Senast publicerat
Senast publicerat:

Hårda regleringar försvårar Fortifikationsverkets anskaffning av nya anläggningar

Behovet av ny infrastruktur inom Försvarsmaktens slutna bestånd är stort, men anskaffningen av anläggningar är ofta tidsödande. Bilden är tagen i en civil anläggning som inte tillhör Försvarsmakten.

Foto: Andreas Blomlöf

Säkerhetsprövningar, bygglovsprocesser och godkännande från Must. Anskaffning av anläggningar inom Försvarsmaktens slutna bestånd är ofta tidsödande samtidigt som behovet av ny infrastruktur är stort. Det säger Annika Agneson, kundansvarig för Försvarsmaktens slutna bestånd vid Fortifikationsverket.

Linda Sundgren

Försvarsmakten är hyresgäst i mängder anläggningar, men de ägs av den civila myndigheten Fortifikationsverket. Som fastighetsägare sköter Fortifikationsverket bland annat upphandlingar och beställningar när nya anläggningar ska anskaffas, men det sker alltid på uppdrag av Försvarsmakten som också står för finansieringen. 

– Vi har ett väldigt bra och nära samarbete. Det finns ingen motsättning mellan våra uppdrag, vi jobbar mot samma mål, Sveriges ökade försvarsförmåga, säger Annika Agneson som är kundansvarig för anskaffning, avveckling och förvärv av Försvarsmaktens slutna bestånd.

Hon berättar att Fortifikationsverket ibland kontaktas tidigt i anskaffningsprocesser för att delta i utredningar och räkna på kostnader. Ibland sköter Försvarsmakten planeringen på egen hand och överlämnar sedan ärendet till Fortifikationsverket för anskaffning. Spännvidden i uppdragen är stor och kan handla om allt från att anlägga ett nytt bergrum till att avveckla gamla ammunitionsförråd som inte längre används.  

Sommaren 2022 bestämdes att alla nya projekt ska samrådas med Must innan de får starta.

– Ibland får vi nys om mark som är till salu och som skulle vara väldigt bra att införliva i beståndet eller så vill Försvarsmakten säga upp en verksamhet som de inte längre behöver. Försvarsmakten kan också be oss om hjälp för att hitta lämplig mark i ett visst område för att bygga nytt, som exempelvis en ledningsplats, säger Annika Agneson.  

Annika Agnesson samarbetar med Anläggningssektionen vid Högkvarteret, den enhet som ansvarar för det slutna beståndet i Försvarsmakten. Hon säger att samarbetet fungerar väl, men att regleringen kring anskaffning och byggnationer gör att många projekt drar ut på tiden samtidigt som efterfrågan på nya anläggningar är stor. 

– Sommaren 2022 bestämdes att alla nya projekt ska samrådas med Must innan de får starta, och det kan ta över ett halvår innan vi ens får påbörja byggprocessen. Det betyder att tid som vi inte har går utan att vi kan göra något, säger Annika Agneson. 

Innan en ny anläggning kan börja byggas krävs också samråd med Länsstyrelsen enligt plan- och bygglagen och miljötillstånd. Dessutom måste all personal som ska delta i byggnationen säkerhetsprövas.  

– Att få tag i rätt personal är en stor svårighet som vi brottas med och det gäller allt från svetsare till ingenjörer. Under pandemin var det en sprängare som insjuknade i covid. Då blev vi tvungna att göra en ny säkerhetsprövning med en annan sprängare och veckorna gick, säger Annika Agneson och fortsätter:

– Att kontrollera mot belastningsregistret låter kanske inte så komplicerat, men det kan ta jättelång tid. Ibland kommer det in nya entreprenörer som inte kan systemen och om du missar att kryssa i någon ruta går inte ärendet vidare. I värsta fall tar det månader innan Fortifikationsverkets projektledare får reda på det. Att jobba med det slutna beståndet är spännande, men också tålamodsprövande. 

Liknande läsning:

Ibland köper Fortifikationsverket marken där en anläggning ska uppföras, men även arrendeavtal med markägaren är vanligt förekommande. Arrendeavtal har använts i många år, men tidsfristen för arrenden har kortats avsevärt vilket gjort avtalen svåra att hantera för Fortifikationsverket, berättar Annika Agneson. 

– I dag är arrendetiden bara sju år, men om vi gör en investering på en halv miljard vill vi inte ha ett avtal på sju år som fastighetsägaren sedan kan vägra att förlänga. Det är inte bra för Sverige AB. Förr var avtalen på 49 år och det var mer rimligt vid så stora investeringar. Det vore mer rimligt. Om vi i dag vill ha ett arrende på mer än sju år måste vi ansöka om dispens hos regeringen och vi har hundratals arrenden att hantera, säger hon.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

100 mil och en miljon kronor till Unicef och Ukrainas krigsdrabbade barn. Det är målet och den sista gemensamma utmaningen för ett trettio­tal jägarsoldater på Norrlands dragonregemente, K 4, i samband med muck. Den 25 maj trampar de sträckan Arvidsjaur–Stockholm.

Anna-Maria Stawreberg
De 31 cyklisterna ska cykla från Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur – Stockholm via en rad regementen den 25 maj. Den 29 maj rullar de i mål i samband med Veterandagen. Planen är att cykla i ”belgisk klunga”, där man turas om att ligga i täten.

Foto: Martin Flood

Att cykla sträckan Arvidsjaur–Stockholm för att samla in pengar till Ukrainas krigsdrabbade barn blir ett storslaget avslut på en 15 månader lång värnpliktsutbildning för Isac Ahlgren, Adam Hedin och Jonna Kjellgren tillsammans med ett trettiotal andra jägarsoldater från K 4. 

– Ride for Peace är en lång tradition är avgående värnpliktiga genomfört en långcykling i samband med muck, säger gruppledaren Isac Ahlgren, som är projektledare och initiativtagare till årets upplaga av cyklingen. 

En lång tradition, och där förra årets avgående värnpliktskull beslöt sig för att samla in pengar till utsatta barn i krigets Ukraina i samband med cyklingen. 

– Förra årets kull samlade in nära 500 000 kronor. Nu har vi höjt ribban till en miljon kronor, säger Adam Hedin, eldledare. 

För oss handlar det till stor del om att genom Försvarsmakten bidra till samhällsnytta. Visa att vi tar ansvar och fortsätta att göra nytta.

Visserligen är jägarsoldaterna både vältränade och har pannben. Det ligger i sakens natur. Men att avverka 20 mil per dag är ett tufft mål. Och för att hålla stridsvärdet loppet igenom krävs god planering och träning. 

– Vi har ju en god grundnivå när det kommer till konditionen i och med att vi både marschar, åker skidor och springer. Cykelträningen däremot är lite mer begränsad, även om vi har en STRAVA-grupp där vi motiverar varandra att cykelträna i gymmet, säger prickskytten Jonna Kjellgren. 

Intresset för att delta är stort. Förra året deltog tio personer. I år har 31 anmält sig. 

– Från början planerade vi att cykla den 1 april, samma dag som vi muckar, men nu har vi skjutit fram startdatum till den 25 maj. Då minskar risken för snö, säger Jonna Kjellgren. 

Målet med loppet är inte enbart att samla in pengar till Ukrainas krigsdrabbade barn.

– För oss handlar det till stor del om att genom Försvarsmakten bidra till samhällsnytta. Visa att vi tar ansvar och fortsätta att göra nytta, säger Adam Hedin. 

Vissa av de 31 cyklisterna har, som Jonna Kjellgren, kört Vätternrundan. Andra har mest använd cykeln som transportmedel till sommarens badutflykter. Några har jobbat extra på cykelverkstäder. Gemensamt för dem alla är, förutom det tjocka och hårda pannbenet, en vilja att utmana sig själva. 

Dessutom, som Jonna Kjellgren uttrycker det: 

– Genom det här bidrar vi ju faktiskt till något större och får i och med det här något att samlas runt, även efter muck.

Ur arkivet: