Den 6 september 2023 kommer många kadetter att komma ihåg som dagen då de för första gången inte fick en lönehöjning, utan en lönesänkning. Orsaken? Att regeringen i våras höjde dagersättningen för officersaspiranter, som fram till i år varit oförändrad sedan 1994.
Beslutet ledde ironiskt nog till att vissa kadetter som studerar med särskilda förmåner skulle tjäna mindre som anställda officerare än som studerande kadetter. Lösningen? Försvarsmakten höjer avdraget på grundlönen för kadetter med särskilda förmåner, så att inkomsten hamnar på samma nivå som innan dagersättningen höjdes.
Sedan dess har många kadetter runt om i landet hört av sig till oss i Officersförbundets studentråd och ställt frågor om Försvarsmaktens beslut. Nedan listar jag ett urval:
”Kan de inte höja lägstalönen för yrkesofficerare i stället?”
”Går inte beslutet direkt mot överbefälhavarens dagorder från augusti 2022?”
”Är det denna typ av ledarskap vi förväntas följa i krig med livet som insats?”
”Har inte Försvarsmakten med imponerande precision och effektivitet lyckats fullständigt motverka regeringens intention med höjningen av dagersättningen?”
Kadetternas frågor har varit många, våra svar har varit få.
» Går inte beslutet direkt mot överbefälhavarens dagorder från augusti 2022? «
Beslutet är onekligen en ovanlig välkomsthälsning till de hundratals kadetter som efter sommaren började studera med särskilda förmåner. Utifrån reaktioner i sociala medier, i media samt samtal med kamrater verkar det som att mottagandet generellt sett har varit något kyligt.
Tyvärr verkar också allt för få i myndigheten ha insett vilken revolutionerande lönestrategi som har fötts i och med beslutet. Ser man bortom gnälliga kadetters spörsmål visar sig nämligen ett nytt och modernt lönesystem som med fördel kan implementeras i hela Försvarsmakten, ett system som på allvar uppmuntrar till avancemang i karriären.
Vi i Officersförbundets studentråd föreslår därför att all löneutveckling ska ske enligt samma system som för kadetterna, och att varje lönehöjning därför ska föregås av rejäla lönesänkningar.
Systemet är enkelt: för att göra lönehöjningarna riktigt attraktiva görs varje halvår avdrag från arbetstagarens grundlön, pengar som sedan återfås med löneinplaceringen vid nästa befattning. För varje halvår som man stannar på samma befattning blir alltså motivationen att ta sig vidare i karriären större och större i takt med att lönen blir mindre och mindre. Trots allt, vad signalerar omtanke från arbetsgivaren bättre än att få sin lön sänkt, för att sedan få en löneökning vid ett senare tillfälle?
» Vad signalerar omtanke från arbetsgivaren bättre än att få sin lön sänkt, för att sedan få en löneökning vid ett senare tillfälle? «
Inte nog med att lönetrappan blir mer dynamisk, det möjliggör också för kortare lönetrappor på organisationsenheterna, en åtgärd som har varit efterfrågad länge. Lönesättningen blir också mer individuell då den totala intjänade årsinkomsten snart tydligt kommer att återspegla arbetstagarnas drivkraft och personliga utveckling.
Med dagens omvärldsläge och i en tid då Försvarsmakten behöver växa snabbare än någonsin är det viktigt att inte råka ha för stora personalkostnader, vilket det föreslagna systemet enkelt åtgärdar med troliga besparingar på miljontals kronor.
Fördelarna med lönesystemet är näst intill oändliga, men inget förslag är perfekt. Även om ovan beskrivna fördelar mot förmodan inte skulle realiseras av det nya lönesystemet så fyller det framför allt en viktig funktion: Sveriges kadetter skulle bli lite mindre ensamma som de enda i modern tid som fått sin lön sänkt under pågående tjänstgöring i Försvarsmakten.
Erik Frisk
Ordförande för Officersförbundets studentråd
