Sverige har nyligen gått med i Nato, Försvarsmakten växer och många fler personer ska anställas. Det ställer krav på ökad flexibilitet och anpassningsförmåga hos personalen hos Försvarsmakten vilket kan leda till nya förutsättningar med ökad stress och arbetsbelastning. Och för att inte riskera att personalen bränner ut sig eller lämnar Försvarsmakten är det viktigt att fokusera på vilka personliga resurser som blir viktiga för att mäkta med den nya situationen.
Det var utgångspunkten för doktoranden Emma Oskarssons forskningsprojekt som nu har gått i mål i en första delstudie. Studien visar att störst betydelse för att vilja säga upp sig är brist på kontroll.
– Alltså att man inte har möjlighet att påverka sin arbetssituation. Näst viktigast var de kvalitativa kraven på ens arbetsuppgifter, det vill säga arbetsuppgifter som kräver för mycket kognitivt och den tredje faktorn var om man inte kände ett bra socialt stöd från sina chefer. Sammanfattningsvis: När kraven ökar, ökar också viljan att säga upp sig men de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna har också betydelse, säger Emma Oskarsson.
Tidigare forskning om psykosocial arbetsmiljö finns det gott om. Det som gör denna undersökning unik är att den dessutom fokuserar på personliga resurser och vilken betydelse de kan ha för hur man upplever sin arbetsmiljö och tolkar de krav som ens jobb innebär. I förlängningen handlar undersökningen även hur sådana faktorer kan påverka olika arbets- och hälsorelaterade utfall – som exempelvis psykisk hälsa, välbefinnande och vad man har för attityder kopplade till arbetet. Och det finns det inte lika mycket forskning på.
Männen tror mer på sig själv än kvinnorna gör och männen upplever inte i lika stor utsträckning att de har problem med sin hälsa.
Förmågan att som anställd sätta gränssättande strategier är en personlig resurs som inte bör underskattas, noterar Emma Oskarsson. Hennes forskning visar att problemet inte ligger i kommunikationen med cheferna.
– Det verkar inte finnas några problem när det gäller att signalera uppåt om hög arbetsbelastning. Däremot finns det problem när det gäller hur man sätter gränser för att hantera sin egen arbetsbelastning – det verkar vara betydligt svårare.
Närmare hälften av de som har svarat på enkäten uppger att de i stor utsträckning tar på sig mer arbete än de orkar med. De upplever inte att de kan arbeta ostört och de kan inte planera in reflektionstid mellan sina arbetsuppgifter. Emma Oskarsson ser att Försvarsmaktens personal anser att det är bristen på tid som är boven i dramat.
– Folk känner inte att de hinner, inte minst på grund av de kvantitativa kraven. Att arbeta hårt, snabbt och under tidspress skattas högst bland olika sorters arbetskrav. Det är bekymmersamt om man inte känner att man kan sätta gränser för sin arbetsbelastning eftersom vi ser att det kan öka risken för utbrändhet och folks vilja att säga upp sig. Det är inte ett bra resultat. Jag ska undersöka vidare vad det kan bero på att många inte upplever att de kan sätta gränser för sin egen arbetsbelastning.
Doktoranden Emma Oskarsson har undersökt hur arbetssituationen för yrkesofficerare har förändrats i och med att Försvarsmakten växer och arbetsbelastningen ökar.
Foto: Jenny Folkesson
Ett annat tydligt resultat är att kvinnliga officerare och specialistofficerare mår sämre än sina manliga kollegor. Kvinnorna upplever en lägre psykisk hälsa, ett lägre välbefinnande, de är i lägre grad tillfredsställda med sitt liv och deras känsla av återhämtning efter utfört arbete är sämre än männens.
– Dessutom har kvinnorna fler symtom på depression än sina manliga kollegor, men det är inte jätteöverraskande utan speglar andra liknande studier från andra sammanhang.
Vad är det då för personliga resurser som visar sig vara viktiga för att Försvarsmaktens personal ska kunna bättre? Enligt Emma Oskarsson handlar det om dels förmågan att sätta gränser för sig själv, dels självtillit. Just självtillit är en väldigt viktig faktor när det gäller utbrändhet och även där finns tydliga skillnader mellan kvinnor och män.
Liknande läsning:
– Männen tror mer på sig själv än kvinnorna gör och männen upplever inte i lika stor utsträckning att de har problem med sin hälsa.
I en sammanfattande hälsning till Försvarsmaktens chefer trycker Emma Oskarsson lite extra på att det gäller att identifiera vad som behövs för att stärka sin personals engagemang i organisationen, så att de stannar kvar inom Försvarsmakten och inte riskerar att bli utbrända. Särskilt det här med att kunna kontrollera sin arbetssituation är viktigt för välbefinnandet, även om det så klart inte är ett behov som går att tillgodose i vilken utsträckning som helst,
– Men så långt som möjligt är det viktigt att de anställda kan det. Det är också viktigt att de känner att de har stöd från chefer och kollegor för att kunna göra ett bra jobb. Dessutom behöver krävande arbete ändå vara hanterbart och de anställda behöver känna att de har förmågan att kunna lösa sina uppgifter, säger Emma Oskarsson.
Fakta
Om undersökningen
Emma Oskarsson, doktorand på Försvarshögskolan i Karlstad, genomför sin forskarutbildning vid Stockholms universitet.
I studien ”Kognitiv förmåga och krav och resurser i arbetet” har hon valt att fokusera på om och i så fall hur arbetssituationen för yrkesofficerare i Försvarsmakten förändras mot bakgrund av pågående tillväxt och ökad arbetsbelastning.
9.000 medlemmar i Officersförbundet bjöds in att delta i undersökningen genom att logga in via Officersförbundets hemsida och där svara på frågor om hur de upplever sitt jobb och sin arbetsbelastning.
381 personer, ungefär hälften officerare, hälften specialistofficerare deltog i studien och svarade på frågorna med start i november 2024 fram till april 2025.
Nu är första delstudien klart och ska publiceras vetenskapligt. Sedan kommer en intervju och en observationsstudie om hur Försvarsmaktens personal rent praktiskt använder sina personliga resurser.
