Senast publicerat
Senast publicerat:

Anmälan av arbetsskador i Prio kan förenklas

Arbetsskador som kodas fel i system Prio kan ge en missvisande bild av skaderisker i Försvarsmakten. Nu pågår ett arbete med att höja kvaliteten på arbetsskaderapporterna och underlätta för den enskilde att göra korrekta skadeanmälningar.

Redaktionen
Bezav Mahmod/Försvarsmakten
I början av december kom det in ovanligt många ärenden till Försvarsmaktens HR-centrum. Det skapade en överbelastning i enhetens interna ärendehanteringssystemet

Fem år efter att anmälningarna av arbetsskador fördes över till Prio, dras rapporteringen fortfarande med omfattande problem. Dels kvarstår en viss underrapportering av arbetsskador jämfört med åren innan Prio infördes. Dels finns det brister i kvaliteten i de arbetsskadeanmälningar som skickas in. Därmed riskerar bilden av arbetsskadeläget i Försvarsmakten att bli missvisande vilket i sin tur kan leda till felaktiga beslut. 

– Om underlaget till skadeanalyserna inte är korrekt kan det leda till att vi inte vidtar de åtgärder som skulle behövas eller att vi gör insatser på områden där det i själva verket inte är några stora problem, säger Björn Skoog, arbetsmiljöhandläggare på Försvarsmedicincentrum. 

Ett bekymmer i sammanhanget är de frekventa felkodningar som sker i samband med att en anmälan om arbetsskada upprättas. Björn Skoog märker vid sina stickprovskontroller att det är vanligt att anmälaren angett fel kod.  

– När jag upptäcker fel rättar jag förstås till dem, men vi har varken tid eller resurser att gå igenom samtliga arbetsskaderapporter på det sätt som nog skulle behövas, säger han. 

» Vi har varken tid eller ­resurser att gå igenom samtliga arbetsskaderapporter. «

En bidragande orsak till att fel koder matas in kan, enligt Björn Skoog, vara den stora mängden koder som finns att välja bland. Koderna presenteras i en lång följd utan kategorisering och det kan ta tid att hitta exakt rätt kod. Risken finns att anmälaren ger upp och kryssar i ”övrigt”. Sedan ett drygt år tillbaka pågår ett arbete inom Försvarsmakten för att förenkla inrapporteringen av arbetsskador, däribland att hitta en bättre struktur för koderna. 

– Vi försöker sortera in dem i kategorier under gemensamma rubriker för att det ska bli enklare att hitta rätt. Men vi kommer nog inte ta bort några koder. Om vi ska kunna analysera anmälningarna behöver vi få detaljerad information om händelsen, säger Björn Skoog.  

Inom ramen för förbättringsarbetet med arbetsskaderapporterna finns också ambitionen att upprätta en rapporteringsrutin för arbetsskador som fungerar tillsammans med Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans system för arbetsskaderapportering.  

Liknande läsning:

– Vi hoppas kunna anpassa vårt system så att arbetsskador som rapporteras i Prio automatiskt skickas till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan. Men om det är möjligt vet vi ännu inte, säger Björn Skoog. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Teknisk förmåga har blivit ett allt viktigare maktmedel när konkurrensen mellan USA, Kina och andra stormakter hårdnar. På uppdrag av Försvarsdepartementet har forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, undersökt hur EU agerar inom additiv tillverkning.

    Maria Widehed
    3D-tillverkning
    3D har varit en möjliggörare när 71:a bataljonen har installerat ny teknik i gamla fordon.

    Foto: Felix Sundbäck/FM

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om 3D-tillverkning i Försvarsmakten.

    När reservdelar inte längre går att beställa måste Försvarsmakten hitta andra vägar för att säkra sin försörjningsfrihet. 3D-tillverkning utvecklas nu från enskilda lösningar på förband till en bredare förmåga – från frontnära reservdelstillverkning till möjligheten att snabbt skala upp.

    Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har i flera år pekat på möjligheten med frontnära 3D-tillverkning.

    I en artikel från 2019 beskriver FOI ett exempel från insatsen i Mali. Nederländska förband upptäckte att deras fyrhjulingar behövde fästen för GPS-mottagare på styret. Några färdiga fästen fanns inte att tillgå. Förbandet tog istället fram en skiss som skickades hem till en nederländsk forskningsorganisation. Där gjordes en digital modell som skickades tillbaka till Mali, där fästet kunde skrivas ut på en relativt enkel 3D-skrivare. Hela processen tog några dagar.

    I FOI:s rapport ”Militärteknik 2045” beskrivs additiv tillverkning som en teknik som redan nått hög teknisk mognad för vissa komplexa komponenter. 

    Anders Schröder

    Anders Schröder

    Analytiker vid FOI:s avdelning för försvarsanalys

    För Anders Schröder, analytiker vid FOI:s avdelning för försvarsanalys, är tekniken intressant både som militär förmåga och ur industriellt perspektiv.

    – 3D-tillverkning är ett exempel som belyser trenden som varit de senaste tio åren, där teknologier med dubbla användningsområden blir allt viktigare och där de traditionella försvarsföretagen inte ensamma kan driva utvecklingen på samma sätt. Industripolitik, ekonomisk politik och försvarspolitik glider ihop allt mer, säger han och fortsätter:

    – För Försvarsmakten kan detta vara viktigt på mikronivå på slagfältet – men det handlar också om en möjlighet att stärka självförsörjningen inom europeisk industri.

    För Försvarsmakten kan detta vara viktigt på mikronivå på slagfältet – men det handlar också om en möjlighet att stärka självförsörjningen inom europeisk industri.

    Anders Schröder är en av författarna bakom en ny FOI-rapport som har granskat vilka konkreta åtgärder EU vidtar för att stärka sin position inom additiv tillverkning. Resultatet är tydligt: EU har framför allt fokuserat på att skydda det som redan finns.

    – Det vi kommer fram till är att EU är ganska duktiga på att skydda europeisk industri, men vi ser mindre aktivitet när det kommer till främjandeåtgärder och samverkan. Det finns en oro för att Europa kan hamna efter.

    Det defensiva arbetet handlar rent konkret bland annat om forskningsfinansiering, regler för utländska investeringar och uppköp samt arbete med tekniska standarder.

    EU har pekat ut additiv tillverkning som strategiskt viktig för unionens ekonomiska säkerhet. Någon EU-gemensam strategi finns dock inte, trots att unionen har tagit fram en sådan inom exempelvis AI-området. I USA och Storbritannien har man däremot tagit fram försvarsinriktade strategier för 3D-tillverkning. USA och Kina är ledande inom 3D-utvecklingen. Teknisk kompetens och kontroll över värdekedjor har blivit en del av staters maktmedel, konstaterar Schröder.

    – Krig är det ultimata verktyget. Men det finns många andra sätt att påverka, som genom kontroll över ny teknik.

    FOI:s slutsats är att EU behöver göra mer för att omsätta ambitionen om en stark teknisk position i faktisk förmåga.

    – Vi konstaterar att det här är ett område där det kanske är lite mer snack än verkstad, i alla fall när det gäller det proaktiva. Om man tycker att det här är viktigt behöver man också ta fler initiativ.

    Ur arkivet: