Senast publicerat

Senast publicerat:

Forskare vid FOI om de utmaningar som kan uppstå vid värdlandsstöd

Forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har tagit fram tre olika typfall för värdlandsstöd där de lyfter fram vilka svårigheter och målkonflikter man kan stöta på. Det handlar bland annat om hur militära och civila behov ska vägas mot varandra, hur företag och infrastruktur kan påverkas av hot – och hur svårt det är att planera för det oförutsägbara.

Anders Holmer

2025-04-16

Daniel K Jonsson leder och bedriver forskning och studier inom civilt försvar och totalförsvar vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

– När andra ser möjligheter, är vår uppgift att se problem. Vi tror egentligen inte att allt kommer att bli kaotiskt – men vårt jobb i det här fallet är att måla fan på väggen, säger han.

I mars 2023 publicerade han, tillsammans med FOI-analytikern Beatrice Reichel, en genomgång av tre olika typfall av värdlandsstöd, VLS, som ”ett tankeväckande inspel” för alla som planerar för sådana här operationer.

– Jag tycker fortfarande att memot håller, även om det skrevs innan vi blivit fullvärdiga Natomedlemmar.

Liknande läsning:

Det första typfallet som tas upp handlar om att Nato i avskräckande syfte intensifierar övningsverksamhet i bland annat Sverige. I det andra fallet råder en eskalerande säkerhetspolitisk kris, vilket medför att utländska förband under Natobefäl flyttas till Sverige som ett bakre stöd till förband i Finland och Baltikum.

Vi tror inte att allt kommer att bli kaotiskt – men vårt jobb i det här fallet är att måla fan på väggen.

I det tredje fallet bryter krig ut, där Sverige ska klara av att ge värdlandsstöd samtidigt som vi ska möta ryska väpnade angrepp mot landet. I alla tre fallen målar författarna upp olika svårigheter som kan bli tuffa att lösa.

– Vi vill skapa en medvetenhet om att allt inte går att förutse. Det går inte att skapa en massa planer som man sedan bara kan följa slaviskt. Det brukar ju annars vara så att när verkligheten slår till så behöver man justera sina planer, säger Daniel K Jonsson.

En del av målkonflikterna som tas upp i typfallen handlar om prioriteringen mellan militära och civila behov. Exempelvis om man vid dieselbrist ska använda det som finns till militära fordon eller till sjukhusens reservkraftverk.

– Även om det blir ett svårt övervägande, som att jämföra äpplen och päron, är det ändå möjligt att göra en sammanvägd analys över var skadan blir värst, säger Daniel K Jonsson.

Han pekar på hur viktigt det är att väga in de långsiktiga effekterna av att något prioriteras ner. Får inte försvaret resurser förlorar man kriget, men om man hela tiden prioriterar det militära kan den civila förmågan gå ner så mycket att det militära behovet av civilt stöd inte längre kan uppfyllas.

– Förr hade Försvarsmakten egna resurser i form av att man exempelvis kunde laga mat och fixa transporter. I dag är man mer beroende av det civila, förklarar Daniel K Jonsson och fortsätter:

– När man tittar på erfarenheterna från Ukraina, där det fullskaliga kriget snart hållit på i tre år, ser man hur viktigt det är att upprätthålla hela samhällets motståndskraft över tid. Även om det inte är säkert att en krigssituation på Nordkalotten skulle vara lika långdragen, är det ändå uppenbart att det är skillnad nu jämfört med det snabba krigsförlopp vi förväntade oss under kalla kriget.

Bland problemen som målas upp i typfallen finns att nyckelpersoner, och deras familjer, i företag som levererar förnödenheter och tjänster till Försvarsmakten utsätts för hot – vilket leder till att de säger upp sina kontrakt.

– Man bör ta visst ansvar för att informera företagare om dessa risker – utan att skrämma bort dem. Kanske kan man öka medvetenheten och hjälpa dem med riskbedömningar.

Det pekas också på att för korta planeringshorisonter, där upphandlingar görs ad hoc, kan göra att leverantörer känner att de inte kan få fram varor i tid – och därför vill dra sig ur avtal, förklarar han.

– Det gäller att ha en god relation med sina leverantörer, att göra tydligt att de också är en del av totalförsvaret – att det handlar om mer än bara business.

I typfallen inträffar allt möjligt hemskt, som att det hittas sprängladdningar vid drivmedelsdepåer, vissa broar över norrländska älvar skadas, störsändare försvårar navigering, elförsörjningen saboteras, Finland vill ha hjälp med baltiska flyktingströmmar, gräv- och schaktmaskiner behövs för att ta hand om förstörda hamnar och flygplatser. Och så vidare.

– Ska man lägga in sådana riktigt elaka moment när man övar på värdlandsstöd är det nog bäst att göra det vid stabsövningar framför kartan, så att inte övningen förstörs för en massa utländska soldater.

Han har förståelse för att värdlandsstöd kan förefalla vara mest en logistisk och byråkratisk detalj, där mycket handlar om konkreta saker som avtal och tekniska standarder eller att få rätt saker till rätt plats i rätt tid – men poängterar att VLS har en väldigt tung säkerhetspolitisk dimension.

– Det gäller att signalera till en motståndare att vi fixar det här, att det är en central del av Natos strategi. Men också att visa våra allierade att vi är bra på att både ge och ta emot stöd – trots att vi nyss blev medlemmar, säger Daniel K Jonsson.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Värdlandsstöd

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Flygvapnet fyller 100 år samtidigt som nya flygsystem införs, rymdförmågan byggs upp och Natobidrag genomförs. Men enligt flygvapenchef Jonas Wikman är den viktigaste utmaningen en annan: att skapa en organisation som klarar ett säkerhetsläge som är oförutsägbart och där tempot aldrig går tillbaka till det normala.

Josefine Owetz

2026-07-09

Flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman sitter uppe på däck ombord på HMS Carlskrona och blickar ut över Visby hamn. I likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt schema i Almedalen och deltar i många panelsamtal.

Men innan dagens seminarier tar vid, bland annat ett med rubriken ”Nästa generations luftstrid i en multidomänkontext”, ska han summera hur det första halvåret av 2026 har varit för flygvapnet.

– Jag tycker att läget är gott. Vi har ett bra och intensivt år. Organisationen är satt under press med stora externa och interna förväntningar på vad vi ska åstadkomma, både vad gäller förmågeutveckling och den säkerhetsmiljö vi lever i. Men jag känner att vi levererar. Det handlar om flygvapnets nästa steg, införandet av nya plattformar och nya förmågor.

Bland vårens större händelser för flygvapnet lyfter Jonas Wikman bidraget till Natos Air Policing på Island, som är en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Under årets första månader bemannade en kontingent från Skaraborgs flygflottilj alliansens incidentberedskap. I februari deltog svenska flygbasjägare i den danska övningsserien Arctic Endurance 26 på Grönland för att stärka säkerheten i området och öva försvaret av Natos norra flank.

– Det känns nästan som länge sedan nu, men det är bara några månader sedan som vi genomförde det, i en tid då säkerhetssituationen i Arktis var väldigt aktuell.

Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående.

Samtidigt pågår ständigt incidentberedskapen på hemmaplan, med flera insatser hittills i år. Den 13 juni meddelade Försvarsmakten att flygvapnet dagen innan genomfört dubbla insatser mot ryska stridsflyg nära svenskt luftrum.

– Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående. Det är utmanande, men samtidigt känner jag att vi levererar på de uppdrag vi har, även när det gäller att utveckla framtida förmågor, säger Jonas Wikman och fortsätter:

– Jag känner mig trygg med var vi är och vart vi är på väg. Min bild är också att vi har en organisation som är stolt över vad vi åstadkommer med de förutsättningar vi har. Så här ett halvår in så kunde jag inte vara mer stolt över mitt flygvapen än vad jag är just nu – ett flygvapen som dessutom fyller 100 år i år.

Samtidigt som verksamheten pågår för fullt firar flygvapnet sitt 100-årsjubileum. Jonas Wikman medger att han först såg jubileumsåret som ytterligare en uppgift i en redan full kalender, men i stället har det blivit något helt annat.

– Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör. För när man står där varje dag så känns kanske allting som ett motstånd och som en övermäktig uppgift. Men när man står utanför och betraktar oss så är det ett väl fungerande maskineri som levererar på en högre nivå än vad folk förväntar sig. Och det önskar jag att organisationen får känna ibland. Jag tror och hoppas att 100-årsfirandet är ett tillfälle för att göra det.

Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

För flygvapnet är 2026 också ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess. Jonas Wikman lyfter bland annat införandet av Jas 39 Gripen E, de nya radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye, transportflygplanen C 390 och TP 106 och det nya skolflygplanet SK 40. Samtidigt sker flera satsningar inom rymdområdet och i maj skickades Försvarsmaktens första militära spanings- och övervakningssatellit upp i rymden.

– Det är väldigt vältajmat. Vi tar steget in i en ny generation krigföringsförmåga där rymden, Gripen E och GlobalEye är byggda för att fungera tillsammans med armén, marinen och våra allierade i Nato inom ramen för multidomäna operationer, säger han och fortsätter:

– Vi har tagit viktiga steg inom rymdområdet och har blivit en operatör i rymden på riktigt under det här året. Rymdförmågan är till för att vi ska bättre ha en kapacitet att koppla ihop de olika domänerna och nationerna. Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

Hur ser det ut med flygvapnets personalförsörjning?

– Personalförsörjning är fortsatt en begränsande faktor för oss och kommer att vara det under lång tid. Med det sagt tycker jag att vi har gjort betydande framsteg. Vi har gjort en grundlig analys baserat på personalens iakttagelser och gett oss på flera områden som vi har haft särskilda problem med.

Han lyfter den satsning som gjorts inom teknikerområdet det senaste året och det stora arbetet som går under namnet ”Framåt”. Under 2023 genomfördes en stor översyn på personalområdet i flygvapnet. Arbetet tog frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. Jonas Wikman fattade därefter beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas för att skapa en mer hållbar arbetssituation för flygvapnets anställda.

Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

– Vi har fortsatt prioriterat arbetet inom det vi kallar ”Framåt”. Jag är stenhård på att följa upp alla åtgärderna. De följs upp kvartalsvis och vi räknar med att vi ska få ett väldigt bra resultat. Jag tycker att vi är på rätt väg, men det tar lång tid och vi har mer jobb kvar att göra.

En fråga som han återkommer till under intervjun är balansen mellan uppgifter och resurser. Jonas Wikman menar att Flygstaben länge har försökt väga uppgifter mot resurser, men att dagens säkerhetsläge kräver ett annat synsätt.

– Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos. Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

Han beskriver det med uttrycket ”Embrace the Chaos”, att acceptera att nya uppgifter och förändringar inte är undantag utan det nya normala. Målet är därför inte att allt ska hinnas med, utan att organisationen ska prioritera rätt och känna att ett väl utfört arbete är alldeles tillräckligt.

– Man måste kunna gå hem när arbetsdagen är slut och känna att man gjort ett bra jobb och är uppskattad, även om hela uppgiften inte är löst. Vi som chefer och ledare ska känna förtroende för att organisationen gör rätt prioriteringar.

I grunden handlar det om uppdragstaktik, konstaterar han. I en tid när omvärlden förändras snabbare än planeringscyklerna behöver högre chefer styra mot önskade effekter snarare än detaljerade planer. Förbanden ska få frihet att själva avgöra hur målen bäst nås utifrån den verklighet de möter.

– Det är ute på förbanden som kraften finns. Vi måste vidta åtgärder för att skapa en organisation som kan stå mitt i stormen. För det här är en dynamik som kommer att bestå en generation framåt. Vi vet vilka effekter vi ska uppnå: vi ska avskräcka, vi ska kunna försvara oss och vi ska utbilda förbanden till en viss nivå. Jag har fullt förtroende för att organisationen gör rätt saker.

Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det.

En av de största förändringarna i flygvapnet märks dock inte i nya flygplan, utan i hur organisationen är uppbyggd. Flygvapnet har det senaste året gått från två separata grund- och krigsorganisationer till en sammanhållen organisation där personalen redan tjänstgör i sina krigsbefattningar.

– Det innebär att alla anställda normalt redan befinner sig på den befattning de har i alla konfliktnivåer. Vi har en plan, leder med en order mot en chef. Jag är helt trygg med att det är rätt väg att gå. Vi är i en tid där vi har ett hot att hantera hela tiden och det kommer inte finnas en brytning mellan fred, kris och krig, utan det är en flytande skala. Vi kan inte omorganisera några gånger per år. Det här känns jättebra.

Har du något medskick till flygvapnets anställda?

– Jag kunde inte vara stoltare över flygvapnet, det är helt ärligt från mitt hjärta. Det är lätt att gå rakryggad här genom Almedalen med detta flygvapen i ryggen. Vi har verkligen levererat, både i det skarpa och i förmågeutvecklingsperspektivet. Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det. Varje gång människor utifrån möter flygvapnet slås de av lagandan och kamratskapet. Det är tillsammans vi löser våra uppgifter.