Kvällen den 25 februari 2025 genomförde Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, en navigationsövning med en stridsbåt 90 H i Göteborgs skärgård. Ombord fanns tre värnpliktiga som genomförde grundläggande stridsbåtsförarutbildning och en anställd soldat som gjort värnplikten året innan och nu tjänstgjorde som instruktör och båtchef under övningen.
Efter en gir i hög fart hamnade båten för långt väster ut i leden. Föraren hann inte väja undan och båten kolliderade med ett skär i 40 knop. Samtliga ombord skadades varav två allvarligt med bland annat krosskador i huvudet och skador på rygg och nacke.
– Alla är nu återställda och tillbaka i tjänst. De värnpliktiga sökte anställning hos oss efter avslutad grundutbildning och är kvar här. De följde sina rehabiliteringsplaner och tränar som vanligt igen, säger överste Oscar Peterson, regementschef på Amf 4.
Enligt den olycksrapport som Statens haverikommission, SHK, publicerade den 4 februari, orsakades händelsen av att övningens svårighetsgrad inte hade anpassats efter besättningens förmåga och utbildningsnivå. Såväl de värnpliktiga som instruktören var för dåligt förberedda för den sortens övning. Som bidragande orsaker till olyckan uppges bland annat otillräckliga riskanalyser, att farten inte anpassats efter vädret och den trånga passagen samt att navigatören hade begränsad erfarenhet av det elektroniska navigationssystem som användes under övningen.
En del av det var att svårighetsgraden kopplat till hastighet och navigatoriskt område i skärgården och utbildningsnivån var för hög
– Båda de utredningar som gjorts pekar på en rad faktorer som ledde fram till olyckan och jag håller med om, och förstår, de samverkande faktorerna. En del av det var att svårighetsgraden kopplat till hastighet och navigatoriskt område i skärgården och utbildningsnivån var för hög, säger Oscar Peterson.
Inom Försvarsmakten har en central utredning av olyckan genomförts. Även den pekar på att besättningen inte hade tillräcklig kunskap och erfarenhet för den aktuella övningen. Utredarna beskriver också att situationen på förbandet upplevdes som pressad och att det funnits ett tryck på utbildningsbataljonen att alla måste bli godkända på utbildningen, ”oavsett vad som än händer”.
– Det är ett pressat läge i Försvarsmakten på grund av omvärldsläge och tillväxt, det gäller inte bara stridsbåtsförarutbildningen. Men vi godkänner inte alla elever. En del behöver extra övervakning under en viss tid för att uppnå tillräckliga färdigheter. Men att vissa individer upplever den här pressen är något vi har adresserat och jobbar med. Alla ska känna sig trygga att säga ifrån när det behövs, säger Oscar Peterson.
Liknande läsning:
I Försvarsmaktens rapport beskrivs också hur nya moment lagts till i utbildningen utan att andra tagits bort. Det har lett till att tiden för praktiska utbildningsmoment ombord i båtarna sjunkit med upp till sex veckor mellan 2020 och 2025. Kommendörkapten Jonas Thern, är chef för verksamhetssäkerhetsenheten på Marinstaben. Enligt honom behöver förbandet bli bättre på att prioritera utifrån genomförda riskanalyser.
– Det finns en fastställd utbildningsplan och det är upp till förbanden och utbildningsbataljonerna att hålla sig till den. De måste prioritera. Från 2027 kommer stridsbåtförarna att göra 15 månaders värnplikt istället för dagens 11 månader. Det innebär mer tid till att utbilda, säger han.
Något annat som lyfts fram i båda utredningarna är att besättningen saknade tillräcklig utbildning i det elektroniska navigationssystemet ombord, SeaCross. Men Thern påpekar att det inte finns någon fastställd metod i Försvarsmakten för navigering med elektroniskt sjökort.
– Den enda fastställda metoden för navigering är analog, där man använder radar och papperssjökort. Att vi ligger efter med framtagandet av en elektronisk navigationsmetod är inget vi sticker under stol med, och vi jobbar med det. Men till syvende och sist involverar den metod som finns inte elektroniska sjökort.
Samtidigt har elektroniska sjökort installerats i båtarna – och används.
– När man väl lärt sig grunderna i SeaCross finns det förutsättningar att använda systemet som ett stöd. Elektroniska hjälpmedel är ju bra om man hanterar dem på rätt sätt och eftersom vi håller på att ta fram en metod för hur de ska användas behöver de finnas ombord, säger Jonas Thern.
Av rapporterna framgår också att rekommendationer från tidigare utredningar av liknande olyckor inte har omhändertagits. Enligt Jonas Thern finns det flera förklaringar till det, däribland personalbrist.
– Min enhet, verksamhetssäkerhetsenheten, har varit väldigt liten och därför inte klarat av att omhänderta rekommendationer och avvikelser. Men nu har vi växt så pass mycket att vi börjar kunna hantera det på ett annat sätt. Vi har heller inte haft något bra system för att omhänderta rekommendationer och avvikelser, men det håller vi på att bygga upp, säger han.
Vi har tittat på upplägget av utbildningen för att säkerställa att de värnpliktiga får så mycket utbildningstid som förare och navigatörer som möjligt
Oscar Peterson säger att förbandet har vidtagit flera åtgärder med anledning av olyckan. Det handlar både om att skapa mer tid för praktiska moment ombord i båtarna och att öka riskmedvetenheten.
– Vi har tittat på upplägget av utbildningen för att säkerställa att de värnpliktiga får så mycket utbildningstid som förare och navigatörer som möjligt. Exempelvis friställer vi dem från högvaktsutbildning och de får under den tiden fortsätta att lära sig köra stridsbåt. Vi försöker maximera uttagningstiden ombord på fartygen på olika sätt, säger Oscar Peterson och fortsätter:
– Den andra delen är att vi säkerställer att båtarna är i sådan form att vi har tillgång till tillräckligt många stridsbåtar för en effektiv utbildning. Vi vill inte ha för många elever på varje båt. Kör man i åtta timmar med två elever får de fyra timmar var, men är det fyra elever ombord får de bara två timmar.
Förbandet har också infört kontinuerliga uppföljningar under utbildningens gång, berättar Oscar Peterson.
– Vi genomför veckovisa avstämningar för att fånga upp elevernas utbildningsnivå. Beroende på hur långt de kommit kan vi exempelvis anpassa farten under en övning och eller välja ett område som är lite enklare att navigera i än det som var tänkt. Men jag vill också tillägga att vi har en väl fungerande utbildning och jag är stolt över den verksamhet som bedrivs här.
Senast den 4 maj ska Försvarsmakten återkomma till Statens haverikommission om vilka åtgärder som vidtas med anledning av rekommendationerna i rapporten.
Fakta
Haverikommissionens utredning
Olyckan orsakades av att övningens svårighetsgrad inte hade anpassats efter besättningens förmåga och utbildningsnivå.
Bidragande faktorer till olyckan
- Målen och kravnivån för navigationspraktiken kommunicerades inte tillräckligt tydligt.
- Besättningen genomförde inte tillräckliga riskanalyser inför den aktuella navigationsövningen.
- Farten anpassades inte efter farvattnets trånga passager och rådande väderförhållanden.
- Den aktuella navigatören hade begränsad erfarenhet i det navigationssystem som användes vid övningen.
Bidragande orsak till de omfattande personskadorna var att besättningen inte använde säkerhetsbälten och att det saknades hjälmar som kunde skydda mot skallskador.
Källa: Rapporten Grundstötning med en stridsbåt 90 H i Göteborgs skärgård,Statens haverikommission.
Fakta
Försvarsmaktens utredning
Några av de bidragande orsaker till olyckan, enligt Försvarsmaktens centrala utredning:
- Brister i att omhänderta resultat från utredning av säkerhetskultur.
- Brister i stridsbåtsutbildningen.
- Kunskapsbrister avseende navigationssystemet.
- Årligen nedåtgående kunskapsnivå hos instruktörerna på grund av brister i stridsbåtsutbildningarna.
- Avsaknad av ruttplanering i navigationssystemet tillsammans med bläddring mellan sidor i båtsportkort i hög fart.
Källa: Utredningsrapport stridsbåt 826 haveri NO Rörö.
