Senast publicerat
Senast publicerat:

Förhandlingar avslutade – flyg­teknikernas lön höjs

Förhandlingarna mellan OFR/O FM och arbetsgivaren som berör flygteknikerna är avslutade. Officersförbundet beklagar att facket inte involverades i processen redan från start.

Jenny Folkesson
Fler flygtekniker får löneökningar efter de senaste förhandlingarna. Arkivbild.

Foto: Försvarsmakten

Artikel från Officersförbundet.

Den 15 september påkallades förhandling om flygteknikerlönerna. Bakgrunden var att OFR/O FM var missnöjd med de föreslagna höjningarna på lönerna och att OFR/O FM tilläts komma in i processen så pass sent.

– Det partsgemensamma arbetet borde ha genomförts ute på förbanden från start till mål. Då hade denna riktade löneåtgärd blivit mer kvalitetssäkrad, säger Carl Miemois, ombudsman vid Officers-förbundet.  

Den 8 oktober avslutades förhandlingen i oenighet. Tack vare OFR/O FM får nu fler flygtekniker ta del av löneökningarna och vissa av dem kommer också få högre löner än vad Försvarsmakten först hade avsett.

Det parts­gemensamma arbetet borde ha genomförts ute på ­förbanden från start till mål…

– Flygtekniker är en av flera personalgrupper som är i stort behov av lönesatsningar. Att det nu sker en satsning för denna grupp är välkommet och glädjande, säger Stefan Morin, ordförande i Officersförbundet.

Kofot, förbundets kårsektion för flygtekniker, poängterar att det krävs ytterligare åtgärder: ”Vi förväntar oss att beslutet bara är början av löneåtgärder för medarbetarna i flygteknisk tjänst. Vi ser fram emot fortsatt arbete med flygteknikernas avtal och förmåner. Vi kommer inte ge upp förrän samtliga i kåren är nöjda med sin arbetssituation som flygtekniker i Flygvapnet”, skriver Kofots styrelse. 

Liknande läsning:
Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.
Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.

Regeringen presenterade den 12 oktober förra året den överenskommelse man hade träffat med Centerpartiet och Liberalerna. Den låg till grund för propositionen den 15 oktober om Totalförsvaret för åren 2021–2025. Regeringen meddelade bland annat kommande förstärkningar av Försvarsmaktens grundorganisation genom återetableringen av ett antal förband. Försvarsminister Peter Hultqvist presenterade propositionen som den enskilt största satsningen på försvaret sedan 1948 års försvarsbeslut – ett tillskott på 79 miljarder till det militära försvaret för åren 2021–25, anslaget annonserades öka med 85 procent åren 2014–25.Emellertid har Försvarsmakten trots detta deklarerat att det finns utmaningar och risker kopplat till såväl personalförsörjning som materielförsörjning och planerad ekonomi. I det kompletterade budgetunderlaget för 2021 skriver FM 2020-07-17: ”Utökning av grundorganisationen med fler verksamhetsorter riskerar att ytterligare anstränga en redan numerärt begränsad officerskår.” Vidare i samma underlag: ”Trots att regeringens uppdrag innebär en ökning av tillgänglig ekonomi, krävs för att realisera regeringens inriktning inom de angivna ekonomiska ramarna, att Försvarsmakten även vidtar reduceringar och förskjutningar i planerad verksamhet”.  Ett drygt halvår senare, i budgetunderlaget för 2022 skriver FM 2021-02-26: ”Försvarsmakten har vid flera tillfällen påtalat att materielförsörjningen påverkas av att anslagsomräkningen inte motsvarar den faktiska prisutvecklingen.”

»Erfarenheten säger mig att aviserade kostnadsökningar alltid slår igenom.«

Frågan är nu huruvida politiken är beredd att hålla i och hålla ut vad det gäller de av Försvarsmakten aviserade kostnadsdrivande utmaningarna? Budgetförhandlingarna inom och utom regeringspartierna vittnar tyvärr om annat – politiken och riksdagen har inte skjutit till de medel som tillväxten i realiteten kostar. Den överambition som riksdagen beslutat om, i och med en raskare återetablering av förband än vad Försvarsmakten önskade, är inte oproblematisk. Det klingar kanske illa att tala om brist på ekonomiska medel när vi är i den historiskt enskilt största satsningen – men att blunda för flaggade utmaningar och ekonomiska tillkortakommande är aningslöst. Erfarenheten säger mig att aviserade kostnadsökningar alltid slår igenom – med råge – främst när det gäller stora industriprojekt som ubåtar och stridsflygplan på bekostnad av våra medlemmars arbetsmiljö och anställningsvillkor.

Avslutningsvis vill jag kommentera vikten av vår officersprofession och den positiva professionalisering som pågått 15–20 år. Försvarshögskolan är här central som akademisk garant för en vetenskapligt förankrad profession. Officersförbundet noterar att vårt lärosäte debatteras och ifrågasätts på ledarplats i Svenska Dagbladet. Att vår profession har en såväl vetenskapligt förankrad som praktisk beprövad erfarenhet att luta sig mot är centralt för oss som fack- och yrkesförbund. Ämnet krigsvetenskap är och förblir vår professions akademiska fokalpunkt – det är det som utgör grunden för utveckling och nytänkande. Det är alltså viktigt för alla våra militära medlemskategorier. Vi ser fram emot en bra lösning på Försvarshögskolan – en lösning där vår profession fortsatt garanteras ett reellt inflytande över utbildning och forskning.

Jag önskar alla medlemmar en riktigt god jul och gott nytt år! Jag skickar också en tacksamhetens tanke till alla de som är i tjänst – i Sverige eller ute i världen och inte har möjlighet att vara med nära och kära. 

Ur arkivet: