Senast publicerat
Senast publicerat:

Lönerna behöver höjas

En ny medlemsundersökning genomförd av Novus, på ­uppdrag av Officersförbundet, visar i likhet med tidigare undersökningar på fortsatt missnöje när det gäller lön samt hög arbetsbelastning.

Lea Lobelius

Foto: Istock

Artikel från Officersförbundet.

Resultatet bygger på 4.596 medlemssvar och visar bland annat medlemmarnas attityder till lön, utlandstjänstgöring, jämställdhet, avsteg från säkerhetsbestämmelser, ovälkommet beteende, trakasserier och upplevd diskriminering. Under maj månad genomfördes årets medlemsundersökning via ett epostutskick från analys- och undersökningsföretaget Novus. Utskicket genomförs vanligtvis vartannat år och innehåller en majoritet av samma frågor för att jämföras över tid. Årets undersökning innehöll några nya frågor om synen på utlandstjänstgöring och pension. 

Lönerna är för låga. En majoritet av de svarande anser inte att deras lön är rimlig. Inte i förhållande till andra alternativ utanför Försvarsmakten eller i relation till ansvaret. 

– Vi behöver bli fler yrkesofficerare. Just nu pågår ett omfattande rekryteringsarbete, men i våra tidigare medlemsundersökningar har vi sett att alldeles för många yrkesofficerare årligen överväger att lämna Försvarsmakten. Främst på grund av lön, utvecklingsmöjligheter och balans mellan arbete och fritid. Lyckas inte Försvarsmakten öka attraktiviteten i yrket och behålla alla sina yrkesofficerare så kommer det att få konsekvenser, säger Stefan Morin, förbundsordförande i Officers­förbundet. 

En majoritet av de tillfrågade försöker aktivt påverka och höja sin lön (62 procent) vilket är en positiv ökning från tidigare år. Samtidigt är det många som svarar att de inte tror att de kan förbättra löneläget (45 procent). 8 av 10 (77 procent) upplever att de inte har en verklig möjlighet att påverka sin lön överhuvudtaget. Över tid har alltså andelen som aktivt kämpar ökat och de som känner en verklig möjlighet att kunna påverka den minskat. Bland de som försöker påverka sin lön är det vanligast att vända sig till sin närmaste chef.

En majoritet ­försöker aktivt påverka och höja sin lön vilket är ­en positiv ökning från tidigare år.

Var tredje medlem (33 procent) har under det senaste året funderat på att avsluta sin anställning inom Försvarsmakten, varav 10 procent av dessa aktivt sökt annat jobb eller studier. Främsta anledningen till det uppges vara lönen. För att minska risken att flera söker ­sig bort alternativt slutar inom Försvarsmakten behöver hoppet om att kunna påverka sin lön öka.

– Officersförbundet är en viktig avtalspart för medlemmarna när det gäller lönen och behöver också kunna stötta våra medlemmar att se möjligheter till att förbättra sin lön och att se långsiktigt på yrket. Försvarsmakten behöver fylla alla skolplatser och behålla all militär personal de kan. Kostnaden för att fortsätta med stora personalsatsningar borde vara lägre än alternativet med förtidsavgångar, tomma skolplatser och ett högt vakansläge, säger ­Stefan Morin.

Arbetsmiljön brister. 1 av 5 har tvingats till att göra avsteg från säkerhetsbestämmelser för att kunna lösa sina uppgifter (19 procent) och 1 av 10 har varit med om någon incident som kunnat orsaka allvarlig personskada eller dödsfall (12 procent). Bland de som gjort avsteg från säkerhetsbestämmelser uppger de främst att de kände sig tvingade på grund av tidsbrist (60 procent) och personalbrist (57 procent). Cirka var fjärde (26 procent) i åldern 18–34 år uppgav att de kände sig tvingad till avsteg på grund av brist på utbildning. 

Liknande läsning:

De är få som upplevt ovälkommet beteende, sexuella trakasserier eller blivit diskriminerade. Nära 9 av 10 (88 procent) uppger att de under det senaste året inte blivit utsatt för ovälkommet beteende inom Försvarsmakten. Bland de svarande har totalt 525 respondenter/medlemmar uppgett att de varit med om något ovälkommet beteende, skälet till det uppges av de flesta vara på grund av militär grad (36 procent), anställningsform eller kategori (32 procent), kön (20 procent) eller ålder (20 procent). Något fler än var tredje uppger också andra skäl likt dåligt ledarskap, avundsjuka, diskriminering eller förtal.

– Givetvis önskar jag att ingen skulle ha utsatts för ovälkommet beteende. Fördelen med vår undersökning är att vi kan se den upplevda anledning till det ovälkomna beteendet. Det hoppas jag kan hjälpa Försvarsmakten att bättre rikta sitt fortsatta arbete i denna fråga, säger Stefan Morin.

Utlandstjänstgöring lockar. I takt med beslutet att ansluta Sverige till NATO har utlandstjänst­göring kommit att bli ännu mer relevant. Ungefär var tredje uppger sig vara villig och den gruppen består både av medlemmar som tidigare varit utomlands och de som saknar erfarenhet. För att mätta det kommande internationella anspråken är det viktigt att tillgodose behoven för familj, lön, boende samt sysselsättning för medföljande. Bland de som inte vill genomföra utlandstjänstgöring i framtiden motiverar de sitt beslut med att det inte passar sig på grund av familj, den ersättning eller avtalet man blir erbjuden samt att man känner sig för gammal.  

Den övergripande inställningen till en övergång till trebefälssystem är splittrad, 4 av 10 är positivt inställda (39 procent) och lika många negativa. 

Den operativa effekten i framtiden är beroende av mer personal. Vad gäller den stora utmaningen med tillväxt de kommande åren tror nära varannan (55 procent) att de kommer påverka Försvarsmaktens operativa effekt till det bättre på lång sikt och var tredje (31 procent) till det sämre. På kort sikt tror i stället var femte (18 procent) att de kommer påverka till det bättre och 6 av 10 (63 procent) till det sämre. Medlemmarna uppger att det kommer påverkas av hög arbetsbelastning, bristande kvalité samt brist på både erfarenhet och personal. Viktigast att utöka för att öka den operativa effekten uppges vara personal. För att möjlig­göra rekrytering av fler yrkesofficerare är det viktigt med både lön (92 procent), balans mellan arbete och ­privatliv (88 procent) samt tydliga karriärvägar (83 procent).

I medlemsundersökningen uppger varannan medlem att de haft användning och nytta av Officers­förbundet. Officerstidningen är fortsatt förbundets starkaste kommunikationskanal. I och med att 9 av 10 läser tidningen. Informationen i tidningen når ut och landar bra hos medlemmarna.

Fakta

Medlemsundersökningen

Undersökningen är genomförd via webb­enkät och har skickats till 12.884 av Officersförbundets medlemmar. Antal genomförda intervjuer: 4.596. Det innebär en svarsfrekvens på 36 procent.

Hon har rykte om sig att vara tuff, envis och ha en fingertopps­känsla för förhandlingar. Regeringens historiska beslut om ekonomiska satsningar på försvaret har höjt medlemmarnas förväntningar nu när Susanne Hultgren, förhandlingschef vid Officersförbundet, går in i 2025 års stora avtalsrörelse.

Redaktionen
Susanne-Officersförb1
Susanne Hultgren, förhandlingschefen som ska leda ett team av förhandlande ombudsmän genom hela avtalsrörelsen 2025.

Foto: Linnea Vesterlund

Avtalsrörelsen 2025  är en av de största avtalsrörelserna på länge eftersom löneavtalen som nu ska förhandlas berör 3,4 miljoner anställda, varav 290 000 är statsanställda. Alltså en stor del av den svenska arbetsmarknaden. Förhandlingarna inom statlig sektor inleds formellt när de fackliga organisationerna lämnar in sina yrkanden till Arbetsgivarverket den 18 juni. Men redan nu har arbetsgrupper träffats för att ta fram gemensamma yrkanden. Och förhandlingschefer inom olika sektorer förbereder sig för segdragna förhandlingar, många timmar vid förhandlingsborden och pappersexercis där varje ords betydelse vägs på våg. Olika möjliga scenarion, mål och reservmål behöver också planeras och förberedas till fulländning.

Susanne Hultgren vid Officersförbundet är en välkänd person i förhandlingsvärlden kring statsanställdas avtal. Susanne Hultgren har en vana av att ha blivit ifrågasatt, av att behöva bevisa och att behöva motbevisa. Efter värnplikten och Svenska Lottakårens sommarkurs blev hon den första kvinnan som klarade testet till dykare. Därmed blev hon Försvarsmaktens första kvinnliga dykare. Och det blev hon under en tid då kvinnor sågs som en svag länk som helst inte skulle märkas. Susanne Hultgren har ingått i en styrka som bordade fartyg genom fast rope* från helikopter, tjänstgjort i forna Jugoslavien och jagat pirater i Adenviken. Hon är också artilleristen som pluggade till HR-chef, det tillsammans med hennes fackliga engagemang, ledde henne till att bli ordförande i Kustflottans officersförening och styrelseledamot i Officers­förbundet. 

– Jag trivs med att ha gjort udda saker, och jag har inte varit rädd för att våga, säger Susanne Hultgren.

En förhandlings­chef behöver vinna förtroende hos alla.

Hon har kämpat och hon har fått acceptans. Ibland har det haft sitt pris. Ett övningsdyk ledde till att hennes etablerade plats inom flottan, som blivit hennes hemvist, försvann på ett ögonblick, när det visade sig att hon fått dykarsjukan. Flera år som en nyexaminerad ung personalchef på ubåtsflottiljen i Berga under omorganiseringstider och nedskärningar var också tunga erfarenheter. Men en av hennes utmärkande drag har varit envisheten.

– En förhandlingschef behöver vinna förtroende hos alla. Susanne Hultgren har den förmågan och hon kan både ge förbundsstyrelsen en rimlig bild av vad de kan förvänta sig och samtidigt fingertoppskänsla att hela tiden kunna avläsa motparten, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare och tidigare förbundsdirektör vid Officersförbundet, som anställde Susanne Hultgren som förhandlingschef 2015. Hon har integritet, att driva frågor utan att ta det personligt, eller åtminstone inte visa det, säger Peter Löfvendahl.

För Susanne Hultgren har det viktigaste alltid varit lönerna för den militära personalen.

– Försvarsmakten behöver göra långt mer, både för att behålla den personal vi har och för att uppmuntra fler att söka sig hit. Det är inte rimligt att militärer har bland de lägsta lönerna i staten. Militärt arbete ska ha villkor som speglar det hårda arbete som yrket innebär. Den störst utmaningen i förhandlingsläget är balansen mellan medlemmarna och förbundsstyrelsens förväntningar och arbetsgivarens. Målet är att hitta den punkt där båda sidor blir tillräckligt nöjda. Alla avtal är alltid en kompromiss. Det får man inte glömma bort, säger Susanne Hultgren.

Under hennes år vid förbundet har fyra olika förhandlingschefer ersatt varandra hos arbetsgivaren. Sammanlagt har hon hunnit med fyra avtalsrörelser och nu påbörjar hon sin femte.

Flera år som HR-chef är en bra ­erfarenhet för en förhandlingschef som ska väga mellan medlemmarnas förväntningar och arbets­givarens krav.

Foto: Linnea Vesterlund

Det är arbetet med att sprida och utveckla kvaliteten i lönebildsarbetet som hon nämner som något hon känt sig extra stolt över, förutom pilotavtalet, reservofficersavtalet och avtalet för särskilda befattningshavare (Överste eller kommendör, CF 5, C OrgE, Försvarsattaché). 

Arbetet med lönemålbild, innebär att fler jobbar med det ute på förbanden, att man måste jämföra arbetsuppgifter med varandra och jämföra svårighetsgraden. Det är svårt att ta ansvar för sina ställningstaganden som lönesättande chef. Det gäller att våga vara öppen, att visa hur arbete ska värderas och kunna jämföras. På sikt blir det lättare att sätta lön.

Det är inte rimligt att militärer har bland de lägsta lönerna i staten.

Och lön är viktigt för medlemmarna. Det visar medlemsundersökningarna gång på gång. Helst skulle Susanne Hultgren ha en löpande dialog med medlemmarna om vad som händer under förhandlingsperioden, för hon vet hur intresserade de är. Men det går inte att berätta precis vad som sägs och avhandlas under processen på grund av förhandlingssekretessen. 

Men medan tjänstemännen nu vässar sina argument inför avtalsrörelsen och de kommande sammandrabbningarna, finns det något medlemmarna och arbetstagarna kan göra? 

– Sätt er in i lönemålbildsarbetet, förbered er för lönesamtalet, läs på om olika avtal för att veta vad som gäller och tala om hur du vill ha det. Lön är alltid i fokus men vi vet att även villkoren för medföljande, försäkring och utlandstjänstgöring blivit mer i fokus nu. Engagemanget, det är ofta det som kan vara avgörande, säger Susanne Hultgren.

Nu väntar en intensiv tid med täta överläggningar med förbundsordföranden Stefan Morin, förbundsstyrelsen, ”Villkors-gruppen” (en extra insatt del av styrelsen) och arbets­givarföreträdare på alla nivåer. Utgångspunten är alltid de mål och inriktningar som styrelsen fastställt. Susanne Hultgren är inte ensam. Hon är en av förbundets avtalsspecialister och förhandlande ombudsmän. Vem som representerar förbundet och medlemmarna beror på vilket avtal det gäller. Susanne Hultgren och hennes förhandlingsteam kommer att ha kontinuerliga dialoger med en angelägen, beslutsam och samtidigt pressad arbetsgivare. Pengarna till försvaret förväntas räcka till mycket.

På frågan om Susanne Hultgren skulle göra samma karriärval igen svarar hon:

– Det skulle jag. Det är väldigt händelserikt, spännande, många gånger svårt, roligt och samtidigt väldigt viktigt, säger Susanne ­Hultgren.

* Fast rope är en teknik för förflyttning på ett tjockt rep och används på platser där helikopter inte kan landa. Tekniken innebär att personen snabbt tar sig ner längs repet utan sele och där farten på vägen ned bara bromsas av händer och fötter.

Fakta

Susanne hultgren

Familj: Sambo och två vuxna barn.

Bor: i Stockholm.

Fackligt uppdrag: Förhandlingschef på ­Officersförbundet från 2015, ordförande i Kustflottans officersförening och 2008–2014 ledamot i Officersförbundets förbundsstyrelse.

Ur arkivet: