Senast publicerat
Senast publicerat:

Förbundets främsta fighter

Hon var Försvarsmaktens första kvinnliga dykare och har tjänstgjort både i forna Jugoslavien och på fartyg i Aden­viken. Men nu fajtas förhandlingschefen Susanne Nyberg för bättre villkor för Officersförbundets medlemmar.

Anna Hjorth
Anna-Karin Nilsson
Med erfarenhet från krigets Jugoslavien och piratjakt i Adenviken är tuffa förhandlingar inget som skrämmer förbundets förhandlingschef Sunanne Nyberg.
Artikel från Officersförbundet.

Susanne Nyberg har ganska nyss fyllt 49. Men det var inte självklart att det skulle bli så. Ett övningsdyk på regalskeppet Kronan strax öster om Öland för 21 år sedan höll på att sluta riktigt illa.

– Efter dyket så tiltade världen för mig. Det blev syrgas och helikopter till en tryckkammare i Karlskrona. Jag hade fått dykarsjuka, men symptomen försvann efter ett dygn i tryckkammaren, säger Susanne Nyberg, som är Officersförbundets förhandlingschef sedan hösten 2015. 

Liknande läsning:

Olyckan utreddes noggrant och Susanne Nyberg fick gå igenom minutiösa hälsokontroller. Efter det har hon inte dykt mer.

– Det var som att mitt förra liv avslutades där. Jag tänkte ”shit jag är 28 och höll på att dö”. Och jag kom fram till att jag måste lägga av med dykning och andra adrenalinkickar och bli vuxen. Jag ville inte ens vara kvar på fartyg, berättar hon. 

För det var flottan som varit hennes hemvist i Försvarsmakten både före och efter  olyckan. Efter att ha gjort värnplikt som radiosignalist i Karlskrona läste hon vidare till fänrik av bara farten och sedan var karriären i gång. Men hon beskriver det inte som något särskilt medvetet yrkesval. 

– Nej, jag var hela tiden öppen för om det var kul eller inte. Jag gick aldrig in med tanken att jag skulle bli ”en 40-årig tant i uniform”. Men det var så fantastiskt kul och jag har fått ett så bra yrkesliv med många utmaningar. 

För en person som varit nära döden redan vid 28 års ålder framstår antagligen mycket annat som ganska ofarligt. Tuffa förhandlingar till exempel. Som förhandlingschef har hon nytta av sina tidigare yrkeserfarenheter.

– Jag är inte rädd för svåra uppgifter, och det finns likheter mellan det här och tidigare jobb.  Jag tycker att det är bättre att pröva och kanske våga misslyckas än att senare ångra att man inte prövade något. När man väl ger sig hän så lyckas man ofta. 

När Susanne Nyberg tillträdde som Officersförbundets förhandlingschef för snart fyra år sedan hade hon lång erfarenhet, både från facket och som arbetsgivarföreträdare. Bland annat som personalhandläggare och sedan personalchef på ubåtsflottiljen i Berga under en turbulent period, när verksamheten skulle flyttas till Karlskrona i början av 2000-talet.

– Jag var fortfarande väldigt ung för att vara personalchef, ”bara kapten” och dessutom tjej. Det var en utmaning och jag fick kämpa för att övervinna många av gubbarnas attityder. Det var jättetuffa år.

Den röda tråden i förhandlingschefens yrkesliv verkar vara utmaningar – och att bry sig om andra. Det märks både när hon pratar om sitt fackliga engagemang och om sin erfarenhet av personal- och arbetsgivarfrågor i Försvarsmakten. 

–  Jag har alltid månat om att det ska vara rätt och riktigt för personalen. Jag är en envis ordningsmänniska och har försökt fixa och dona så det ska bli bra för alla. Det hänger liksom kvar som facklig också. 

Facklig på heltid har hon varit sedan 2007. Då hade hon en tjänst som villkorschef på fjärde sjöstridsflottiljen. En tydlig arbetsgivarroll, där hon hade hand om avtal och villkor. 

– Men så blev jag värvad till den fackliga sidan. Jag hade inte själv haft de tankarna, men kom fram till att det skulle funka. Jag blev sekreterare och senare ordförande i Kustflottans officersförening. Och redan 2008 blev jag invald som ordinarie ledamot i Officersförbundets förbundsstyrelse. 

Susanne Nyberg säger att det var självklart att gå med i facket. Det är en inställning hon delar med fler än nio av tio officerare, för så många har valt att gå med i Officersförbundet. Hon gick med när hon var kadett och beskriver det som att ”man skulle bara vara med, det var inget snack om den saken”. 

Att jobba fackligt och förhandla för medlemmarna innebär många utmaningar, enligt Susanne Nyberg. Men de är av ett annat slag än de militära. Åren i uniform hjälper henne även vid förhandlingsbordet. Framförallt handlar det om trovärdighet. Att veta vilken verklighet medlemmarna lever i. 

– Jag känner mig trygg i det när jag förhandlar, jag är själv militär och har stor förståelse för vad man befinner sig i där ute. Både som chef och vad medarbetarna utsätts för. 

En verklighet som hon har erfarenhet av är utlandstjänst. Genom åren har det blivit två insatser. Den första redan i mitten av 1990-talet, då hon tjänstgjorde i Kroatien under kriget i forna Jugoslavien.

– Det var en spännande erfarenhet. Jag var plutonchef för stabsassistenterna och jobbade på FN:s högkvarter i Zagreb. Jag var även assistent åt militära chefen över Zagreb-området och fick åka runt en del för att kontrollera saker som hänt. Och så var jag paradadjutant för omkomna som skulle skickas hem. Det var speciellt. Där lärde jag mig mycket om mig själv och mitt ledarskap. 

Den senaste internationella insatsen var 2013, i en helt annan del av världen – på HMS Carlskrona i Adenviken utanför Afrikas östkust.

– Det var utmanande att verka i den miljön, det är något man får lära sig att hantera som sjöman. Efter att ha jobbat vid ett skrivbord sedan år 2000 och fackligt på heltid sedan 2007 så kände jag att jag verkligen ville ut, ville inte tappa verkligheten och bli bekväm, säger Susanne Nyberg.  

Att vara förhandlingschef verkar dock inte särskilt bekvämt. Det handlar både om tuffa förhandlingar med arbetsgivaren och om att förklara för medlemmarna varför avtalen blir som de blir. 

– Det är bland det svåraste i det här jobbet. Att klara balansen mellan medlemmarnas olika förväntningar, förbundets ställningstaganden och arbetsgivarens uppfattning om hur det ska bli.  Det är viktigt att komma ihåg att alla avtal är en kompromiss!

Som Officersförbundets förhandlingschef jobbar Susanne Nyberg med frågor på flera nivåer samtidigt. En del av jobbet går ut på att förhandla kollektivavtal på central nivå, tillsammans med andra fackförbund på hela det statliga området. En annan del är att förhandla lokalt med Försvarsmakten. Just nu jobbar man exempelvis med att skriva ett nytt samverkansavtal med arbetsgivaren. 

Men den högst prioriterade frågan på Susanne Nybergs och Officersförbundets dagordning är ändå lönerna för den militära personalen. Där tycker hon att arbetsgivaren borde göra långt mer än i dag.

– Vi måste få rimligare lönenivåer. Försvarsmakten är så beroende av att rekrytera varenda människa som har ett intresse för yrket. Men man måste också göra allt man kan för att behålla den personal man redan har. Och jag tycker ärligt talat inte att man gör det. Därför tappar man alldeles för många med kanske tio, tjugo års erfarenhet. 

Hon tror att det egentligen skulle krävas ganska liten insats från Försvarsmaktens sida för att få behålla personal. 

– Självklart går det inte att matcha vissa arbetsgivare som kanske erbjuder mycket mer i lön. Men i dag försöker man inte ens ta ett samtal för att kolla vad personerna skulle vilja ha för att stanna kvar. Den här personalkategorin är lojal, men inte till vilket pris som helst!

Hur det kommer att gå med den frågan är än så länge oklart. Arbetet med lönerevision 2019 i Försvarsmakten har precis startat. Redan nu pågår även förberedelserna inför den kommande centrala avtalsrörelsen, som drar i gång om drygt ett år. Något som Susanne Nyberg ser fram emot. Och hon verkar just nu inte sakna den tidigare karriären i uniform. 

– Numera får jag mina adrenalinkickar vid förhandlingsbordet, säger hon och ser nöjd ut. 

FAKTA

Susanne Nyberg

Ålder: 49 år.

Fackligt uppdrag: Förhandlingschef.

Bakgrund i urval: Värnplikt i Karlskrona. Har jobbat med personalfrågor på olika nivåer inom FM. Facklig på heltid sedan 2007. Ledamot i förbundsstyrelsen från 2008. Blev förhandlingschef 2015.

Familj: Två tonårsbarn.

Bor: Lägenhet i Hägernäs Strand i Täby. 

På fritiden: Är ofta och gärna med på barnens aktiviteter, de spelar hockey och fotboll. Gruppträning och spinning ett par gånger i veckan. Aktiva semestrar, till exempel vandring eller att vistas i skärgården.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    En ny medlemsundersökning genomförd av Novus, på ­uppdrag av Officersförbundet, visar i likhet med tidigare undersökningar på fortsatt missnöje när det gäller lön samt hög arbetsbelastning.

    Lea Lobelius
    Medlemsunedrsökning iStock-157282624

    Foto: Istock

    Resultatet bygger på 4.596 medlemssvar och visar bland annat medlemmarnas attityder till lön, utlandstjänstgöring, jämställdhet, avsteg från säkerhetsbestämmelser, ovälkommet beteende, trakasserier och upplevd diskriminering. Under maj månad genomfördes årets medlemsundersökning via ett epostutskick från analys- och undersökningsföretaget Novus. Utskicket genomförs vanligtvis vartannat år och innehåller en majoritet av samma frågor för att jämföras över tid. Årets undersökning innehöll några nya frågor om synen på utlandstjänstgöring och pension. 

    Lönerna är för låga. En majoritet av de svarande anser inte att deras lön är rimlig. Inte i förhållande till andra alternativ utanför Försvarsmakten eller i relation till ansvaret. 

    – Vi behöver bli fler yrkesofficerare. Just nu pågår ett omfattande rekryteringsarbete, men i våra tidigare medlemsundersökningar har vi sett att alldeles för många yrkesofficerare årligen överväger att lämna Försvarsmakten. Främst på grund av lön, utvecklingsmöjligheter och balans mellan arbete och fritid. Lyckas inte Försvarsmakten öka attraktiviteten i yrket och behålla alla sina yrkesofficerare så kommer det att få konsekvenser, säger Stefan Morin, förbundsordförande i Officers­förbundet. 

    En majoritet av de tillfrågade försöker aktivt påverka och höja sin lön (62 procent) vilket är en positiv ökning från tidigare år. Samtidigt är det många som svarar att de inte tror att de kan förbättra löneläget (45 procent). 8 av 10 (77 procent) upplever att de inte har en verklig möjlighet att påverka sin lön överhuvudtaget. Över tid har alltså andelen som aktivt kämpar ökat och de som känner en verklig möjlighet att kunna påverka den minskat. Bland de som försöker påverka sin lön är det vanligast att vända sig till sin närmaste chef.

    En majoritet ­försöker aktivt påverka och höja sin lön vilket är ­en positiv ökning från tidigare år.

    Var tredje medlem (33 procent) har under det senaste året funderat på att avsluta sin anställning inom Försvarsmakten, varav 10 procent av dessa aktivt sökt annat jobb eller studier. Främsta anledningen till det uppges vara lönen. För att minska risken att flera söker ­sig bort alternativt slutar inom Försvarsmakten behöver hoppet om att kunna påverka sin lön öka.

    – Officersförbundet är en viktig avtalspart för medlemmarna när det gäller lönen och behöver också kunna stötta våra medlemmar att se möjligheter till att förbättra sin lön och att se långsiktigt på yrket. Försvarsmakten behöver fylla alla skolplatser och behålla all militär personal de kan. Kostnaden för att fortsätta med stora personalsatsningar borde vara lägre än alternativet med förtidsavgångar, tomma skolplatser och ett högt vakansläge, säger ­Stefan Morin.

    Arbetsmiljön brister. 1 av 5 har tvingats till att göra avsteg från säkerhetsbestämmelser för att kunna lösa sina uppgifter (19 procent) och 1 av 10 har varit med om någon incident som kunnat orsaka allvarlig personskada eller dödsfall (12 procent). Bland de som gjort avsteg från säkerhetsbestämmelser uppger de främst att de kände sig tvingade på grund av tidsbrist (60 procent) och personalbrist (57 procent). Cirka var fjärde (26 procent) i åldern 18–34 år uppgav att de kände sig tvingad till avsteg på grund av brist på utbildning. 

    De är få som upplevt ovälkommet beteende, sexuella trakasserier eller blivit diskriminerade. Nära 9 av 10 (88 procent) uppger att de under det senaste året inte blivit utsatt för ovälkommet beteende inom Försvarsmakten. Bland de svarande har totalt 525 respondenter/medlemmar uppgett att de varit med om något ovälkommet beteende, skälet till det uppges av de flesta vara på grund av militär grad (36 procent), anställningsform eller kategori (32 procent), kön (20 procent) eller ålder (20 procent). Något fler än var tredje uppger också andra skäl likt dåligt ledarskap, avundsjuka, diskriminering eller förtal.

    – Givetvis önskar jag att ingen skulle ha utsatts för ovälkommet beteende. Fördelen med vår undersökning är att vi kan se den upplevda anledning till det ovälkomna beteendet. Det hoppas jag kan hjälpa Försvarsmakten att bättre rikta sitt fortsatta arbete i denna fråga, säger Stefan Morin.

    Utlandstjänstgöring lockar. I takt med beslutet att ansluta Sverige till NATO har utlandstjänst­göring kommit att bli ännu mer relevant. Ungefär var tredje uppger sig vara villig och den gruppen består både av medlemmar som tidigare varit utomlands och de som saknar erfarenhet. För att mätta det kommande internationella anspråken är det viktigt att tillgodose behoven för familj, lön, boende samt sysselsättning för medföljande. Bland de som inte vill genomföra utlandstjänstgöring i framtiden motiverar de sitt beslut med att det inte passar sig på grund av familj, den ersättning eller avtalet man blir erbjuden samt att man känner sig för gammal.  

    Den övergripande inställningen till en övergång till trebefälssystem är splittrad, 4 av 10 är positivt inställda (39 procent) och lika många negativa. 

    Den operativa effekten i framtiden är beroende av mer personal. Vad gäller den stora utmaningen med tillväxt de kommande åren tror nära varannan (55 procent) att de kommer påverka Försvarsmaktens operativa effekt till det bättre på lång sikt och var tredje (31 procent) till det sämre. På kort sikt tror i stället var femte (18 procent) att de kommer påverka till det bättre och 6 av 10 (63 procent) till det sämre. Medlemmarna uppger att det kommer påverkas av hög arbetsbelastning, bristande kvalité samt brist på både erfarenhet och personal. Viktigast att utöka för att öka den operativa effekten uppges vara personal. För att möjlig­göra rekrytering av fler yrkesofficerare är det viktigt med både lön (92 procent), balans mellan arbete och ­privatliv (88 procent) samt tydliga karriärvägar (83 procent).

    I medlemsundersökningen uppger varannan medlem att de haft användning och nytta av Officers­förbundet. Officerstidningen är fortsatt förbundets starkaste kommunikationskanal. I och med att 9 av 10 läser tidningen. Informationen i tidningen når ut och landar bra hos medlemmarna.

    Fakta

    Medlemsundersökningen

    Undersökningen är genomförd via webb­enkät och har skickats till 12.884 av Officersförbundets medlemmar. Antal genomförda intervjuer: 4.596. Det innebär en svarsfrekvens på 36 procent.

    Ur arkivet: