Senast publicerat
Senast publicerat:

Flera fackliga vinster 

Löneökningar och höjda pensionsavsättningar är några av ­vinsterna för över 100 000 statsanställda när avtalsförhandlingarna inom staten nu är i mål. Dessutom ska större satsningar göras på friska arbetsplatser och för bättre stöd vid förlust av säkerhetsklassning.

Jenny Folkesson
Lea Lobelius
Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef ST OFR/S, Susanne Hultgren, förhandlingschef Officers­förbundet OFR/O och ­Martin Åberg, förhandlingschef Polisförbundet OFR/P undertecknade avtalet tillsammans.

Foto: Officersförbundet

Artikel från Officersförbundet.

Efter intensiva förhandlingar med Arbetsgivarverket tecknade de nio fackförbunden inom förhandlingsorganisationen OFR/S,P,O den 30 september ett nytt kollektivavtal för statligt anställda. I förhandlingarna företräddes förbunden av Fackförbundet ST, Polisförbundet och Officersförbundet.

Löneavtalet hamnade på samma nivå som industrins märke: 6,4 procent över två år. Av dessa kommer 0,1 procent gå till ökade pensionsavsättningar år två.

– Det nya märket följer övriga marknaden, varken bättre eller sämre. I ett så ansträngt läge som Försvarsmakten och andra statliga myndigheter befinner sig i var det alldeles avgörande för oss att vi fick till ett avtal med löneökningsgarantier, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef på Officersförbundet.

Efter många veckor av förhandlingar kan hon konstatera att årets avtalsrörelse var utdragen. Förhandlingarna började redan i augusti och parterna satt till slut i 23 arbetsdagar, inklusive kvällar och helger, för att få allt att falla på plats. 2025 års förhandlingar bjöd även på ovanligt hårda tongångar från Arbetsgivarverket gällande löneavtalet och att lösa ut den diskriminerande mertidsfrågan.

– Det förvånade oss en aning. OFR/S,P,O:s lönepolitik bygger på huvudmetod med traditionell förhandling med garanterat utfall enligt vår oenighetsbilaga, och att staten som arbetsgivare ens funderade på att ha diskriminerande villkor i sina avtal är anmärkningsvärt. Men den 30 september klockan 22 insåg Arbetsgivarverket det orimliga i detta och vi kunde tillsammans ta i hand på de nya avtalen.

I ett så ansträngt läge som Försvarsmakten och andra statliga myndigheter befinner sig i var det alldeles avgörande för oss att vi fick till ett avtal med löneökningsgarantier.

Pensionsfrågan var en av knäckfrågorna vid förhandlingsbordet. Där lyckades fackförbunden få igenom ökade avsättningarna till flexpensionen, med minimal påverkan på medlemmarnas löneutveckling. På Officersförbundet ser man särskilt positivt på utfallet:

– Pensionsavtalet har länge varit viktigt för Officersförbundet. Därför är det positivt att vi genom detta avtal höjer avsättningen till ålderspension flex. Nu tar parterna ansvar för tjänstepensionen, men det gäller även att den allmänna pensionen stärks, så att våra medlemmar har en framtida pension som avspeglar den arbetsinsats som man har bidragit med, säger förbundsordförande Stefan Morin. 

Liknande läsning:

Fakta

OFR/S,P,O

OFR/S,P,O är en förhandlingssamverkan mellan nio fackförbund: Fackförbundet ST, Polisförbundet, Officersförbundet, Försvarsförbundet, Sveriges Lärare, Tull-Kust, Ledarna, Reservofficerarna och Vårdförbundet. Tillsammans företräder förbunden över 100.000 anställda i staten.

I det nya avtalet höjer parterna också ambitionsnivån på arbetsmiljöområdet. Fokus ligger bland annat på att stärka friskfaktorer i staten, genomföra en gedigen arbetsmiljöundersökning och ta fram en forskningssammanställning som kan öka träffsäkerheten i framtida insatser. Dessutom planeras gemensamma aktiviteter kopplat till regeringens kommande arbetsmiljöstrategi.

– Under lång tid har arbetsgivaren haft uppfattningen att de själva äger arbetsmiljöfrågorna. Sen avtalsrörelsen 2020 har de ändrat sig och vi har upplevt flera positiva rörelser till att ta hand om även arbetsmiljön partsgemensamt. Det görs främst genom arbetet i Partsrådet men även i den centrala arbetsgruppen SIVAN, som verkar på central nivå. Den 21 oktober lanseras även den utbildning som parterna genom Partsrådet erbjuder chefer och skyddsombud, säger Susanne Hultgren.

En annan viktig fråga i årets förhandlingar har varit statens säkerhetsprövningar. Fackförbunden har lyft fram ett växande antal oroande exempel på bristande transparens och rättssäkerhet i hur dessa prövningar hanteras. Parterna har nu enats om att omställningsmedel i vissa fall ska kunna användas för medarbetare som förlorat sin säkerhetsklassning. Dessutom inrättas ett nytt arbetsområde inom Partsrådet – säkerhet och beredskap – för att bland annat stärka kunskapen hos lokala parter.

Arbetstagarorganisationen lyckades mota bort de största förlusterna, däribland Arbetsgivarverkets önskemål om förlängd huvudsemester och längre uppsägningstid för alla medarbetare. Andra yrkanden fick arbetsgivarorganisationen igenom.

– Ska jag nämna en förlust så är det att cheferna har fått kortare uppsägningstid från arbetsgivarens sida.  Å andra sidan villkorade vi den mot att cheferna också kan säga upp sig själva på kortare tid, vilket är en stor förlust för Arbetsgivaren.

Det nu undertecknade avtalet gäller 1 oktober 2025 till 30 september 2027. Det som nu står på agendan för Susanne Hultgren är förhandlingarna på Försvarsmaktsnivå.

– Där handlar det oftast om lön, lön, lön. FM har tyvärr redan tydligt markerat att de inte ser något behov utöver det så kallade ”märket” som finns beskrivet i vår oenighetsbilaga, det vill säga 3,4 procent 2025. Men det finns fortfarande lite tid för dem att bli klokare på men där har jag inga större förhoppningar om att ÖB ska ändra sig, säger hon.

Ambitionen är att avtalet med Försvarsmakten ska vara undertecknat under november. 

IMG_2157

Här är parterna som till slut lyckades enas om avtalet som gäller till 30 september 2027: Martin Åberg, förhandlingschef Polisförbundet OFR/P, Matilda Nyström Arnek, förhandlingschef Arbets­givarverket, Andreas Nyström, förhandlingschef Arbetsgivarverket, Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef ST OFR/S samt Susanne Hultgren, förhandlingschef Officersförbundet OFR/O.

Foto: Officersförbundet

Fakta

Några av vinsterna i avtalsförhandlingarnA för OFR/S,P,O.

• Löneökningar i paritet med industrins märke.

• Höjda avsättningar till tjänstepensionen.

• Bättre stöd vid förlust av säkerhetsklassning.

• Större satsningar på friska arbetsplatser och träffsäkert arbetsmiljöarbete.

• Rättvis övertidsersättning för deltids­anställda.

• Lokalt stöd för att uppnå hållbara lösningar för distansarbete.

Johan Öhlén har varit fackligt engagerad sedan 80-talet. I dag är han Officersförbundets representant i Euromil, den europeiska paraplyorganisationen för militära arbets­tagarorganisationer.

Fredrik Hultgren
Tomas Ohlsson
Johan Öhlén på sin arbetsplats vid FMTIS AnlE i Göteborg.
Johan Öhlén på sin arbetsplats vid FMTIS AnlE i Göteborg.

Trots att Johan Öhlén lämnade uppväxtorten Sollefteå för nästan 40 är sedan är dialekten tydlig. Boende och arbetsliv i Småland, Uppland och sedan 1998 i Göteborg, har gjort få avtryck på den klingande norrländskan.

Det var militärtjänsten och kommande planer på vidare studier som var anledningen till att han lämnade hembygden.

– Men jag var nog den enda norrlänning som flög söderut för att göra värnplikten, konstaterar Johan. 

Johan ville se något nytt. Istället för att som de flesta av sina kamrater hemifrån göra militärtjänst i hemorten, överklagade han sitt första placeringsbeslut och ryckte istället in på I 12 i Eksjö. Året var 1983. 

Och som för så många andra i Johans officersgeneration var det värnplikten, och slumpen, som förde honom in på den militära banan.

– Jag var inte säker på vad jag ville studera. Jag hade trivts bra under värnplikten så när det öppnade sig en möjlighet så ansökte jag och kom in på Officershögskolan i Halmstad.

Officersyrket har alltsedan dess tagit honom till en lång rad befattningar och arbetsorter – Eksjö, Kvarn, Enköping, Stockholm. Sedan 1998 bor och arbetar han i Göteborg.I dag som fortifikationsofficer på FMTIS AnlE. Innan dess MKV stab, MDS stab och från 2006 på olika befattningar och som AvdC FömedC.

– Jag har varit med om nästan alla nedläggningar och nedskärningar inom Försvarsmakten.  Men för mig har förändringarna alltid inneburit nya möjligheter och utmaningar. Jag har, trots att jag jobbat i samma myndighet i 35 år, haft förmånen att ofta vara ny på jobbet, säger Johan och skrattar.

Det fackliga engagemanget inleddes i princip samtidigt som Johan kom ut på förband efter officersexamen. Alltsedan dess har han på ett eller annat sätt verkat som förtroendevald inom Officersförbundet – lokalt såväl som centralt. Mellan 2001 och 2014 satt han i förbundsstyrelsen. I dag är det dock Officersförbundets internationella åtaganden som står för Johans huvudsakliga fackliga engagemang. År 2013 blev han invald som styrelseledamot i organisationen Euromil, där han på europeisk nivå representerar Officersförbundet och svensk militär personal.

Euromil är en sammanslutning av militära fack- och intresseorganisationer i Europa. Med 33 föreningar och organisationer från 22 länder  företräder Euromil cirka 300 000 soldater och officerare i de europeiska länderna.

Organisationens främsta syfte är att arbeta för den militära personalens professionella, arbetsrättsliga och sociala intressen på europeisk nivå. 

 – Jag kan villigt erkänna att jag först var en tveksam ledamot i förbundsstyrelsen till att Officersförbundet skulle engagera sig i Euromil. Vad hade vi att göra ute i Europa? Men jag gillar utmaningar, att vara en del i förändringar och har definitivt kommit att ändra uppfattning, säger Johan och förklarar vidare. 

– Den främsta anledningen till att Officersförbundet är engagerade i Euromil är en fråga om solidaritet. Organisationens kärna är arbetet för att samma rättigheter, mänskliga rättigheter, ska gälla för militär personal på samma sätt som för övriga medborgare. Om rätten att få organisera sig fackligt och ha samma sociala och arbetsrättsliga fri-  och rättigheter som andra. Här kan Sverige många gånger fungera som ett föredöme och inspiration för andra länder, där militär personal har betydligt sämre förutsättningar till inflytande för sin arbetssituation. 

Men även om det är den solidariska aspekten som ligger Johan närmast hjärtat när det gäller argument för ett europeiskt engagemang, finns det betydligt mer pragmatiska anledningar till att förbundet även är aktivt internationellt.

– Så många frågor som rör arbetsliv och sociala rättigheter avhandlas i dag på EU-nivå. Ska vi som svensk militär arbetstagarorganisation ha möjlighet att göra vår röst hörd och påverka måste vi finnas där innan besluten fattas. För att i ett tidigt skede kunna yttra oss i beredningar, undersökningar och andra sammanhang, är Euromil den ingång som finns för oss att vara med. 

Den fackliga kampen handlar för oss i Sverige kanske inte så mycket om att uppnå rättigheter för arbetstagarna, resonerar Johan. Snarare handlar det om att försäkra oss om att vi får behålla och utveckla det vi uppnått historiskt. Här menar Johan att det är nyttigt att se hur det fungerar hos våra europeiska grannar. I många länder är det fortfarande förbjudet för militärer att engagera sig fackligt, och militär personals arbetsrättsliga och sociala rättigheter är på många håll i Europa kraftigt beskurna jämfört med andra medborgares. 

– Det här har till viss del historiska, kulturella förklaringar. Men lite konstigt är det när soldater från vissa länder åker på missioner för att försvara demokratiska rättigheter, men själva inte åtnjuter dessa. Att det fortfarande är så att soldater och officerare i moderna, utvecklade europeiska länder inte ska ha samma rättigheter som alla andra medborgare är ju inte ok, säger Johan. 

Det finns EU-direktiv som talar om allas rätt att engagera och organisera sig, och frågan om hur det här ska fungera för militär personal har varit ända uppe i EU-domstolen när det gäller militärer i exempelvis Irland och Frankrike. Den militära personalens rättigheter är helt enkelt en komplicerad fråga på många håll i Europa.

– Jag ser min roll som svensk lite som att förklara för övriga Europa om den svenska modellen. Om att när fack och arbetsgivare gör upp om villkoren så innebär det inte mer konflikt, utan mindre. Att vi är en trovärdig part och tillsammans kan bygga en relation som bär framåt. Ytterst för att rekrytera och behålla personal i konkurrens med övriga på den europeiska arbetsmarknaden. Det sista en fråga som nu diskuteras med stort intresse i EU och i flertalet länder, men även den nya framtida arbetsmarknaden och vad det innebär för försvaret och dess kommande personal.

Han menar också att vi i Sverige ska tänka på att det vi har i dag är vare sig enkelt eller självklart. Rättigheterna vi har måste bevakas, försvaras och utvecklas för medlemmarnas skull och medlemmars engagemang är ytterst viktigt.

– ”Citizens in uniform” är en slogan Euromil arbetar efter. Och den är viktig att understryka. Militären är en speciell och unik del av våra samhällen med speciella krav. Men vi som jobbar som militärer är människor och medborgare, precis som alla andra. Vi har samma behov och önskningar som övriga samhället och ska ha samma rättigheter och friheter som andra. Det har inte varit självklart tidigare i Sverige, och är det definitivt inte i många andra länder. 

FAKTA

Johan Öhlén

Ålder: 57 år

Fackligt uppdrag: Officersförbundets representant i Euromils styrelse.

Bakgrund i korthet: Officersexamen 1985, därefter en lång rad tjänster på olika platser i landet.

Familj: Fru och tre barn varav två utflugna. Hund och katt.

Bor: Torslanda, Göteborg.

På fritiden: Träning (har bland annat genomfört 14 Vasalopp), jakt, engagerad i yngsta sonens handbollslag.

Ur arkivet: