Senast publicerat
Senast publicerat:

För dig som närmar dig 61 år – sätt dig in i förändringarna!

Du som är yrkesofficer och närmar dig pension i år eller i början av nästa år bör snarast sätta dig in i vad villkorsförändringarna innebär för dig. Ska du ta ut din yrkesofficerspension eller ska du försöka göra en enskild överenskommelse med arbetsgivaren och skjuta upp din yrkesofficerspension ett eller flera år?

Cecilia Gustafsson
Istock
Artikel från Officersförbundet.

Från den första januari 2024 införs förändringar i tjänstepensionen för de som är födda 1987 eller tidigare och som tillhör pensionsavtal PA16 avdelning 2. Förändringarna kommer ge bättre och högre pension till alla dem som fortsätter jobba efter första januari.

Den stora vinsten för den enskilde med förskjutet uttag av officerspensionen är att uttaget av den allmänna pensionen därmed kan senareläggas, från annars normalt 65 års ålder till i stället uttag först vid 66, 67, 68 eller 69 års ålder beroende på hur lång tid man förskjuter ”officerspensionen”. Ett senarelagt uttag av den allmänna pensionen får i sin tur en reell positiv påverkan på den allmänna pensionens storlek – och därmed också den totala pensionen livslångt. 

Att senarelägga uttaget av allmän pension något eller några år innebär för de allra flesta en högre allmän pension på flera tusenlappar per månad – livslångt – jämfört med om uttaget påbörjas vid 65 års ålder.

Medlemmar som närmar sig 61 år kommer få hem brev med information om vad förändringarna innebär. Om du har frågor vänder du dig till din officersförening eller läser mer på Officersförbundets webbplats eller Försvarsmaktens intranät.

Liknande läsning:

I februari avslutade förbundet en tvist som result­ erade i att de kadetter som läser specialistofficersutbildning med särskilda förmåner får 5.000 kronor var som engångsersättning. Det var en framgång för förbundet, men bakom kulisserna pågick ett omfattande arbete.

Cecilia Gustafsson
p_Johan-Hansson_Officersförbundet_20210922_005_PRINT
Johan Hansson, Officersförbundets förbundsdirektör.

Foto: Stefan Tell

– Den gemensamma faktorn för de gånger förbundet når framgång – som med kadettersättningen – är att medlemmarna engagerar sig. Det är så enkelt och samtidigt en utmaning, säger Johan Hansson, Officersförbundets förbundsdirektör. 

Försvarsmaktens beslut 

I september förra året fattade Försvarsmakten beslut om att höja bruttolöneavdraget från 6000 till 7500 kronor för kadetter som läser specialistofficersutbildning med särskilda förmåner (gäller SOU, ROU samt flygförare). Det betyder mindre pengar i månaden för kadetterna.

– Inledningsvis fick vi ingen information om beslutet annat än via rykten på Instagram, berättar Erik, en av kadetterna som har engagerat sig i frågan.

Han tog kontakt med sin fackliga förtroendeman för att fråga vad kadetterna kunde göra för att ändra beslutet.

– Det var frustrerande för jag fick svaret att det inte fanns så mycket vi kunde göra utom att skapa uppmärksamhet i frågan. Då kände jag väl att visst det kan vi göra, säger Erik.

Den gemensamma faktorn för de gånger förbundet når framgång är att medlemmarna engagerar sig.

Öppet brev

Han var långt ifrån ensam om att vara missnöjd med beslutet och att inte vilja ge upp. Kadetter från olika skolor tog kontakt med varandra och samlades i en chattgrupp. Det tog tid, men tillsammans skrev de en text som alla kunde ställa sig bakom. I början av oktober publicerades ett öppet brev i Officerstidningen till överbefälhavare Micael Bydén och utbildningschef Michael Cherinet om att beslutet lett till ett omfattande missnöje. Försvarsmakten skrev ett svar. Beslutet ändrades inte. 

– Det vi ville få fram var att vi kadetter som har sökt och tackat ja till utbildningen gjorde det under bestämda villkor. Att ändra de villkoren, att inte hålla det de lovat, var respektlöst, säger Erik. 

Tvisteförhandling

När förbundet skriver på ett kollektivavtal med Försvarsmakten kan förbundet påkalla tvisteförhandling om avtalet bryts, men här fanns inte ett kollektivavtal. Därför var det oklart hur förbundet kunde ta frågan vidare.

– Samtidigt såg vi att det fanns ett stort engagemang och vi kände verkligen att vi borde göra något. Efter flera diskussioner kom vi fram till att vi skulle påkalla tvist, vilket vi gjorde i slutet av oktober. Försvarsmakten hade beviljat respektive kadett tjänstledighet från sin GSS- anställning under en bestämd tid för att vara kadett vid SOU med ett bruttolöneavdrag om 6 000 kronor. Vårt argument var att arbetsgivaren ensidigt inte borde kunna ändra det beslutet hur som helst, säger Johan Hansson. 

Kadetterna spred en namninsamling så att de kadetter som ville bli företrädda av förbundet kunde anmäla sig. Eftersom förbundet och Försvarsmakten inte kom överens gick tvisten upp en nivå från det som kallas lokal nivå till central nivå så att förbundet förhandlade med Arbetsgivarverket. 

Ersättning till kadetterna

I februari i år fick förbundet äntligen till en överenskommelse med Arbetsgivarverket om att de berörda medlemmarna får 5.000 kronor var som engångsersättning av Försvarsmakten. 

– Jag hoppades såklart att vi skulle kunna ändra beslutet, men det är i alla fall ett litet plåster på såren, säger Erik.

Försvarsmakten beslutade efter tvistens avslut att samtliga kadetter som läser med särskilda förmåner – oavsett om de är medlemmar inte – ska få samma belopp. 

– Det är tack vare Erik och de andra kadetterna som har engagerat sig som samtliga kadetterna får den här engångsersättningen. Det är bra när några går i bräschen och får med sig fler i engagemanget för en viktig sak – precis som i fackligt engagemang i stort, säger Johan Hansson.

Ur arkivet: