Senast publicerat
Senast publicerat:

För dig som närmar dig 61 år – sätt dig in i förändringarna!

Du som är yrkesofficer och närmar dig pension i år eller i början av nästa år bör snarast sätta dig in i vad villkorsförändringarna innebär för dig. Ska du ta ut din yrkesofficerspension eller ska du försöka göra en enskild överenskommelse med arbetsgivaren och skjuta upp din yrkesofficerspension ett eller flera år?

Cecilia Gustafsson
Istock
Artikel från Officersförbundet.

Från den första januari 2024 införs förändringar i tjänstepensionen för de som är födda 1987 eller tidigare och som tillhör pensionsavtal PA16 avdelning 2. Förändringarna kommer ge bättre och högre pension till alla dem som fortsätter jobba efter första januari.

Den stora vinsten för den enskilde med förskjutet uttag av officerspensionen är att uttaget av den allmänna pensionen därmed kan senareläggas, från annars normalt 65 års ålder till i stället uttag först vid 66, 67, 68 eller 69 års ålder beroende på hur lång tid man förskjuter ”officerspensionen”. Ett senarelagt uttag av den allmänna pensionen får i sin tur en reell positiv påverkan på den allmänna pensionens storlek – och därmed också den totala pensionen livslångt. 

Att senarelägga uttaget av allmän pension något eller några år innebär för de allra flesta en högre allmän pension på flera tusenlappar per månad – livslångt – jämfört med om uttaget påbörjas vid 65 års ålder.

Medlemmar som närmar sig 61 år kommer få hem brev med information om vad förändringarna innebär. Om du har frågor vänder du dig till din officersförening eller läser mer på Officersförbundets webbplats eller Försvarsmaktens intranät.

Liknande läsning:

Majoriteten av Officersförbundets medlemmar har frivilligt bytt personalkategori, men på flera förbanden pågår MBL-förhandlingar för de individer som vägrat omgalonera sig i samband med det slutliga införandet av trebefälssystemet.

Josefine Owetz
Peter-Löfvendahl_Officersförbundet_20211027_003_PRINTCROP

Officersförbundet har efter ÖB:s beslut, bland annat med hjälp av externa jurister, utrett huruvida det är arbetsrättsligt och förvaltningsmässigt tillåtet för arbetsgivaren att ensidigt kunna besluta om byte av personalkategori. Slutsatsen blev att myndigheten med mycket stor sannolikhet kan byta personalkategori på anställda mot deras vilja, men att varje fall måste prövas i förhandling, berättar Peter Löfvendahl, förbundssekreterare på Officersförbundet. 

– Arbetsgivarens rätt att arbetsleda sina medarbetare är vidsträckt. Men en viktig slutsats blev ändå att varje enskilt fall måste förhandlas individuellt, säger han.

För de individer som vägrat byta personalkategori sker nu MBL-förhandlingar runt om på förbanden. MBL står för medbestämmandelagen och innebär bland annat att arbetsgivaren måste avvakta med sitt beslut tills förhandlingar genomförts med arbetstagarorganisationerna. I mitten av december pågick förhandlingar för ett 50-tal medlemmar. När dessa är avslutade kan arbetsgivaren sedan slutligen fatta sitt beslut, även om facket sagt nej. 

– Ja, så är regelverket utformat. Vi har ingen vetorätt, men om vi fortfarande anser att ett beslut är felaktigt kan vi välja att påkalla en tvist. Som vi tidigare informerat om är dock möjligheten att tvista och få en bestående förändring av beslutet att byta personalkategori väldigt begränsad. Lagen skyddar mot uppsägning men skyddet mot dåliga arbetsgivarbeslut i övrigt är näst intill obefintlig.

Har någon förhandling hittills lett till att arbetsgivaren ändrat sitt beslut?  

– Officersföreningarna har inom ramen för samverkan gjort ett gediget arbete för att så få som möjligt ska bli tvingade. Förhandlingarna handlar nu om de fall där cheferna inte får ändra sig och besluta annorlunda för individen, oavsett hur dumt eller fel det blir för Försvarsmakten. Något ändrat beslut har vi dock inte lyckats förhandla fram ännu. Men det återstår ett antal OrgE där förhandlingarna inte är slutförda, säger Peter Löfvendahl.

Ur arkivet: