Senast publicerat
Senast publicerat:

Efter bristen på utrustning: inköp av civila regnställ och kängor

I augusti var det akut brist på personlig utrustning i Försvarsmakten. Situationen har blivit bättre under hösten, berättar logistikchef brigadgeneral Claes Isoz, bland annat genom snabbanskaffning av vissa persedlar och nyinkomna leveranser till centrallagret.

Josefine Owetz
Mikael Fritzon/TT
I ett direktiv som gick ut i slutet av augusti uppmanades anställda att lämna in kängor, regnställ, skalplagg och termosar för att inryckande värnpliktiga och officersaspiranter skulle kunna utrustas.

I slutet av augusti gick ett direktiv ut i Försvarsmakten där anställda uppmanades att återlämna viss personlig utrustning inför kommande inryckningstillfällen. Detta eftersom det var akut brist på bland annat kängor, regn- och skalplagg på vissa förband, något som Officerstidningen tidigare har rapporterat om.

En rad olika åtgärder har därefter genomförts. Utöver uppmaningen till anställda, har också utrustning omfördelats mellan förbanden för att tillgodose behoven hos inryckande värnpliktiga och officersaspiranter.

I dag, två månader senare, har tillgången på personlig utrustning förbättrats, enligt brigadgeneral Claes Isoz, Försvarsmaktens logistikchef. Exempelvis har 10.000 regnställ från Helly Hansen och 10.000 par kängor av modellen 5.11 A/T 8 köpts in, något som försvarsdebattören Taktisk har skrivit om.

» Försvarsmakten har genomfört snabbanskaffning av civila regnställ och kängor som nu finns levererade. «

– Försvarsmakten har genomfört snabbanskaffning av civila regnställ och kängor som nu finns levererade till Försvarsmaktens centrallager och det kan börja beställas därifrån inom kort. Snabbanskaffning av vinterkängor pågår nu, säger Claes Isoz. 

Claes Isoz, Försvarsmaktens logistikchef. Foto: FM.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle egentligen ha kommit till förbanden innan midsommar i år, men leveransen uteblev. Det berodde på att det behövdes ytterligare förberedelser för att tillse att förbanden skulle kunna ta hand om kroppsskydden vad gäller förvaring, underhåll och användning, berättade Claes Isoz för Officerstidningen i början av september.

–  Vad gäller kroppsskydd 23 D har det genomförts instruktörsutbildning i början av oktober och dessa kroppsskydd finns nu tillgängliga att beställa från Försvarsmaktens centrallager för alla som har kroppsskydd på sina utrustningskort för sin befattning.

Han berättar att det fortsatt under en övergångsperiod kommer att vara brist på en del persedlar på förråden, men att flera centrala beställningar har gjorts och att en rad leveranser är planerade de närmaste månaderna.

Liknande läsning:

» 89.000 baskrar är levererade, likaså 90.000 brynjor med lång ärm. «

– Leverans av 150.000 termosar kommer att ske från slutet av november till början av december. 89.000 baskrar är levererade, likaså 90.000 brynjor med lång ärm. Vi har också fått 10.000 sovsäckar. 42.000 trosor, hälften vardera av långa respektive korta ben, har levererats, säger logistikchef Claes Isoz. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    ”Vi har landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden”, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp, skriver debattskribenterna i en slutreplik till Ulrika Modéer, generalsekreterare Svenska Röda korset.

    Josefine Owetz

    Foto: Natacha Pisarenko/AP/TT

    Frågan om Ottawakonventionen och Sverige handlar om två saker samtidigt. Ska svenska yrkesofficerare och soldater dömas till fängelse i Sverige för att man medverkar till försvaret av grannländer, i enlighet med landets lagar? Det var vår huvudingång i debattartikeln i Officerstidningen. Där välkomnar vi att Röda korset vill medverka i opinionsbildningen för att ändra lagstiftningen, till gagn ytterst för civila i Finland och Lettland. Så långt är vi överens med Ulrika Modéer.

    Nästa fråga handlar om ifall Sverige ska lämna Ottawakonventionen eller inte? Modéer säger nej, med hänvisning till att det är ett moraliskt ställningstagande, och hänvisar till en resa i Ukraina, men det är illustrerande att det var en resa på fritt ukrainskt område och inte de territorier där de ohyggliga följderna av en rysk ockupation kan ses. Vi har också landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp.

    Med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras?

    Ansvarsbördan för att besvara Modéers slutfråga ”Om målet är att skydda civila i väpnad konflikt måste man fråga sig om det inte finns bättre alternativ” landar därmed inte på oss utan på Modéer och Svenska Röda korset; med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras, och dessutom, hur undvika de ökade förluster det skulle innebära för svenska förband om de tvingas strida utan stöd av truppminor?

    Patrik Oksanen, verksam som strategisk rådgivare på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan och resident senior fellow tankesmedjan Frivärld.
    Karlis Neretnieks, generalmajor (PA), tidigare rektor för Försvarshögskolan.
    Stefan Forss, docent vid finska Försvarshögskolan.

    Samtliga tre skribenter är ledamöter i Kungliga Krigsvetenskapsakademien

    Ur arkivet: