Senast publicerat
Senast publicerat:

Nya kurser gör deltagare tryggare med AI-teknik

Nu ska anställda i flygvapnet få lära sig mer om hur man använder sig av artificiell intelligens, AI, på bästa sätt i jobbet. I oktober startar en kurs som ska få de anställda att bli tryggare i sin AI-kompetens.

Jenny Folkesson
Magnus Jernberg.

Foto: Försvarsmakten

Artikel från Officersförbundet.

Initiativtagare är Magnus Jernberg, flygvapnets utbildningsledare. Han har tidigare köpt in kurser om digitalt ledarskap och steget därifrån till AI-kurser är inte långt.

– Kursen i digitalt ledarskap var ett startskott när det gäller kompetensutveckling inom modern teknik och teknikutveckling, det här var ett naturligt nästa steg. Vi ska utbilda så att deltagarna får en bred förståelse om AI, vilket kommer ge ett kompetenslyft för flygvapnet, säger han.

Det är ett treårigt utbildningsprojekt med kurser uppdelade på tre nivåer. Den första kursen är den bredaste och löper över endast en dag. Det är ett slags bootcamp med syftet att deltagarna ska gå därifrån och vara trygga i sin användning av olika AI-verktyg – samtidigt som de har lärt sig att krama ut potentialen av dem.

– Den kursen är tänkt att skapa nyfikenhet och ta bort rädslan för AI. Deltagarna ska lära sig att våga prompta och de får lära sig om cybersäkerhet. De får testa vad man kan skriva och vad man inte kan skriva i kommunikation med AI. 

Vi ska utbilda så att deltagarna får en bred förståelse om AI, ­vilket kommer ge ett kompetenslyft för Flygvapnet.

De andra två kurserna kommer också hållas årligen under treårsperioden.

Det rör sig dels om ett slags masterclass som ska ge lite djupare förståelse för tekniken och tar en bredare ansats än bootcampen. 

Den tredje kursen tar upp AI ur strategiska aspekter: Hur påverkar artificiell intelligens oss i fred jämfört med i krig? Vilka behov och beslut behöver man ta beroende på olika sammanhang, hur påverkar AI oss långsiktigt och vart är den här sortens teknikutveckling på väg?

Liknande läsning:

AI-satsningen möjliggjordes tack vare lokala omställningsmedel (LOM), pengar statliga myndigheter avsätter för sina anställdas utveckling och kompetensutveckling. Magnus Jernberg ansökte om pengarna via sitt förband LSS och ansökan godkändes i ASU där också fackliga representanter gav sitt godkännande innan det gick vidare och blev godkänt på central nivå. Kursen är unik i sitt slag och har tagits fram av ett utbildningsföretag som anpassar upplägget specifikt efter Flygvapnets behov. I framtiden kanske fler delar av Försvarsmakten kommer få gå liknande kurser.

– Kompetensutveckling av det här slaget är viktigt. När det gäller AI är det många som inte vet hur det ska användas och risken är då att man antingen gör väldigt fel eller att man inte får ut den effekt man skulle kunna få. Just nu har vi inget liknande bland våra utbildningar inom Försvarsmakten. Kanske kan det här konceptet bli ett slags prejudikat, säger Magnus Jernberg.

Stefan Morin förbundsordforande

För snart en månad sedan satt jag i en bil på väg hem från Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Medan ett snötäckt Dalarna passerade utanför sidorutorna försökte jag sammanfatta och analysera tre mycket intensiva dagar. Budskapet från politiken och Försvarsmakten var mycket tydligt. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas och säkerhetsläget är allvarligare än på länge. Vi som samhälle och medborgare måste stå beredda och försvarsvilliga. Som yrkesofficer kände jag mig inte särskilt förvånad eller provocerad av budskapet. Det har väl varit tydligt sedan 2014 när Ryssland först annekterade Krim att omvärldsläget förändrats? Men för en stor del av befolkningen blev det ett dramatiskt uppvaknande. Telefonen gick varm med frågor från mina barn, grannar och bekanta. ”Kommer kriget nu?”

Under en kaffepaus i Rättvik med utsikt över en frusen Siljan funderade jag över om budskapet träffat rätt? Jag landar i att det var helt rätt att förmedla budskapet, men att det saknades en förklaring till allmänheten vad som nu konkret och skyndsamt görs för att förhindra att kriget når svensk mark. Utan den försäkran finns risk för oro och rädsla. Trots det är jag övertygad om att tydligheten skapat större kunskap i samhället om det allvarliga säkerhetsläget

»Gissa vilken kompetens som då kommer efterfrågas i näringslivet, kommuner och organisationer?«

I mina vidare slutsatser känner jag mig kluven. Å ena sidan vill jag inte att Officersförbundet ska uppfattas som en problemsökande antagonistisk motpart, utan som en pragmatisk och rättvis medspelare i laget ”totalförsvar”. Å andra sidan kunde jag inte riktigt släppa elefanten i rummet. I viljan att uppfattas som rättvis börjar jag med det positiva. Försvarsmaktens representanter upplevdes samordnade och professionella, bra! Chefen försvarsstaben, Michael Claesson, höll ett utmärkt anförande och utstrålade i enlighet med sitt eget uttryck: ”ansvarsglädje”. Marinchefen, Ewa Skoog Haslum, var tydlig och mycket förklarande. Hon uttryckte dessutom två gånger stolthet över sin marina personal. Stolt bör hon också vara då marinens personal levererat hög kvalitet trots vakanser under tider av stor omstrukturering. 

Elefanten i rummet då? Trots fokus på Försvarsmaktens tillväxt och Sveriges försvarsförmåga fanns ingen programpunkt eller talare som fokuserade på den viktigaste försvarsresursen, den militära personalen. En liten ljusning var regeringens beslutande personalutredning som bland annat ska se över GSS tidsbegränsade anställningar. Dock betyder det troligen att inget beslut i den frågan sker innan utredningen är klar 2025. Behovet av yrkesofficerare lämnades tyvärr helt utanför agendan. Inte heller Försvarsmakten tog tillfället i akt att sända ett budskap om hur personalen förtjänar konkurrensstarka avtal och villkor för att behålla dem i Försvarsmakten i tid av tillväxt. I stället får vi nu arbeta för att försvarsberedningen berör behovet av att behålla yrkesofficerare i sin kommande rapport. Konkurrensen om yrkesofficerskompetensen kommer att växa. Talarna på scenen var eniga, hela Sverige behöver vara bättre förberedda om kriget kommer. Gissa vilken kompetens som då kommer att efterfrågas i näringslivet, kommuner och organisationer? 

Utanför bilen har snötäckta granar bytts ut mot stadsmiljö. Samtidigt som jag ser tornen på Uppsala domkyrka passera utanför bilen säger jag till mina medpassagerare: jag hoppas att 2024 blir året då den militära kompetensen värderas på riktigt!

Ur arkivet: