Brev till ÖB om pilotsituationen – hittills inget svar

I slutet av april skickade styrelsen för försvarspiloternas intresseorganisation, FPI, in ett brev till överbefälhavare Micael Bydén. I det beskrev de en oro över situationen med att flera stridspiloter ansökt om tjänstledighet för studier och efterlyste åtgärder. Men de har hittills inte fått någon respons.

Ett flertal stridspiloter har under vintern ansökt om tjänstledighet för studier. Det beror främst på ett missnöje med pensionsavtalet, men också på en frustration över rådande lönestruktur, enligt källor till Officerstidningen.

Vi vill uttrycka en synnerligen stor oro inför hösten. Inte bara kring arbetsmiljön för de individer som är kvar, utan även för flygvapnets förmåga att behålla piloter” skriver styrelsen för försvarspiloternas intresseorganisation, FPI, i ett brev som skickades till överbefälhavare Micael Bydén den 28 april.

FPI är en kårsektion inom Officersförbundet och föreningen har under flera år kommunicerat en oro över att arbetsvillkoren för piloter försämrats.  De skriver i brevet att stridspiloternas tjänstledighetsansökningar för studier till hösten, något som Officerstidningen tidigare rapporterat om, bör ses som en ”klar indikation på att vågskålen nu har tippat över”.

De skriver också att ansökningarna om tjänstledighet till största del beror på det förändrade pensionsavtalet. ”Att villkor sägs upp över en natt och man i stället förutsätts jobba mer än ett decennium till gör att de flesta unga påbörjar sin nästa karriär redan nu”.

Styrelsen poängterar att de har haft en god dialog med flygvapenchefen. Men, skriver de, ”vi har också konstaterat att det som nu behöver göras inte ryms i de mandat försvarsgrenen har. Förhoppningen är att man kan se över villkoren på en nivå där man har den handlingsfrihet som krävs för att vi inte ska drabbas av ett kompetenstapp av en magnitud vi inte tidigare varit med om.”

» Förhoppningen är att man kan se över villkoren (...) för att vi inte ska drabbas av ett kompetenstapp av en magnitud vi inte tidigare varit med om.” «

Föreningen har hittills inte fått någon respons från ÖB Micael Bydén på brevet. 

– Det känns tråkigt att vi inte har fått någon som helst reaktion från överbefälhavaren. För oss är det här ett sätt att ta ansvar för en fråga som kan leda till stora problem och påverka flygvapnets operativa förmåga under lång tid, säger Per-Martin Sternevi, ordförande för FPI, och fortsätter:

– Vi förstår att han har mycket att göra men det här en fråga som borde ligga högt upp på dagordningen eftersom många av de beslut som krävs inte kan fattas flygvapenchefen utan behöver hanteras högre i organisationen.

Officerstidningen har sökt överbefälhavare Micael Bydén för en kommentar. Försvarsmaktens kommunikationsavdelning, LEDS KOMM, hänvisar frågor om ärendet till flygstaben. Flygstaben skriver i en kommentar att de inte kan svara på varför ÖB inte har återkopplat till FPI.

Officersförbundets ordförande Lars Fresker menar att det vore på sin plats med någon slags respons. 

– ÖB får säkerligen stora mängder brev och har samtidigt begränsat med tid. Men givet att det här kommer från den egna personalen är det extra viktigt, tycker jag, med någon form av signal – från honom själv eller från någon annan i organisationen – att han läst och tagit del av innehållet. Det tycker jag hänger ihop med gott ledarskap, säger Lars Fresker. 

När Officerstidningen kontaktar LEDS KOMM igen och frågar varför ÖB inte har svarat på brevet skriver de i en kommentar: ”Det är inte överbefälhavaren som bereder denna typ av villkorsfrågor. Ärendets beredning leds inom Försvarsmakten av Flygvapenchefen.”

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

”Just nu pågår en kamp för personalens villkor, samtidigt som de ska bemanna våra yttre försvarslinjer”. Det är ett av budskapen i Officersförbundets nya kampanj ”Försvara gränserna” som lanserades på onsdagen. I fokus är medlemmarnas löner och villkor.

Kampanjsidan för Officersförbundets nya kampanj "Försvara gränserna".

Jesper Tengroth, kommunikationschef på Officersförbundet och den som ansvarar för kampanjen:

– Officersförbundets medlemmar sliter enormt hårt i dessa tider av tillväxt. Det är verkligen våra medlemmar som gör grovjobbet när Försvarsmakten växer. Samtidigt belönas det väldigt dåligt och det vill vi lyfta fram i den här kampanjen, säger han.

Vad hoppas ni åstadkomma med kampanjen?

– Ytterst är det särskilda satsningar på löner och villkor. Det är märkligt att de lyser med sin frånvaro när de ekonomiska tillskotten är så stora. Och vi vet – för vi har undersökt det – att lönen och villkoren är viktiga för våra medlemmar.

Ja, förbundet har precis genomfört en medlemsundersökning. Vad visar den?

– Den visar bland annat att 6 av 10 medlemmar övervägt att sluta det senaste året och det är lönen som är den främsta orsaken till det. Nästan 80 procent tycker inte att lönen är rimlig i jämförelse med alternativt arbete utanför Försvarsmakten. Dessutom är det så att nära hälften har gett upp med att försöka påverka sin lön.

» 6 av 10 medlemmar har övervägt att sluta det senaste året och det är lönen som är den främsta orsaken till det. «

Tror ni att den här kampanjen kommer att leda till att särskilda löne- och villkorssatsningar görs i Försvarsmakten?

– Det är vår absoluta förhoppning. Att bara rekrytera nya soldater och yrkesofficerare kommer inte räcka till – det gäller att se till att människor inte slutar och då måste man våga jobba med att höja löner och förbättra villkoren. Det är också tydligt i arbetet inför årets Rals där cheferna för organisationsenheterna påtalat just det behovet. Och titta på polisen, där kom ju fack och arbetsgivare överens om särskilda lönesatsningar. Så om viljan finns så går det. Jag hoppas att vår kampanj kan ge en puff i rätt riktning, säger Jesper Tengroth. 

Kampanjen ”Försvara gränserna” kommer att pågå fram till dess att ett nytt kollektivavtal finns på plats nästa år. Kampanjen kommer att synas i bland annat tidningar och sociala medier.

Läs mer på försvaragränserna.se

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I slutet av maj slöts en överenskommelse inom flera förband i marinen om att höja lönerna för GSS. Men nu kommer uppgifter om att Försvarsmakten vill återkalla besluten. ”Om Försvarsmakten går vidare skulle jag vilja säga att det saknar motstycke på svensk arbetsmarknad”, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare på Officersförbundet.

Under våren har förbanden i marinen diskuterat med Officersförbundets lokala föreningar om att höja lönerna för gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS/K. Detta för att möjliggöra för förbanden att behålla personal och därmed undvika problem med att lösa sina tilldelade uppgifter. 

I slutet av maj fattade flera av marinens förbandschefer det formella beslutet om att lönerna för GSS/K ska höjas retroaktivt från den 1 april. Men när det här blev känt av högre chefer gavs order om att lönebesluten skulle återkallas, enligt uppgifter till Officersförbundet.

– Officersföreningarna inom marinen hörde tidigt av sig till oss – först var de positiva över att förbandscheferna kommit fram till det vi sagt länge, länge nämligen att lönerna för GSS/K måste höjas. Sedan återkom dom, förvånade och besvikna över vad de hade fått höra nämligen att förbandscheferna fått order om att frysa processen, säger Peter Löfvendahl som är förbundssekreterare på Officersförbundet.

Vilka signaler har förbundet fått från föreningarna på de berörda förbanden?

– De är besvikna, arga och ledsna. Med all rätt.

Av Rals-avtalet framgår att förbandscheferna har mandat att sätta högre löner på sina medarbetare om de finner skäl för det. Inom marinen, precis som på många andra ställen i Försvarsmakten, har behovet att höja lönerna för GSS/K utöver ordinarie Rals identifierats, enligt Officersförbundet.

» Man tar sig samtidigt för pannan över att Högkvarteret ens tänker tanken att ta tillbaka redan fattade lönebeslut. «

På ett förband hann också det nya beslutet om höjda löner för GSS aktiveras. Ett 100-tal sjömän fick sina nya löner utbetalda i juni. På de andra förbanden har aktivering av de nya lönerna stoppats.

– Det är en styrka att förbandscheferna använder sina mandat att sätta löner på sin personal, men man tar sig samtidigt för pannan över att Högkvarteret ens tänker tanken att ta tillbaka redan fattade lönebeslut. Det är solklart så att det är cheferna för organisationsenheterna som har ansvaret att sätta löner. Nu har ju de, inom ramen för uppdragstaktiken, kommit fram till att lönerna för GSS/K behöver höjas för att man inte ska tappa viktig och erfaren kompetens. Men nu överprövas det helt plötsligt. I en tid då Försvarsmakten ska tillväxa. Jag tycker det är beklämmande att cheferna får smäll på fingrarna.

Enligt uppgifter till Officerstidningen har information om överenskommelsen om lönejusteringarna redan gått ut till anställda på några av förbanden.  

– ­Det är bedrövligt. För den enskilde soldaten eller sjömannen som har en låg lön är ju varenda krona oerhört viktig. För Försvarsmakten är det här struntsummor och det är oerhört småsint att agera på det här sättet. Dessutom är det, som jag var inne på tidigare, väldigt osnyggt ur ett ledarskapsperspektiv att köra över förbandscheferna på det här sättet, säger Peter Löfvendahl och tillägger:

– Sedan kan man fundera över hur Försvarsmakten vill uppfattas som arbetsgivare. Vill man behålla sin erfarna personal eller tycker man att det är okej att de slutar? Behandlas man som medarbetare på det här sättet och funderat över om man ska hitta på något annat så är det ju den här typen av agerande som uppmuntrar till att man tar steget över till någon annan arbetsgivare.

» Om Försvarsmakten går vidare skulle jag vilja säga att det saknar motstycke på svensk arbetsmarknad «

Peter Löfvendahl, förbundssekreterare på Officersförbundet.

Vad som nu kommer att hända är oklart. Officersförbundet följer frågan noga och avvaktar vilken väg Försvarsmakten tar. Om det visar sig att myndigheten bestämmer sig för att fatta nya lönebeslut, som alltså skulle innebära sänkta löner, kommer förbundet att agera.

– Är det så att myndigheten upphäver de nya lönerna då kommer vi påkalla tvisteförhandling för brott mot kollektivavtalet. Sedan får vi se hur långt vi behöver driva det här. Om Försvarsmakten går vidare skulle jag vilja säga att det saknar motstycke på svensk arbetsmarknad. Dessutom finns det många andra bottnar i det här – uppdragstaktik, trovärdighet och ledarskap är tre ord som dyker upp i mitt huvud. Vi är beredda att ta det så långt som det krävs för att få rätt. Dessutom är vi beredda att stödja förbandscheferna, om de har behov av det, säger Peter Löfvendahl.

Officerstidningen söker Försvarsmakten för en intervju.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Om Sverige blir medlem i Nato kommer det att påverka Försvars­maktens sätt att arbeta. "Det är skillnad på att vara partner till Nato och att vara medlem. Det har Nato varit väldigt tydlig med", säger generalmajor Thomas Nilsson som leder den planeringsgrupp som förbereder inför ett medlemskap.

Nato består i dag av 30 medlemsländer. Försvarsalliansens högkvarter ligger i Belgiens huvudstad Bryssel, inte långt från EU:s institutioner.

Den 18 maj överlämnade Sverige, samtidigt som Finland, in ansökan om medlemskap i Nato. På Högkvarteret har en planeringsgrupp med ett 20-tal deltagare bildats med uppgift att analysera och förbereda för ett medlemskap. Planeringsgruppen leds av Thomas Nilsson, till vardags CIO i Försvarsmakten där han leder myndighetens strategiska informationshantering och it–verksamhet.  

– Ett Natomedlemskap kommer att påverka Försvarsmakten, vår planering och hur vi arbetar. Vi har under flera år jobbat nära Nato i olika delar, vi har till exempel övat tillsammans och vi har deltagit i Natoledda insatser. Men ett medlemskap kommer även att påverka vår förmågeplanering, ett område där vi inte arbetat lika nära Nato tidigare, säger han.

» Vi har tittat på möjligheten att få stöd från Nato samt allierade länder. «

Om Sverige går vidare i processen mot ett medlemskap förväntar sig Thomas Nilsson stöd från andra Natoländer för att underlätta inträdet i försvarsalliansen. 

– Vi har tittat på möjligheten att få stöd från Nato samt allierade länder och har mötts av positiva tongångar. Vi kommer också behöva utbilda en stor del av vår personal om Nato och där utgår jag från att vi får stöd om vi blir ett inbjudet land, säger han. 

Den norska samverkansofficer – överste-löjtnant Asle Strand – som tillfälligt tjänstgör på Högkvarteret kan komma att bli behjälplig i Natofrågor, även om det inte är hans huvudsakliga uppgift.  

– Han ingår i ett bilateralt utbyte mellan Sverige och Norge och hade varit här även utan vår Natoansökan. Men kan vi använda oss av honom i frågor som rör Nato kommer vi att göra det, säger Thomas Nilsson.  

Vad ett medlemskap skulle innebära för det svenska försvaret är under analys, men att det kommer att påverka står klart. I en dagorder som överbefälhavare Micael Bydén utfärdade den 16 maj står det att ”Svenska militärstrategiska intressen och konsekvenser av ett Natomedlemskap kommer att vara en del i mitt militära råd till regeringen den 1 november. Det kommer krävas hårda prioriteringar för balans mellan operationer, tillväxt och Natoanslutning.” I samma dagorder skriver ÖB att han rådde regeringen att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen. ”Som medlem i Nato ökar vår handlingsfrihet eftersom vi då kommer ha inflytande över såväl planering som försvar av vårt närområde i händelse av konflikt. Utanför Nato skulle Sverige bli en brännpunkt mellan Nato och Ryssland.” 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post