Hon kallas för Sveriges Marsdoktor, drömmer om att åka till Mars och har sökt till astronaututbildningen. Under hela sin ungdom fascinerades hon av rymden, och i väntan på att få åka dit blev hon engagerad i Flygvapenfrivillig ungdom och började hoppa fallskärm.
I dag har överstelöjtnant Ella Carlsson kommit betydligt närmare rymden, om än inte hela vägen. Som Flygvapnets första rymdchef ansvarar hon över just rymden, den oändlighet som finns ovanför det man i första hand associerar till flygvapnets ansvarsområde.
Vi träffar henne på Flygstaben i Uppsala. Arbetet med att bygga upp rymdförsvaret, eller rymddomänen som är det korrekta uttrycket, har bara börjat och för närvarande pågår arbetet för fullt med att rekrytera medarbetare till rymdavdelningen.
– Med tanke på att rymdavdelningen är helt ny har vi ändå kommit en bra bit på väg. Just nu jobbar vi med att tillsätta personal. Vi behöver bland annat civila ingenjörer, någon soldat, gärna med cyberprofil, samt några officerare som kommer att arbeta som rymdhandläggare, säger Ella Carlsson, som tillträdde tjänsten som rymdchef förra våren.
Liknande läsning:
Hon säger att intresset för rymdavdelningen är stort, och hon får många intressemejl från anställda i Försvarsmakten.
Konflikter utspelar sig allt oftare i rymd- och cyberdomänerna. Visserligen är det inget nytt att rymden är ett område som kan behöva försvaras. Men, för att låna Ella Carlssons ord, som läget är nu – där nationer skjuter ner sina egna satelliter och skapar enorma skrotbälten – råder det lite vilda västern där uppe. Därför var det också en viktig symbolhandling när chefen för det amerikanska flygkommandot, general James H Dickinson, i somras besökte flygvapnet och tog del av Försvarsmaktens rymdstrategi.
– USA, med sin långa erfarenhet av militär rymdverksamhet, är en strategiskt viktig partner. För att vi ska kunna utveckla förmågorna i rymddomänen är det samarbetet viktigt.
» Jag minns att jag blev otroligt tagen över att man kan åka ut i rymden. «
Att hon är en passionerad rymdnörd råder det ingen tvekan om. Rymden är en passion som funnits med henne i nära 40 år, då hon som tolvåring slog på tv:n och hamnade mitt i filmen Star Wars.
– Jag minns att jag blev otroligt tagen över att man kan åka ut i rymden. Den upplevelsen formade hela min karriär, hela mitt liv.
Hade hennes pappa fått välja yrkesbana åt sin dotter hade det däremot varit åt motsatt håll, ner under ytan i stället för upp i rymden. Han jobbade nämligen som förstemaskinist på en av Försvarsmaktens ubåtar.
– Pappas dröm var att jag skulle gå med i flottan och jag är mer eller mindre uppväxt på segelbåt. Familjen seglade massor när jag var barn.
När hon inte var ombord på segelbåten befann hon sig på isen. Ella tävlade i konståkning som barn, ivrigt påhejad av sin polskfödda mamma som hade höga förväntningar på dottern.
– Mamma var koreograf och hon var både sträng och krävande. Om jag inte vann pratade hon inte med mig på flera dagar, förklarar hon med oberört tonfall.
Det låter hårt?
– Ja, kanske. Men det är något som har format mig och medfört att jag genom livet varit målinriktad.
Konståkningskarriären såg lovande ut, men en knäskada gjorde att hon tvingades sluta. Samtidigt fanns det ett tekniskt intresse som lockade. Ella valde naturvetenskapliga programmet på gymnasiet och gick med i Flygvapenfrivilligas riksförbund.
– Lusten att flyga väcktes av en vän till familjen som tidigare varit flygförare i flygvapnet. Han hade en Cessna och tog med mig på en flygtur.
Eftersom Ella Carlsson, enligt henne själv, var ”väldigt intresserad av teknik och farkoster” gjorde hon värnplikten på Jämtlands flygflottilj, F 4, i Östersund. Hon trivdes i Försvarsmakten, sökte och kom in på Officershögskolan.
– När jag var klar som flygtekniker behövde Skaraborgs flygflottilj, F 7, i Såtenäs hjälp av en officer som kunde polska eftersom de hade till uppgift att ge stöd till Saab i deras försök att sälja Gripen till Polen. Jag kan ju polska och följde därför med som tolk och flygtekniker och efter några månader bytte jag flygflottilj till Såtenäs.
Drömmen var att bli pilot, men hon klarade inte antagningstesterna. I stället blev hon alltså flygtekniker och hon har hunnit med tre vändor med utlandstjänstgöring, två i Bosnien och en i Kosovo.
– 1998 var jag ett halvår i Kosovo på TOC:en, tactical operation center, som den enda kvinnliga officeren bland cirka 400 grabbar. Därefter var jag ett halvår i Bosnien på ett svenskt sjukvårdskompani med uppgift att bygga upp ett fältsjukhus, säger hon och fortsätter:
– Jag älskade mitt jobb på F 7, samtidigt som jag hade den här drömmen om rymden. När sedan Luleå tekniska universitetet började med rymdutbildningen var jag nästan 30 år.
Hon repeterade gymnasiematten och kom in på utbildningen.
– Beslutet att söka till rymdprogrammet har jag aldrig ångrat. Just då var det ett svårt beslut att fatta eftersom jag trivdes så bra med mitt jobb, men så här i efterhand är jag glad över att jag vågade.
» Om jag inte vann pratade hon inte med mig på flera dagar. «
I dag är Ella Carlsson, med sin bakgrund som teknologie doktor i fysik vid Luleå tekniska universitet, en av de mest kunniga i landet på just rymden. Hon kan det mesta om planeten Mars som hon har doktorerat på, och hon har en civilingenjörsexamen i rymdteknik. Lägg därtill att hon gjort sitt examensarbete på Nasa och under två år jobbat som biträdande och vikarierande myndighetschef på Institutet för rymdfysik och på den svenska rymdbasen Esrange Space Center i Kiruna.
– När jag fick möjlighet att kliva in som myndighetschef för en viktig del inom Sveriges rymdforskning kändes det så coolt. Under tiden som jag var chef landade våra svenska instrument på baksidan av månen och vi skickade andra instrument med rymdsonden Bepicolombo till Merkurius.
När hon förra våren fick samtalet med erbjudandet om att bli Försvarsmaktens rymdchef var hon inledningsvis tveksam. Trots sin mångåriga bakgrund inom området kändes det inte självklart att hoppa på den nya tjänsten.
– Ingen hade tidigare haft ansvar för rymden innan dåvarande flygvapenchefen Carl-Johan Edström fick det utpekade ansvaret. Nu däremot blåser det helt andra vindar. Nu finns det mandat. Vi har en uttalad uppgift att bygga upp Försvarsmaktens rymdförmåga.
Att rymddomänen blir allt viktigare i takt med att det blir fler aktörer och mer avancerad teknik är uppenbart. Försvarsmakten ser nu över vilka militära problem inom rymddomänen som kan och bör lösas. Att kunna se bortanför Sveriges gränser med hjälp av satelliter för att få en lägesbild och upptäcka förändringar i vår omvärld, bland annat till stöd för multidomäna operationer är en av de viktigaste uppgifterna.
– Ett annat problem är att andra nationer kan inhämta underrättelser med satelliter. Därför behöver vi få koll på när och var dessa satelliter passerar och med vilken typ av sensor. Vi behöver helt enkelt få en rymdlägesbild.
Försvarsmakten vill kunna skydda sina förmågor, och ett sätt att göra det är genom att vara aktiv med andra nationer i framtagandet av en uppförandekod för rymden.
– Vi vill kunna skydda våra förmågor och snabbt kunna ersätta en satellit genom att nyttja rymdbasen Esrange för satellituppsändningar.
FAKTA
Ella Carlsson
Ålder: 51 år.
Bor: I Uppsala och utanför Stockholm.
Familj: Singel.
Fritid: Tycker om att dyka och hoppa fallskärm, även om tiden inte räcker till för det.
Hon påpekar att Esrange är en nationell och strategisk resurs, inte bara för Flygvapnet utan för hela totalförsvaret, för Europa, Nato och andra viktiga partners.
– Behovet blir större och större. Det känns himla stort att få vara med och bygga upp den här verksamheten. Genom rymden kan man få underrättelseinhämtning långt i förväg. Man kan lyssna av verksamhet och till exempel se truppförflyttningar och annan aktivitet.
Hon tystnar en stund. Säger sedan att det är nödvändigt och viktigt att ha en medvetenhet om rymden.
– Till exempel syns Visbykorvetterna extremt bra ovanifrån. I vissa lägen vill vi kunna skydda när en korvett lämnar kaj. Om vi då vet att en satellit från främmande makt som både kan se och lyssna av finns ovanför oss har vi möjlighet att vänta tills den har passerat.
Till skillnad från för 20 år sedan är dagens samhälle till mycket stor del beroende av rymdarenan där satelliter styr kommunikation och gps-system och därmed också positionering, navigering och tidsangivelser.
Det är ett faktum som naturligtvis kan utnyttjas av främmande makt. För beroendet innebär också en stor sårbarhet där främmande makt både kan störa och förstöra genom att skada ett lands satelliter, skjuta ner dem, lägga sig framför och även skicka felaktig data eller genomföra cyberattacker.
– Vi ska vara medvetna om att andra ser och hör oss hela tiden. I princip finns det alltid någon satellit där uppe, men vi kan välja vilka vi ska vara observanta inför och därför behöver vi en rymdlägesbild.
Att få veta vad främmande makt ser och hör är relevant, precis som det är viktigt att kunna se andras truppförflyttningar.
– Den dagen som Försvarsmakten beslutar att anskaffa rymdbaserade sensorer kommer vi att behöva en rymdlägesbild för att operera satelliter och exempelvis undvika krockar. Det är där avtalet med USA kommer in. Avtalet gör det möjligt för oss att dela data med varandra och genom avtalet får Försvarsmakten tillgång till ett bibliotek med banparametrar för olika satelliter.
