Senast publicerat
Senast publicerat:

Flera fackliga vinster 

Löneökningar och höjda pensionsavsättningar är några av ­vinsterna för över 100 000 statsanställda när avtalsförhandlingarna inom staten nu är i mål. Dessutom ska större satsningar göras på friska arbetsplatser och för bättre stöd vid förlust av säkerhetsklassning.

Jenny Folkesson
Lea Lobelius
Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef ST OFR/S, Susanne Hultgren, förhandlingschef Officers­förbundet OFR/O och ­Martin Åberg, förhandlingschef Polisförbundet OFR/P undertecknade avtalet tillsammans.

Foto: Officersförbundet

Artikel från Officersförbundet.

Efter intensiva förhandlingar med Arbetsgivarverket tecknade de nio fackförbunden inom förhandlingsorganisationen OFR/S,P,O den 30 september ett nytt kollektivavtal för statligt anställda. I förhandlingarna företräddes förbunden av Fackförbundet ST, Polisförbundet och Officersförbundet.

Löneavtalet hamnade på samma nivå som industrins märke: 6,4 procent över två år. Av dessa kommer 0,1 procent gå till ökade pensionsavsättningar år två.

– Det nya märket följer övriga marknaden, varken bättre eller sämre. I ett så ansträngt läge som Försvarsmakten och andra statliga myndigheter befinner sig i var det alldeles avgörande för oss att vi fick till ett avtal med löneökningsgarantier, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef på Officersförbundet.

Efter många veckor av förhandlingar kan hon konstatera att årets avtalsrörelse var utdragen. Förhandlingarna började redan i augusti och parterna satt till slut i 23 arbetsdagar, inklusive kvällar och helger, för att få allt att falla på plats. 2025 års förhandlingar bjöd även på ovanligt hårda tongångar från Arbetsgivarverket gällande löneavtalet och att lösa ut den diskriminerande mertidsfrågan.

– Det förvånade oss en aning. OFR/S,P,O:s lönepolitik bygger på huvudmetod med traditionell förhandling med garanterat utfall enligt vår oenighetsbilaga, och att staten som arbetsgivare ens funderade på att ha diskriminerande villkor i sina avtal är anmärkningsvärt. Men den 30 september klockan 22 insåg Arbetsgivarverket det orimliga i detta och vi kunde tillsammans ta i hand på de nya avtalen.

I ett så ansträngt läge som Försvarsmakten och andra statliga myndigheter befinner sig i var det alldeles avgörande för oss att vi fick till ett avtal med löneökningsgarantier.

Pensionsfrågan var en av knäckfrågorna vid förhandlingsbordet. Där lyckades fackförbunden få igenom ökade avsättningarna till flexpensionen, med minimal påverkan på medlemmarnas löneutveckling. På Officersförbundet ser man särskilt positivt på utfallet:

– Pensionsavtalet har länge varit viktigt för Officersförbundet. Därför är det positivt att vi genom detta avtal höjer avsättningen till ålderspension flex. Nu tar parterna ansvar för tjänstepensionen, men det gäller även att den allmänna pensionen stärks, så att våra medlemmar har en framtida pension som avspeglar den arbetsinsats som man har bidragit med, säger förbundsordförande Stefan Morin. 

Liknande läsning:

Fakta

OFR/S,P,O

OFR/S,P,O är en förhandlingssamverkan mellan nio fackförbund: Fackförbundet ST, Polisförbundet, Officersförbundet, Försvarsförbundet, Sveriges Lärare, Tull-Kust, Ledarna, Reservofficerarna och Vårdförbundet. Tillsammans företräder förbunden över 100.000 anställda i staten.

I det nya avtalet höjer parterna också ambitionsnivån på arbetsmiljöområdet. Fokus ligger bland annat på att stärka friskfaktorer i staten, genomföra en gedigen arbetsmiljöundersökning och ta fram en forskningssammanställning som kan öka träffsäkerheten i framtida insatser. Dessutom planeras gemensamma aktiviteter kopplat till regeringens kommande arbetsmiljöstrategi.

– Under lång tid har arbetsgivaren haft uppfattningen att de själva äger arbetsmiljöfrågorna. Sen avtalsrörelsen 2020 har de ändrat sig och vi har upplevt flera positiva rörelser till att ta hand om även arbetsmiljön partsgemensamt. Det görs främst genom arbetet i Partsrådet men även i den centrala arbetsgruppen SIVAN, som verkar på central nivå. Den 21 oktober lanseras även den utbildning som parterna genom Partsrådet erbjuder chefer och skyddsombud, säger Susanne Hultgren.

En annan viktig fråga i årets förhandlingar har varit statens säkerhetsprövningar. Fackförbunden har lyft fram ett växande antal oroande exempel på bristande transparens och rättssäkerhet i hur dessa prövningar hanteras. Parterna har nu enats om att omställningsmedel i vissa fall ska kunna användas för medarbetare som förlorat sin säkerhetsklassning. Dessutom inrättas ett nytt arbetsområde inom Partsrådet – säkerhet och beredskap – för att bland annat stärka kunskapen hos lokala parter.

Arbetstagarorganisationen lyckades mota bort de största förlusterna, däribland Arbetsgivarverkets önskemål om förlängd huvudsemester och längre uppsägningstid för alla medarbetare. Andra yrkanden fick arbetsgivarorganisationen igenom.

– Ska jag nämna en förlust så är det att cheferna har fått kortare uppsägningstid från arbetsgivarens sida.  Å andra sidan villkorade vi den mot att cheferna också kan säga upp sig själva på kortare tid, vilket är en stor förlust för Arbetsgivaren.

Det nu undertecknade avtalet gäller 1 oktober 2025 till 30 september 2027. Det som nu står på agendan för Susanne Hultgren är förhandlingarna på Försvarsmaktsnivå.

– Där handlar det oftast om lön, lön, lön. FM har tyvärr redan tydligt markerat att de inte ser något behov utöver det så kallade ”märket” som finns beskrivet i vår oenighetsbilaga, det vill säga 3,4 procent 2025. Men det finns fortfarande lite tid för dem att bli klokare på men där har jag inga större förhoppningar om att ÖB ska ändra sig, säger hon.

Ambitionen är att avtalet med Försvarsmakten ska vara undertecknat under november. 

IMG_2157

Här är parterna som till slut lyckades enas om avtalet som gäller till 30 september 2027: Martin Åberg, förhandlingschef Polisförbundet OFR/P, Matilda Nyström Arnek, förhandlingschef Arbets­givarverket, Andreas Nyström, förhandlingschef Arbetsgivarverket, Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef ST OFR/S samt Susanne Hultgren, förhandlingschef Officersförbundet OFR/O.

Foto: Officersförbundet

Fakta

Några av vinsterna i avtalsförhandlingarnA för OFR/S,P,O.

• Löneökningar i paritet med industrins märke.

• Höjda avsättningar till tjänstepensionen.

• Bättre stöd vid förlust av säkerhetsklassning.

• Större satsningar på friska arbetsplatser och träffsäkert arbetsmiljöarbete.

• Rättvis övertidsersättning för deltids­anställda.

• Lokalt stöd för att uppnå hållbara lösningar för distansarbete.

På ASU-möten, där fack och Försvarsmakten möts, krävs professionalism, integritet och god förberedelse. Det vet Officersförbundets ombudsman Lars-Johan Nordlund, som efter fyra år i rollen kan spelreglerna och betydelsen av förtroende.

Jenny Folkesson
OT_01 Reportage ASU 2
Lars-Johan Nordlund har varit ombudsman på Officersförbundet i fyra år och trivs i rollen av att kunna vara med och påverka ­Försvarsmaktens beslut.

Foto: Jenny Folkesson

I år är det 50 år sedan Medbestämmandelagen klubbades igenom i Sverige och tack vare den garanteras arbetstagaren en rätt till medbestämmande. Det är Medbestämmandelagen som ger arbetstagarorganisationer som Officersförbundet insyn i Försvarsmaktens verksamhet och rent praktiskt sker detta på ASU-möten (Avtal om samverkan och utveckling). Dessa möten är centrala i det fackliga arbetet. 

– Det är ett sätt att komma åt beslutsfattarna. Försvarsmaktens styrs bland annat av någonting som kallas Försvarsmaktens arbetsordning som ÖB fastställer årligen. I den arbetsordningen finns det delegation vad chefer får fatta beslut om och vilka ansvarsområden de har. Till exempel personaldirektören – vad hon får fatta beslut om, förklarar Lars-Johan Nordlund.

På ASU-möten kan en ombudsman väcka frågor kring pågående processer som ligger inom just den aktuella chefens ansvarsområde. Dels kan ämnet tas upp för diskussion och ombudsmannen får eventuella frågor besvarade, dels har ombudsmannen här en möjlighet att påverka beslut som är på väg att fattas.

– Jag kan anmäla att Officersförbundet har en avvikande uppfattning i en fråga. Sedan är det inte säkert alla gånger att arbetsgivaren lyssnar på oss, men då har vi åtminstone fått våra åsikter protokollförda. 

ASU-möten finns på alla nivåer inom Försvarsmakten. Allt från att ÖB C FST, de olika enheterna inom FST har sin egen samverkansgrupp, vidare till sammanträden på försvarsgrensnivåerna och stridskrafterna och ända ner på lokal nivå ute i landet där de olika officersföreningarna sammanträder med sina respektive förbandschefer. Principen är densamma oavsett nivå: ett centralt ramavtal reglerar all samverkan inom Försvarsmakten. Med den utgångspunkten upprättar de individuella enheterna, till exempel föreningarna och förbandschefer, ett lokalt samverkansavtal.

Vi påverkar besluten i allra högsta grad. Vi kan ofta, men inte alltid, stävja och göra saker bättre än vad Försvarsmakten ursprungligen hade avsett.

Just denna dag är Lars-Johan Nordlund på väg till en av Försvarsmaktens lokaler på Valhallavägen i Stockholm för personaldirektörens ASU-möte, ett sådant hålls ungefär en gång i månaden. På dagordningen står att det blir information om en slutredovisning av strukturåtgärder kopplat till Försvarsmaktens omorganisation. Den årliga lönekartläggningen som senare kommer att ligga till grund för framtida löneförhandlingar är en annan punkt. 

Lars-Johan Nordlund betonar hur viktigt det är att på den här sortens möten ha ett gott förtroende både hos de andra arbetstagarorganisationerna och hos cheferna. Formellt räcker det så klart att representera Officersförbundet men det i sig innebär endast att du bara får precis den information du har rätt till – och inte ett ord utöver det.

– Det informella och det formella förtroendet är väldigt viktigt. Har du det lyssnar de andra inte bara på dig artigt utan de lyssnar verkligen ordentligt på vad du och förbundet har att säga.

Förtroende får du genom att vara professionell, påläst, ha hög integritet och hålla dig till sakfrågorna. 

– Objektivitet är viktigt. Jag kan ju inte heller uttala mig om vad jag personligen tycker om saker och ting – om det nu skulle vara så att jag tycker något annat, vilket jag i princip aldrig gör. Om det vore så hade jag inte kunnat ha det här jobbet.

Efter att i många år ha jobbat i olika centrala befattningar inom Försvarsmakten började Lars-Johan Nordlund som ombudsman på Officersförbundet för fyra år sedan och han trivs med att få vara med och personligen påverka flera olika sorters beslutsprocesser, både formellt och informellt.

– Jag tycker det är spännande hela tiden. Utmaningen består i att det ibland kan handla om riktigt komplexa frågor som jag måste sätta mig in i och som jag vet kommer påverka våra medlemmar, ibland även negativt. När det sker är det Officersförbundets jobb att dämpa det som är negativt så gott det går så att konsekvenserna för personalen blir så få som möjliga.

Går det att påverka Försvarsmakten då eller är dessa samverkansmöten mest ett spel för gallerierna där arbetsgivaren till syvende och sist ändå driver igenom sina idéer? Lars-Johan Nordlund tvekar inte på svaret.

– Vi påverkar besluten i allra högsta grad. Vi kan ofta, men inte alltid, stävja och göra saker bättre än vad Försvarsmakten ursprungligen hade avsett.

Ett exempel på arbetstagarorganisationernas påverkan gäller omstruktureringen av Försvarsmakten. Där var det väldigt viktigt för arbetsgivaren att få med sig alla berörda parter på tåget redan från början. Vi såg därför till att få komma in i den processen på alla nivåer för att kunna påverka ner på förbandsnivå.

– Det finns så klart lagrum för sådant här men jag har lärt mig att vi från Officersförbundet kan påverka mer om vi kan undvika förhandlingar och i stället kommer in i beslutsprocesser tidigt, säger Lars-Johan Nordlund.

Fakta

Avtal om samverkan och utveckling

ASU-FM är Försvarsmaktens formella samverkansavtal med fackliga organisationer. Det säkerställer att beslut som påverkar de anställda bereds i dialog och följer en strukturerad samverkansprocess i frågor som rör utveckling, beslut och förändringar inom myndigheten.

Avtalet ska säkerställa att:

• Arbetsgivaren och facken för en ­strukturerad dialog.

• Beslut som rör personal, arbetssätt och organisation samverkas innan de fastställs.

• Processerna blir transparenta, förank­rade och leder till enighet när möjligt.

Att beslut är samverkade enligt ASU‑FM betyder att:

• Förslagen har diskuterats mellan ­parterna.

• Eventuella synpunkter har hanterats.

• Samverkan kan avslutas i enighet eller oenighet, men processen ska följas.

Ur arkivet: