Senast publicerat
Senast publicerat:

”FN fanns där. Men där fanns också svenskarna.”

Peter Sterner hade siktet inställt på mission i Libanon men hamnade som ställföreträdande plutonchef i FN:s första fredsbevarande styrka på Balkan, JK 01, i stället.

Foto: Joel Thungren

Det har kallats ”den glömda insatsen”. Men för ställföreträdande plutonchef Peter Sterner var deltagandet i Unprofor som den första fredsbevarande FN-styrkan i det forna Jugoslavien något han aldrig kommer att glömma.

Anna-Maria Stawreberg

Det var Peter Sterners första internationella uppdrag. Han hade varit anställd i Försvarsmakten i sju år och såg fram emot att göra en insats utomlands.

– Min ursprungliga plan var att åka till Libanon hösten 1992 när insatsen i Balkan drogs igång och jag fick frågan om att åka dit istället och då som ställföreträdande plutonchef, säger Peter Sterner, utlandsveteran JK 01.

Att hans första insats skulle bli i ett krig som faktiskt kom att omforma såväl FN:s som Natos och Sveriges roll i fredsfrämjande insatser visste han inte då.

När han landade var det fortfarande fred i Sarajevo, och han och kamraterna hann till och med göra Gamla stan innan situationen urartade. De inkvarterades på högkvarteret, 30 mil från sektorerna, och var inledningsvis helt mandatlösa, vilket innebar att de endast hade rätt till självförsvar.

Jag var visserligen förberedd på det värsta, men hoppades på det bästa. Nu brann det loss fullständigt och situationen eskalerade snabbt

För även om han var fullt inställd på uppgiftens allvar, var han inte inställd på det som skulle komma att ske. Hans plutons uppdrag var att bevaka och skydda missionens högkvarter och vissa platser samt agera livvakt åt tre generaler på plats.

– Jag var visserligen förberedd på det värsta, men hoppades på det bästa. Nu brann det loss fullständigt och situationen eskalerade snabbt, minns Peter Sterner.

I dokumentären ”Där och då”, som producerats av Försvarsmakten i samband med veterandagen, återvänder Peter Sterner till Sarajevo och det han upplevde under de jugoslaviska krigen. Det blir som en tidsresa 30 år tillbaka i tiden, och det är tydligt att upplevelsen av att som första fredsbevarande styrka och också som första uppdrag i missionen, påverkar honom än idag.

Liknande läsning:

– Insatsen i det forna Jugoslavien gav mig en förmåga att skilja på det som är viktigt och det som inte är viktigt. Att snabbt kunna ta ställning till om något faktiskt betyder något eller inte. Och det gäller både privat och yrkesmässigt, konstaterar Peter Sterner.

Det blev sex månader i JK 01. Efter ett antal månader i Sarajevo förflyttades högkvarteret och Peter Sterner till Belgrad på grund av den kraftiga artilleribeskjutningen för att sedan avsluta i Sagreb.

Det var också här han lärde känna sig själv som yrkesperson på djupet i och med att han tvingades uppleva hur han reagerade och agerade under skarpt läge.

– Det är ju inget man kan läsa sig till i förväg, utan är något man måste uppleva, säger Peter Sterner.

IMG_4029

Försvarsmakten har i samband med Veterandagen producerat dokumentären ”Där och då” i vilken Peter Sterner återvänder till Sarajevo 30 år efter hans mission.

Foto: Joel Thungren

Ett av hans starkaste minnen var när hans konvoj fastnade i en attack i samband med att JK 01 skulle eskortera serbiska soldater. Den kilometerlånga konvojen besköts och när Peter Sterner bestämde sig för att kliva ur fordonet för att skydda konvojen, ställde bosniska soldater upp framför honom beväpnade med pansarskott och automatkarbiner. I attacken dödades 30–40 soldater.

Jag var uppskruvad och känslig för ljud och ljus. Och faktum är att jag träffade en veteran häromdagen som även han var med på i det forna Jugoslavien. Han mår dåligt av upplevelsen fortfarande

Väl hemma på svensk mark igen insåg han att det skulle ta tid att landa i vardagen. Han var ständigt på tå, reagerade när grannbarnen kastade smällare och när han besökte Vattenfestivalen i Stockholm tio månader senare var han tvungen att lämna i samband med det traditionella fyrverkeriet.

– Jag var uppskruvad och känslig för ljud och ljus. Och faktum är att jag träffade en veteran häromdagen som även han var med på i det forna Jugoslavien. Han mår dåligt av upplevelsen fortfarande.

För Peter Sterners del har det efter insatsen i det forna Jugoslavien blivit en rad utlandsmissioner: Georgien, Östtimor, Afghanistan och Irak.

På frågan vilket råd han vill ge till den som ska åka på insats utomlands svarar han omedelbart:

– Du ska vara mentalt förberedd. Men du ska också vara fysiskt vältränad. Om du är fysiskt vältränad blir du inte begränsad på samma sätt och kan fokusera på det du ska göra. Och du måste träna på det du ska göra. Det räcker inte att vara okej. Du måste vara bra.

20240325_joethu01_Bosnien_Blandat_20

Mikael Wallentin Åström

Producent och veteran

Dokumentären som finns i två avsnitt på Försvarsmaktens YouTubekanal har producerats av Mikael Wallentin Åström.

För honom kändes det viktigt att göra programmet för att konflikten i det forna Jugoslavien och de svenska styrkornas insats inte ska falla i glömska. Kriget i Bosnien är på det stora hela väldokumenterat, men samtidigt finns det vissa delar som inte skildrats.

En av dem är utan tvekan JK 01:s insats.

– Genom den här dokumentären vill vi ge människorna som faktiskt var på plats en röst. Här hoppas vi kunna ge en reflektion över dem som tvingades ta till flykten.

Mikael Wallentin Åström är själv veteran, har tjänstgjort i Mali och Afghanistan ett flertal gånger under årens lopp och är stolt över de svenska soldaternas insatser utomlands.

– När vi gjorde dokumentären och pratade med invånarna, när vi hörde dem säga med värme i rösten att ”FN fanns där. Men där fanns också svenskarna.” Det finns en stolthet i det. Och den stoltheten bär jag med mig.

Där och då är en samproduktion mellan Försvarsmaktens veterancentrum och det Operativa kommunikationsförbandet.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

En enkätundersökning ska genomföras vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum för att kartlägga omfattningen av den tystnadskultur som påtalats i tidigare undersökningar. Resultaten ska redovisas innan jul och kommer ligga till grund för en åtgärdsplan.

Linda Sundgren
FM UndsäkC
Några av de medarbetare som kritiserat tystnadskulturen vid FM undsäkC har efter det lämnat förbandet.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Flera undersökningar har visat att det finns problem med tystnadskultur vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FM undsäkC) på Uppsala garnison, något Officerstidningen har rapporterat om tidigare. Den senaste granskningen genomfördes av Försvarsmaktens säkerhetsinspektion hösten 2025. Rapporten visade återigen på förekomst av tystnadskultur med chefer som håller varandra om ryggen och en rädsla för repressalier bland medarbetare som framför kritik.

Det går inte att ta fram en handlingsplan utan att veta vad som behöver åtgärdas.

Säkerhetsinspektionen uppmanade förbandet att vidta åtgärder för att komma till rätta med situationen. En handlingsplan upprättades som Säkerhetsinspektionen var nöjd med, samtidigt som förbandets chefer i en intervju med Officerstidningen menade att det inte finns någon tystnadskultur. För att skapa en gemensam lägesbild av arbetsmiljöproblemen vid förbandet har såväl skyddsorganisationen som fackliga företrädare på central nivå, krävt en kartläggning som riktar sig specifikt mot tystnadskultur. Nu har chefen för Försvarsstabens cyberenhet (FST cyber), som FM undsäkC tillhör, beslutat om en sådan kartläggning. Anders Salenbo, centralt skyddsombud på Försvarsstaben, menar att undersökningen är nödvändig för att komma vidare i frågan:

– Det går inte att ta fram en handlingsplan utan att veta vad som behöver åtgärdas. Man måste ha en gemensam lägesbild för att förstå vad problemet är och vad som behöver göras åt det, säger han.

Anders Salenbo

Anders Salenbo

Centralt skyddsombud på Försvarsstaben

En pulsmätning, en kortare medarbetarundersökning med frågor inom ett visst område, kommer att skickas ut till samtliga anställda på FM undsäkC. Pulsmätningen administreras av FST cyber, men såväl Anders Salenbo som chefen för cyberstridskraften, generalmajor Mattias Hanson, uppger att ingen kommer att kunna se hur enskilda medarbetare svarar. Resultatet kommer enbart att redovisas som en sammanställning av samtliga medarbetares svar.

– Svaren blir helt anonyma. När det handlar om tystnadskultur är det oerhört viktigt att undersökningen genomförs anonymt, säger Anders Salenbo.

Enkäten ska skickas ut under oktober månad med en svarstid på två veckor. Resultaten analyseras av arbetsgivaren genom FST cyber tillsammans med centrala fackliga företrädare och central skyddsorganisation. Resultaten ska redovisas snarast möjligt, enligt Anders Salenbo:

– Vi kommer inte tillåta att det här drar ut på tiden. Resultaten kommer att ligga till grund för vidare arbete med handlingsplanen. En hel del från den tidigare handlingsplanen går säkert att använda, medan annat antagligen kommer att behöva justeras.

Officerstidningen har flera gånger skrivit om tystnadskulturen vid FM undsäkC.  Den första artikeln publicerades i OT nr 6, 2025.

Kommentar

Skriftlig kommentar från stridskraftsförvaltare Freddie Cederqvist, Försvarsstabens cyberenhet:

”Medarbetarnas arbetsmiljö, trygghet och möjlighet att uttrycka sina åsikter är en högt prioriterad fråga. En öppen organisationskultur, där medarbetare vågar framföra synpunkter, lyfta problem och påtala brister, är avgörande för såväl personalens välmående som verksamhetens utveckling och operativa förmåga.

Mot denna bakgrund har ett partsgemensamt arbete bedrivits under året för att utveckla ett verktyg för återkommande pulsmätningar inom cyberstridskraften. Initiativet grundar sig i ett gemensamt identifierat behov hos arbetsgivare och arbetstagarrepresentanter av att bättre kunna följa upp frågor som rör bland annat organisationskultur, förbandsanda, arbetsmiljö och eventuell förekomst av tystnadskultur.

Syftet är att skapa bättre förutsättningar att identifiera eventuella problem, följa utvecklingen över tid och vidta relevanta åtgärder där behov finns. Arbetet inleddes efter ett partsgemensamt beslut under senvåren 2026 och har bedrivits i nära samverkan med arbetstagarorganisationerna. Stor vikt har lagts vid frågornas utformning och hur svaren ska hanteras för att skapa förtroende för undersökningen och ge medarbetarna goda förutsättningar att svara öppet och ärligt. Den framtagna frågebanken har även kvalitetssäkrats med stöd av Försvarsstabens HR-funktion och ansvariga för Försvarsmaktens medarbetarundersökning, FM vind.

Ambitionen är att genomföra en första pulsmätning i slutet av oktober, efter avslutad samverkan. Resultaten kommer att hanteras enligt principer motsvarande dem som används inom FM vind. För cyberstridskraftens ledning är detta ett uttryck för ett långsiktigt och systematiskt arbete med ledarskap och organisationskultur. Att aktivt efterfråga medarbetarnas upplevelser, även när svaren kan vara obekväma, är en viktig del av ett ansvarsfullt ledarskap.

En stark cyberstridskraft förutsätter en organisation där medarbetarna känner förtroende för sina chefer, vågar göra sina röster hörda och vet att deras synpunkter tas på allvar.”

Ur arkivet: