Senast publicerat
Senast publicerat:

För dig som närmar dig 61 år – sätt dig in i förändringarna!

Du som är yrkesofficer och närmar dig pension i år eller i början av nästa år bör snarast sätta dig in i vad villkorsförändringarna innebär för dig. Ska du ta ut din yrkesofficerspension eller ska du försöka göra en enskild överenskommelse med arbetsgivaren och skjuta upp din yrkesofficerspension ett eller flera år?

Cecilia Gustafsson
Istock
Artikel från Officersförbundet.

Från den första januari 2024 införs förändringar i tjänstepensionen för de som är födda 1987 eller tidigare och som tillhör pensionsavtal PA16 avdelning 2. Förändringarna kommer ge bättre och högre pension till alla dem som fortsätter jobba efter första januari.

Den stora vinsten för den enskilde med förskjutet uttag av officerspensionen är att uttaget av den allmänna pensionen därmed kan senareläggas, från annars normalt 65 års ålder till i stället uttag först vid 66, 67, 68 eller 69 års ålder beroende på hur lång tid man förskjuter ”officerspensionen”. Ett senarelagt uttag av den allmänna pensionen får i sin tur en reell positiv påverkan på den allmänna pensionens storlek – och därmed också den totala pensionen livslångt. 

Att senarelägga uttaget av allmän pension något eller några år innebär för de allra flesta en högre allmän pension på flera tusenlappar per månad – livslångt – jämfört med om uttaget påbörjas vid 65 års ålder.

Medlemmar som närmar sig 61 år kommer få hem brev med information om vad förändringarna innebär. Om du har frågor vänder du dig till din officersförening eller läser mer på Officersförbundets webbplats eller Försvarsmaktens intranät.

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Mot bakgrund av det rådande omvärldsläget och Sveriges kommande inträde i Nato har Officersförbundet uppmanat Försvarsmakten att avbryta de tvingande omgaloneringarna av NBO-officerare.

    Cecilia Gustafsson
    Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten
    8Q3A3591

    Det är krig i Europa, Försvarsmakten ska växa och Sverige ska gå in i Nato – just nu behövs varenda yrkesofficer. Det är helt enkelt inte läge att fortsätta tvinga människor att byta personalkategori mot deras vilja och riskera att de lämnar Försvarsmakten. Dessutom är processen i sig oerhört resurskrävande, upp mot 300 individuella MBL-förhandlingar kan komma att behöva genomföras innan jul och så eventuella förhandlingar i Arbetsdomstolen efter det. Officersförbundet har därför uppmanat Försvarsmakten att låta bytena vara fortsatt frivilliga, säger förbundsordförande Lars Fresker.

    Det var i maj 2021 som överbefälhavaren beslutade om att en gång för alla implementera flerbefälssystemet som infördes 2008. Beslutet innebär att yrkesofficerare utbildade i det tidigare NBO-systemet och som inte uppnått major/örlogskaptens grad eller högre ska byta personalkategori (omgaloneras) från officer till specialistofficer och bli översergeant eller fanjunkare senast den 1 januari nästa år.

    Redan när flerbefälssystemet infördes 2008 rekommenderade Officersförbundet att byte av personalkategori skulle vara frivillig och det rådet återupprepades i fjol när väl arbetstagarorganisationerna blev insläppta i processen. Inför beslutet genomförde förbundet en medlemsundersökning som visade att en majoritet av de som svarat var emot en tvingande omgalonering, inte minst för att det riskerar att skada trovärdigheten för trebefälssystemet. 

    » Det är helt enkelt inte läge att fortsätta tvinga människor att byta personalkategori mot deras vilja och riskera att de lämnar Försvarsmakten. «

    – Medlemmarna gav också uttryck för oro för löneutvecklingen och karriär- och utvecklingsmöjligheter för specialistofficerarna. Vi krävde därför att arbetsgivaren först skulle omhänderta de frågorna innan man genomförde det här, men av någon anledning var man väldigt ivrig med att få det här på plats.

    Officersförbundet har också, bland annat med hjälp av externa jurister, utrett huruvida det är arbetsrättsligt och förvaltningsmässigt tillåtet för arbetsgivaren att ensidigt kunna besluta om byte av personalkategori. Slutsatsen blev att det kan vara tillåtet men varje fall måste prövas individuellt, ytterst genom MBL-förhandlingar för de medlemmar som inte frivilligt vill låta sig omgaloneras.

    – Våra beräkningar visar på att det kan bli upp mot 300 sådana förhandlingar som ska genomföras runt om på förbanden. Om man inte blir enig blir det dessutom nya förhandlingar mellan oss på central nivå och förbanden. Vi har dessutom varit tydliga med att vi kommer driva det här till Arbetsdomstolen om så krävs. Det suger enormt mycket kraft och vi vet att det finns mycket dugliga yrkesofficerare som slutat i Försvarsmakten på grund av det här beslutet. Det är sorgligt i de här tiderna när det råder stor befälsbrist och varenda yrkesofficer behövs.

    lars-fresker-high-res-portratt-feb-19
    Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.

    Lars Fresker har personligen kontaktat Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör Fredrik Ståhlberg och förbundet har också meddelat sin inställning på flera samverkansmöten mellan Försvarsmakten och arbetstagarorganisationerna. Förslaget från förbundets sida är att fortsatt frivillighet ska råda och att de som inte byter personalkategori behåller sin grad fram till dess att de lämnar Försvarsmakten genom till exempel pension.

    – Vill man särskilja dem kan man göra det på något sätt med en markering i system PRIO. Nyttan, i en tid när krig råder i Europa, med att inte tvinga dem att byta personalkategori kommer vida överstiga den administrativa korrektheten, säger Lars Fresker.

    Ur arkivet: