Senast publicerat
Senast publicerat:

FMV:s årsrapport: Kapacitetsbrist i industrin bakom flertalet försenade leveranser

På bara några år har Försvarets materielverk mer än tredubblat sina beställningar till försvarsindustrin. Men anskaffningstakten behöver skruvas upp ytterligare och för det krävs bland annat ökad produktionskapacitet inom industrin. Det framgår av FMV:s årsrapport för 2024.

Linda Sundgren
Göran Mårtensson, generaldirektör på Försvarets materielverk och Pål Jonson (M), försvarsminister, under en pressträff den 24 mars om upprustningen av det militära försvaret och inköp av försvarsmateriel.

Foto: Lars Schröder/TT

Sedan beslutet om att rusta upp det militära försvaret togs 2015 har Försvarets materielverk kraftigt ökat sina beställningar gentemot industrin. År 2024 lade FMV beställningar på 67,7 miljarder kronor vilket kan jämföras med 19 miljarder 2021, det framgår av FMV:s årsredovisning för 2024. Samtidigt har leveranssäkerheten till beställaren Försvarsmakten minskat under perioden. År 2022, som enligt årsrapporten var ett särskilt gynnsamt år, låg leveransindex på 98 av 100. Förra året hade leveransindex sjunkit till 73.

– I de fall vi inte lyckas leverera i tid handlar det oftast om att industrin inte kan leverera. Industrins produktionskapacitet är en av våra trånga sektorer just nu, säger Henrik Gaunitz, chef för FMV:s lednings- och ekonomistab. 

Något annat som påverkar leveranssäkerheten är den stora efterfrågan på försvarsmateriel som råder internationellt med många länder som rustar upp samtidigt.

– Det vi kan göra är bland annat att gå samman med andra länder och lägga större beställningar med längre kontrakt för att industrin ska våga investera och öka sin produktionskapacitet. Vi ser att flera av våra leverantörer gör jättestora investeringar, däribland Saab, men det sker inte från en dag till en annan. Att bygga nya fabriker och utbilda personal tar tid, säger Henrik Gaunitz och fortsätter:

– Man bör också fundera över statens roll i det här. I slutändan handlar det om försörjningstrygghet och förmågan att skydda Sverige.

Av de försenade leveranserna till Försvarsmakten berodde 16 procent på problem inom FMV. Det handlade bland annat om resursbrist och faktorer kopplade till kontrakt och upphandling.

Sedan 2022 pågår ett arbete med att öka effektiviteten inom myndigheten. Enligt Henrik Gaunitz har det arbetet kommit en bit på väg, men han säger det finns mer att göra med att förenkla anskaffningsprocesser och minska administrationen kring dem.

– Vi har delat upp anskaffningen i två kategorier, standardanskaffning och utvecklingsanskaffning. Standaranskaffningar är enklare och snabbare och handlar ofta om materiel som vi kan beställa från hyllan. Målet är att öka den typen av anskaffning, säger han.  

Det spelar nästan ingen roll vilken typ av materiel vi talar om, i dag är det stora problem inom samtliga områden

Bland de leveranser som uteblev under 2024 finns exempelvis mörkerstridsutrustning och personlig skyddsutrustning. Dessutom är bristen på ammunition och större vapensystem stor, däribland luftvärn.

Liknande läsning:

– Men det spelar nästan ingen roll vilken typ av materiel vi talar om, i dag är det stora problem inom samtliga områden. Ammunition råder det brist på i hela Europa kopplat till stödet till Ukraina där europeiska länder har skänkt stora mängder ammunition, säger Henrik Gaunitz.

Henrik Gaunitz

Henrik Gaunitz

Chef för FMV:s lednings- och ekonomistab.

För att klara av att möta Försvarsmaktens snabbt ökande behov av materiel behöver FMV också växa personellt. Enligt den plan för kompetensförsörjning som lades 2022, skulle myndigheten utöka antalet anställda med 700 individer till 3 200 medarbetare 2027. I dag är man knappt 3 000.

Samtidigt pågår en ny översyn av personalläget vilket Henrik Gaunitz tror kommer resultera i att måltalen för antalet anställda kommer att skrivas upp ytterligare. Översynen omfattar samtliga personalkategorier, däribland yrkesofficerare inom ramen för YAM (yrkesofficer vid annan myndighet).

– I dag har vi 102 yrkesofficerare, men det är ett stort glapp till de 174 som vi skulle behöva. YAM är superviktiga för oss, men hela försvarssektorn växer och det är brist på yrkesofficerare. Vi kommer att behöva tänka utanför boxen och se om vi kan hitta liknande kompetenser på den civila marknaden, säger Henrik Gaunitz.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Soldater uppställda, bakifrån

    Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

    Det har snart gått ett år sedan utredningen ”Redo! En utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret” (SOU 2025:86) tydligt slog fast vad många redan visste: Försvarsmakten behöver en ny personalkategori för erfarna gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS.

    Ändå har ingenting hänt.

    Under tiden fortsätter vi att göra exakt det vi alltid har gjort: utbilda soldater, utveckla dem, och sedan tappa dem när de når sin högsta operativa nivå. Systemet är enbart designat för omsättning, inte förmåga. Problemet är inte otydlighet. Problemet är tempo. Eller snarare: bristen på det.

    Rapporter har skrivits. Brister har identifierats. Lösningar har föreslagits. Trots det fastnar frågan i byråkratiska mellanrum – mellan utredning och beslut, mellan ansvar och genomförande. Istället för handling ser vi fortsatt beredning.

    Under tiden diskuteras nya kategorier, modeller och strukturer. Men varje månad som går utan beslut är ytterligare en månad där erfaren personal lämnar. Det är inte en teoretisk brist, det är ett pågående kompetenstapp.

    Hur många erfarna soldater har vi råd att förlora?

    Det här är kärnan: systemet är redan identifierat som otillräckligt. Lösningen är redan föreslagen. Ändå står vi still. Vi har inte ett kunskapsproblem. Vi har ett genomförandeproblem.

    Om Sverige menar allvar med sin militära upprustning måste vi också våga agera när bristerna är uppenbara. Att utreda vidare det som redan är utrett är inte försiktighet, det är ineffektivitet.

    Snart är det 12 månader sedan utredningen offentliggjordes. Hur många erfarna soldater har vi råd att förlora? Frågan är inte längre vad som behöver göras, utan varför det fortfarande inte har gjorts.

    Olle Dahlkvist, GSS i flygvapnet

    Ur arkivet: