi kan gå vidare från detta, säger ställföreträdande förbandschef överste Per Nilsson, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.
Under senhösten 2021 utreddes arbetsmiljön för förbandets värnpliktiga och befäl och undersökningen visade att det förekom brister i värnpliktsutbildningen. Regementet har tidigare meddelat att flera åtgärder har vidtagits, bland annat har utbildningar hållits i frågor som rör olämpligt beteende och tystnadskultur.
Ett av de tre befälen har anmälts till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, men ärendet är inte prövat ännu.
Dela artikel:
I juli 2021 kom beslutet att personer med neuropsykiatriska diagnoser inte längre automatiskt skulle uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till att genomföra värnplikt. I stället skulle varje sökande bedömas individuellt. Ändringen kom efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, gjorde en tillsyn. Men i väntan på Försvarsmaktens slutliga beslut om förändringar i regelverket har det inte varit möjligt att genomföra hela prövningen vid Plikt- och prövningsverket.
– Utredningen tog längre tid än planerat, något som innebar att sökande fick påbörja mönstringen, men tvingades pausa under en tid, i väntan på att utredningen skulle slutföras, säger Markus Karumo, stabsläkare vid Generalläkaravdelningen.
Myndighetens reviderade riktlinjer av de medicinska bedömningsgrunderna innebär att personer med lindrig adhd, och som uppfyller övriga krav för att kunna genomföra grundutbildning, har rätt att mönstra. Det finns flera orsaker till revideringen, menar Markus Karumo och konstaterar att kunskapsläget kring neuropsykiatriska diagnoser är betydligt större i dag än för bara några år sedan.
– I dag har diagnostiken förfinats, vilket innebär att många personer kan ha någon form av diagnos, men samtidigt ha god möjlighet att hantera olika utmaningar och situationer. Lägg där till att många fler har en neuropsykiatrisk diagnos i dag, jämfört med tidigare, säger han.
» Många personer kan ha någon form av diagnos, men samtidigt hantera olika utmaningar. «
Det är bara de som i mönstringsunderlaget angett att de har en lindrig adhd, och därmed varken behöver mediciner eller är i behov av andra stödåtgärder, som kan vara aktuella för värnplikt. Personen i fråga får inte heller ha medicinerat eller haft någon sjukvårdsbehandling för sin adhd under de senaste tre åren.
– Vårt uppdrag är att ta ut de som är bäst lämpade och som har bäst förutsättningar att hantera krigets krav. Varken omgivning eller omständigheter kan anpassas i ett krig. Vi har jämfört de kognitiva krav som ställs i en krigssituation mot de kognitiva förmågor en person med lindrig adhd har, och dessutom satt det i ett sammanhang av de olika befattningar som finns inom Försvarsmakten, säger Markus Karumo.
Försvarsmakten ändrar inte reglerna som gäller autismspektrumtillstånd.
Även Polismyndigheten har ändrat motsvarande regelverk för antagningen till polishögskolan.
Dela artikel:
