Den 29 augusti kom beslutet att militärpolisen inte får ägna sig åt brottsutredande verksamhet. Det efter att Justitieombudsmannen, JO, på eget initiativ granskat militärpolisens rättsliga stöd för brottsutredande verksamhet. Exakt hur beslutet kommer att påverka militärpolisens verksamhet är ännu oklart, men handlingsutrymmet för förbandets personal har krympt.
– Redan i somras när vi såg att det här var på väg sa vi till vår personal att vara återhållsamma med utredningar och att de i stället skulle lämna över ärenden till civil polis. Nu håller vi på att analysera det JO skriver och vilka konsekvenser det kommer att få för oss, säger överstelöjtnant Rikard Bengtsson, chef för Försvarsmaktens militärpolisenhet.
Upprinnelsen till JO:s granskning är ett ärende från 2023, där Polismyndigheten gett militärpolisen i uppdrag att genomföra en husrannsakan och hålla ett förhör med en misstänkt. I ärendet framkom att det fanns en överenskommelse från 2017 mellan Försvarsmakten, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten om att militärpolisen kan bistå i förundersökningar av brott begångna inom Försvarsmakten. Enligt JO är den överenskommelsen fattad på felaktiga grunder.
Min slutsats är att det inte finns något författningsstöd som gör det möjligt för militärpolisen att biträda i en brottsutredning.
I ett pressmeddelande från JO säger Justitieombudsmannen Per Lennerbrant att: ”Militärpolisens uppgift är att upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten inom Försvarsmakten. Att utreda begångna brott är en uppgift som inte finns med i militärpolisens uppdragsbeskrivning. Min slutsats är att det inte finns något författningsstöd som gör det möjligt för militärpolisen att biträda i en brottsutredning.”
Försvarsmakten gör dock en annan bedömning. I ett yttrande till JO skriver Försvarsmakten att ”… militärpolisen har samma rätt som en polisman att enligt rättegångsbalken under vissa förutsättningar besluta om utredningsåtgärder och tvångsmedel utan föregående beslut av förundersökningsledare”. Men myndigheten skriver också att man anser att militärpolisförordningen, som är från 1980, är föråldrad och behöver uppdateras. Rikard Bengtssons delar den inställningen.
– Förordningen behöver absolut överses, förtydligas och stärkas utifrån dagens behov. Det behövs även att ny lagstiftning kommer på plats. Försvarsmakten håller på med en hemställan till regeringen om att vi vill att de ser över lagstiftningen så att vi kan fortsätta arbeta som vi gjort hittills. Det kommer förstås ta lite tid, men vi hoppas att politiker och myndigheter förstår vikten av att prioritera den här frågan.
Men om det inte blir någon lagändring, vad händer då?
– En risk kan alltid finnas. Samtidigt är vi med i en allians där alla länder har militärpoliser och det finns till exempel regleringar inom Nato som förutsätter att militärpolis kan vidta inledande utredningsåtgärder. Jag tror att det här kommer att lösa sig, säger Rikard Bengtsson.
Liknande läsning:
En annan fråga som JO:s beslut väcker är vilka konsekvenser det får för militärpolisens arbete i internationella insatser.
– Om en svensk blir inblandad i en stöld i exempelvis Lettland, hur gör vi då? Det är också något vi håller på att analysera, säger Rikard Bengtsson.
I väntan på en eventuell ny lagstiftning justerar militärpolisenheten sitt arbete efter de nya förutsättningar som råder.
Det kan uppfattas som att man inte längre har mandat att göra det man gjorde i går och det känns förstås inte tillfredsställande.
– De flesta militärpoliser är också skyddsvakter eller har trafikposter så jobb finns det säkert. Men det kan uppfattas som att man inte längre har mandat att göra det man gjorde i går och det känns förstås inte tillfredsställande. Man är frustrerad över att inte längre kunna arbeta på ett lika ändamålsenligt och effektivt sätt som tidigare och frågorna är många, säger Rikard Bengtsson och fortsätter:
– Men vi måste se det här i ett längre perspektiv. När och om vi får till en starkare lagstiftning är vi på banan igen och bättre rustade.
Enligt Rikard Bengtsson ligger det i såväl Försvarsmaktens som allmänhetens intresse att militärpolisen har rätt att ägna sig åt brottsutredningar och bistå civil polis.
– Att lägga Försvarsmaktens brottmål och utredningar helt på den civila polisen är nog inte det bästa nyttjandet av totalförsvarets resurser. För civil polis är kanske en stöld av krigsmateriel till ett värde av låt säga 5 000 kronor inte något som ligger högst på deras prioriteringslista, men för oss är det mycket viktigt att den typen av brott utreds eftersom Försvarsmaktens verksamhet i stora delar är beroende av att rätt materiel finns tillgänglig i rätt tid.
Fakta
Militärpolisen
Första militärpolisbataljonen har 1 600 tjänstgörande och är Försvarsmaktens enda militärpolisbataljon. Deras uppgift är att upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten inom Försvarsmakten och vid övningar som myndigheten genomför tillsammans med andra myndigheter. Första militärpolisbataljonen har sin hemvist på Livgardet i Kungsängen utanför Stockholm. Utbildningen till militärpolis sker vid Livgardet i samarbete med Polishögskolan.
Källa: Försvarsmakten.
