Senast publicerat
Senast publicerat:

Anmälan av arbetsskador i Prio kan förenklas

Arbetsskador som kodas fel i system Prio kan ge en missvisande bild av skaderisker i Försvarsmakten. Nu pågår ett arbete med att höja kvaliteten på arbetsskaderapporterna och underlätta för den enskilde att göra korrekta skadeanmälningar.

Linda Sundgren
Bezav Mahmod/Försvarsmakten
I början av december kom det in ovanligt många ärenden till Försvarsmaktens HR-centrum. Det skapade en överbelastning i enhetens interna ärendehanteringssystemet

Fem år efter att anmälningarna av arbetsskador fördes över till Prio, dras rapporteringen fortfarande med omfattande problem. Dels kvarstår en viss underrapportering av arbetsskador jämfört med åren innan Prio infördes. Dels finns det brister i kvaliteten i de arbetsskadeanmälningar som skickas in. Därmed riskerar bilden av arbetsskadeläget i Försvarsmakten att bli missvisande vilket i sin tur kan leda till felaktiga beslut. 

– Om underlaget till skadeanalyserna inte är korrekt kan det leda till att vi inte vidtar de åtgärder som skulle behövas eller att vi gör insatser på områden där det i själva verket inte är några stora problem, säger Björn Skoog, arbetsmiljöhandläggare på Försvarsmedicincentrum. 

Ett bekymmer i sammanhanget är de frekventa felkodningar som sker i samband med att en anmälan om arbetsskada upprättas. Björn Skoog märker vid sina stickprovskontroller att det är vanligt att anmälaren angett fel kod.  

– När jag upptäcker fel rättar jag förstås till dem, men vi har varken tid eller resurser att gå igenom samtliga arbetsskaderapporter på det sätt som nog skulle behövas, säger han. 

» Vi har varken tid eller ­resurser att gå igenom samtliga arbetsskaderapporter. «

En bidragande orsak till att fel koder matas in kan, enligt Björn Skoog, vara den stora mängden koder som finns att välja bland. Koderna presenteras i en lång följd utan kategorisering och det kan ta tid att hitta exakt rätt kod. Risken finns att anmälaren ger upp och kryssar i ”övrigt”. Sedan ett drygt år tillbaka pågår ett arbete inom Försvarsmakten för att förenkla inrapporteringen av arbetsskador, däribland att hitta en bättre struktur för koderna. 

– Vi försöker sortera in dem i kategorier under gemensamma rubriker för att det ska bli enklare att hitta rätt. Men vi kommer nog inte ta bort några koder. Om vi ska kunna analysera anmälningarna behöver vi få detaljerad information om händelsen, säger Björn Skoog.  

Inom ramen för förbättringsarbetet med arbetsskaderapporterna finns också ambitionen att upprätta en rapporteringsrutin för arbetsskador som fungerar tillsammans med Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans system för arbetsskaderapportering.  

Liknande läsning:

– Vi hoppas kunna anpassa vårt system så att arbetsskador som rapporteras i Prio automatiskt skickas till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan. Men om det är möjligt vet vi ännu inte, säger Björn Skoog. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Aurora 26 är i full gång och pågår på flera platser i landet. Omkring 18 000 soldater från 13 länder deltar i övningen, som är Försvarsmaktens största övning i år. Syftet med övningen är att stärka säkerheten i Östersjöregionen genom att pröva Sveriges nationella operativa planer som Natoallierad.

    Maria Widehed
    Josefine Owetz
    En fransk styrka anländer till Skåne inför deltagande i övningen Aurora 26.

    Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten

    Sedan den 27 april pågår övningen Aurora 26. I scenariot övar Sverige och allierade på att genomföra förstärkningar av strategiskt viktiga områden för att möta ett ökat militärt hot. En stor del av genomförandet handlar om att snabbt kunna stärka försvarsförmågan tillsammans med allierade och att kunna genomföra värdlandsstöd.

    – Inom ramen för det kommer vi att genomföra moment med förmågehöjande träning. En del slutövningar för våra värnpliktiga kommer också att omfattas av Aurora, sa konteramiral Jonas Wikström, övningsledare för Aurora 26, i en intervju med Officerstidningen tidigare i år.

    Ett exempel på genomfört värdlandsstöd är när ett brittiskt förband genomförde förflyttning från Storbritannien till Sverige. Under framryckningen genom södra Sverige fick förbandet stöd på Luftvärnsregementet, Lv 6, i form av logistik, där bland annat tankning av fordon och måltidsstöd för personalen genomfördes.

    Ett annat exempel är när förband ur den amerikanska marinkåren under övningens första dagar anlände till Norge. Därifrån förflyttade de sig till södra Sverige och Prästtomta skjutfält nära Motala.

    En central del av Aurora 26 är att öva transporter och förflyttningar, inklusive skydd av gränspassager.

    – För mig är det första gången jag samarbetar med den svenska försvarsmakten. Samarbetet har fungerat mycket bra. Gränspassagen var fläckfritt genomförd, kommunikationen och planeringen med både Sverige och Norge har gått utmärkt, säger överstelöjtnant Travis Chamberlain, bataljonschef vid den amerikanska marinkårens 24:e logistikbataljon, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Bataljonchefen överstelöjtnant Travis Chamberlin samverkar med sin svenska kollega överstelöjtnant Ingeborg Widerberg, chef för Västernorrlandsgruppen. Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten

    Överstelöjtnant Travis Chamberlin, amerikanska marinkårens 24:e logistikbataljon, och överstelöjtnant Ingeborg Widerberg, chef för Västernorrlandsgruppen.

    Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten.

    På övningsområdet i Skillingaryd har cirka 1 000 soldater från Göta ingenjörregemente, Ing 2, värnpliktiga och en kanadensisk infanteribataljon övat broläggning. Den kanadensiska bataljonen är del av den multinationella FLF-styrkan som finns på plats i Lettland.

    – Broförmågan är helt avgörande för brigadens rörlighet. Förutom den är det också viktigt för förbanden att få en taktisk förståelse för att kunna ta sig över för att skydda hela övergångsområdet och därmed fortsätta kunna leverera effekt, säger Peter Andersson, chef för fjärde mekaniserade brigaden, i ett inlägg på Instagram.

    Under Aurora 26 deltar drönarförband från Ukraina. De är på plats för att utbilda den svenska Försvarsmakten i krigföring med drönare och agerar kvalificerad motståndare under övningen, i samarbete med UAS-centrum vid Livregementets husarer, K 3.

    På Mästocka skjutfält utanför Laholm fick Luftvärnsregementet, Lv 6, observera de ukrainska drönarsoldaternas taktik och öva på att skydda sig på marken.

    – De kommer med stridserfarenhet. Det innebär att vi kan dra nytta av dem i utvecklingen av vår egen taktik, sa övningsledare Jonas Wikström i ett uttalande hos Försvarsmakten före övningens start.

    Krigsgravtjänst övas som ett moment under Aurora 26. Foto: Jesper Pettersson/Försvarsmakten

    För första gången sedan 1950-talet övades krigsgravtjänst, det vill säga gravsättning av stupade soldater och sjömän med tillhörande ceremoni.

    Foto: Jesper Pettersson/Försvarsmakten

    Ett nytt inslag under Aurora ägde under den senaste övningsveckan rum på ett fält vid Väddö kyrka i Roslagen, norr om Stockholm. Här övade man tillfällig gravsättning av 500 stupade soldater.

    – Momentet kallas krigsgravtjänst, där vi har övat på att omhänderta ett stort antal stupade soldater, både svenska, allierade och utländska, säger fältprost Jenny Ahlén, biträdande övningsledare för momentet, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Övning Aurora 26 pågår fram til 13 maj. 

    Ur arkivet: