Sök
Stäng denna sökruta.

Hårda regleringar försvårar Fortifikationsverkets anskaffning av nya anläggningar

Behovet av ny infrastruktur inom Försvarsmaktens slutna bestånd är stort, men anskaffningen av anläggningar är ofta tidsödande. Bilden är tagen i en civil anläggning som inte tillhör Försvarsmakten.

Foto: Andreas Blomlöf

Säkerhetsprövningar, bygglovsprocesser och godkännande från Must. Anskaffning av anläggningar inom Försvarsmaktens slutna bestånd är ofta tidsödande samtidigt som behovet av ny infrastruktur är stort. Det säger Annika Agneson, kundansvarig för Försvarsmaktens slutna bestånd vid Fortifikationsverket.

Linda Sundgren

Försvarsmakten är hyresgäst i mängder anläggningar, men de ägs av den civila myndigheten Fortifikationsverket. Som fastighetsägare sköter Fortifikationsverket bland annat upphandlingar och beställningar när nya anläggningar ska anskaffas, men det sker alltid på uppdrag av Försvarsmakten som också står för finansieringen. 

– Vi har ett väldigt bra och nära samarbete. Det finns ingen motsättning mellan våra uppdrag, vi jobbar mot samma mål, Sveriges ökade försvarsförmåga, säger Annika Agneson som är kundansvarig för anskaffning, avveckling och förvärv av Försvarsmaktens slutna bestånd.

Hon berättar att Fortifikationsverket ibland kontaktas tidigt i anskaffningsprocesser för att delta i utredningar och räkna på kostnader. Ibland sköter Försvarsmakten planeringen på egen hand och överlämnar sedan ärendet till Fortifikationsverket för anskaffning. Spännvidden i uppdragen är stor och kan handla om allt från att anlägga ett nytt bergrum till att avveckla gamla ammunitionsförråd som inte längre används.  

Sommaren 2022 bestämdes att alla nya projekt ska samrådas med Must innan de får starta.

– Ibland får vi nys om mark som är till salu och som skulle vara väldigt bra att införliva i beståndet eller så vill Försvarsmakten säga upp en verksamhet som de inte längre behöver. Försvarsmakten kan också be oss om hjälp för att hitta lämplig mark i ett visst område för att bygga nytt, som exempelvis en ledningsplats, säger Annika Agneson.  

Annika Agnesson samarbetar med Anläggningssektionen vid Högkvarteret, den enhet som ansvarar för det slutna beståndet i Försvarsmakten. Hon säger att samarbetet fungerar väl, men att regleringen kring anskaffning och byggnationer gör att många projekt drar ut på tiden samtidigt som efterfrågan på nya anläggningar är stor. 

– Sommaren 2022 bestämdes att alla nya projekt ska samrådas med Must innan de får starta, och det kan ta över ett halvår innan vi ens får påbörja byggprocessen. Det betyder att tid som vi inte har går utan att vi kan göra något, säger Annika Agneson. 

Innan en ny anläggning kan börja byggas krävs också samråd med Länsstyrelsen enligt plan- och bygglagen och miljötillstånd. Dessutom måste all personal som ska delta i byggnationen säkerhetsprövas.  

– Att få tag i rätt personal är en stor svårighet som vi brottas med och det gäller allt från svetsare till ingenjörer. Under pandemin var det en sprängare som insjuknade i covid. Då blev vi tvungna att göra en ny säkerhetsprövning med en annan sprängare och veckorna gick, säger Annika Agneson och fortsätter:

– Att kontrollera mot belastningsregistret låter kanske inte så komplicerat, men det kan ta jättelång tid. Ibland kommer det in nya entreprenörer som inte kan systemen och om du missar att kryssa i någon ruta går inte ärendet vidare. I värsta fall tar det månader innan Fortifikationsverkets projektledare får reda på det. Att jobba med det slutna beståndet är spännande, men också tålamodsprövande. 

Ibland köper Fortifikationsverket marken där en anläggning ska uppföras, men även arrendeavtal med markägaren är vanligt förekommande. Arrendeavtal har använts i många år, men tidsfristen för arrenden har kortats avsevärt vilket gjort avtalen svåra att hantera för Fortifikationsverket, berättar Annika Agneson. 

– I dag är arrendetiden bara sju år, men om vi gör en investering på en halv miljard vill vi inte ha ett avtal på sju år som fastighetsägaren sedan kan vägra att förlänga. Det är inte bra för Sverige AB. Förr var avtalen på 49 år och det var mer rimligt vid så stora investeringar. Det vore mer rimligt. Om vi i dag vill ha ett arrende på mer än sju år måste vi ansöka om dispens hos regeringen och vi har hundratals arrenden att hantera, säger hon.

Dela artikel:
Facebook
X
E-post
Ur arkivet