Senast publicerat
Senast publicerat:

FMV:s årsrapport: Kapacitetsbrist i industrin bakom flertalet försenade leveranser

På bara några år har Försvarets materielverk mer än tredubblat sina beställningar till försvarsindustrin. Men anskaffningstakten behöver skruvas upp ytterligare och för det krävs bland annat ökad produktionskapacitet inom industrin. Det framgår av FMV:s årsrapport för 2024.

Linda Sundgren
Göran Mårtensson, generaldirektör på Försvarets materielverk och Pål Jonson (M), försvarsminister, under en pressträff den 24 mars om upprustningen av det militära försvaret och inköp av försvarsmateriel.

Foto: Lars Schröder/TT

Sedan beslutet om att rusta upp det militära försvaret togs 2015 har Försvarets materielverk kraftigt ökat sina beställningar gentemot industrin. År 2024 lade FMV beställningar på 67,7 miljarder kronor vilket kan jämföras med 19 miljarder 2021, det framgår av FMV:s årsredovisning för 2024. Samtidigt har leveranssäkerheten till beställaren Försvarsmakten minskat under perioden. År 2022, som enligt årsrapporten var ett särskilt gynnsamt år, låg leveransindex på 98 av 100. Förra året hade leveransindex sjunkit till 73.

– I de fall vi inte lyckas leverera i tid handlar det oftast om att industrin inte kan leverera. Industrins produktionskapacitet är en av våra trånga sektorer just nu, säger Henrik Gaunitz, chef för FMV:s lednings- och ekonomistab. 

Något annat som påverkar leveranssäkerheten är den stora efterfrågan på försvarsmateriel som råder internationellt med många länder som rustar upp samtidigt.

– Det vi kan göra är bland annat att gå samman med andra länder och lägga större beställningar med längre kontrakt för att industrin ska våga investera och öka sin produktionskapacitet. Vi ser att flera av våra leverantörer gör jättestora investeringar, däribland Saab, men det sker inte från en dag till en annan. Att bygga nya fabriker och utbilda personal tar tid, säger Henrik Gaunitz och fortsätter:

– Man bör också fundera över statens roll i det här. I slutändan handlar det om försörjningstrygghet och förmågan att skydda Sverige.

Av de försenade leveranserna till Försvarsmakten berodde 16 procent på problem inom FMV. Det handlade bland annat om resursbrist och faktorer kopplade till kontrakt och upphandling.

Sedan 2022 pågår ett arbete med att öka effektiviteten inom myndigheten. Enligt Henrik Gaunitz har det arbetet kommit en bit på väg, men han säger det finns mer att göra med att förenkla anskaffningsprocesser och minska administrationen kring dem.

Liknande läsning:

– Vi har delat upp anskaffningen i två kategorier, standardanskaffning och utvecklingsanskaffning. Standaranskaffningar är enklare och snabbare och handlar ofta om materiel som vi kan beställa från hyllan. Målet är att öka den typen av anskaffning, säger han.  

Det spelar nästan ingen roll vilken typ av materiel vi talar om, i dag är det stora problem inom samtliga områden

Bland de leveranser som uteblev under 2024 finns exempelvis mörkerstridsutrustning och personlig skyddsutrustning. Dessutom är bristen på ammunition och större vapensystem stor, däribland luftvärn.

– Men det spelar nästan ingen roll vilken typ av materiel vi talar om, i dag är det stora problem inom samtliga områden. Ammunition råder det brist på i hela Europa kopplat till stödet till Ukraina där europeiska länder har skänkt stora mängder ammunition, säger Henrik Gaunitz.

Henrik Gaunitz

Henrik Gaunitz

Chef för FMV:s lednings- och ekonomistab.

För att klara av att möta Försvarsmaktens snabbt ökande behov av materiel behöver FMV också växa personellt. Enligt den plan för kompetensförsörjning som lades 2022, skulle myndigheten utöka antalet anställda med 700 individer till 3 200 medarbetare 2027. I dag är man knappt 3 000.

Samtidigt pågår en ny översyn av personalläget vilket Henrik Gaunitz tror kommer resultera i att måltalen för antalet anställda kommer att skrivas upp ytterligare. Översynen omfattar samtliga personalkategorier, däribland yrkesofficerare inom ramen för YAM (yrkesofficer vid annan myndighet).

– I dag har vi 102 yrkesofficerare, men det är ett stort glapp till de 174 som vi skulle behöva. YAM är superviktiga för oss, men hela försvarssektorn växer och det är brist på yrkesofficerare. Vi kommer att behöva tänka utanför boxen och se om vi kan hitta liknande kompetenser på den civila marknaden, säger Henrik Gaunitz.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Sommar, semester och lite tid över? Här följer en lista på 10 reportage och intervjuer i Officerstidningen som du kanske har missat eller inte hunnit läsa tidigare

Josefine Owetz
Rickard ”Bronco” Wilhelmsson

Rickard Wilhelmsson har har en lång bakgrund inom specialförbanden. Sedan förra året är han försvarsmaktsförvaltare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

  1. Rickard ”Bronco” Wilhelmsson: ”Det är klart att det vi gör är farligt”

Som ÖB:s högra hand vill försvarsmaktsförvaltare Rickard ”Bronco” Wilhelmsson bidra till att förändra hur Försvarsmakten tänker, tränar och leder. Mindre teori, mer praktik – och soldater som tränas tills de misslyckas. I centrum står också det han kallar ”riskaptit” – förmågan att genom erfarenhet och träning våga ta kalkylerade risker.

Läs mötet här

251217-PaulWennerholm-0588-1

Vagnchefen ”Bars”, skytten ”Bugor” och laddaren ”Bulgar” i 21:a mekaniserade brigaden.

Foto: Paul Wennerholm

2. ”Ryssarna har stenkoll på era fordon”

Det svenska pansaret var ryggraden under offensiven in i ryska Kursk, höll linjerna i Donbass och kan ha slagit rekord i världens längsta stridsvagnsträff. När Officerstidningen besöker den ukrainska ”svenskbrigaden” hyllas Sveriges stridsfordon – men de riktar också en varning till kollegorna i Försvarsmakten om vad ryssarna har lärt sig under krigsåren.

Läs reportaget här

Statsflygskvadronen

Överstelöjtnant Olof Stenbergh, chef för statsflygskvadronen.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

3. Statsflyget mot nya höjder

Statsflygskvadronen på Arlanda står inför flera stora förändringar. Nuvarande Gulfstreamflygplan ersätts av flygplan från Bombardier, organisationen ska växa kraftigt och på sikt ska skvadronen också tillföras flygvapnets nya radarspanings- och ledningsflygplan S 106 GlobalEye. Det innebär modernare flygplan, nya uppgifter och betydligt fler anställda.

Läs reportaget här

Rymdchefen_Porträttbild-Anders Sundeman

Anders Sundeman tillträdde som Försvarsmaktens nya rymdchef i september 2025.

Foto: Försvarsmakten

4. Rymdchefen: ”Mycket handlar om att lägga ett rymdpussel tillsammans med våra allierade”

Att bygga rymdförmåga handlar om att arbeta multidomänt med fokus på land, hav, luft och cybermiljö. Uppbyggnadstakten har skyndats på och präglas av den snabba teknikutvecklingens möjligheter och nya hot. Det säger Försvarsmaktens rymdchef flottiljamiral Anders Sundeman.

Läs intervjun här

Flygvapnets cyberförsvar

”Idag är det viktigt att man förstår att även strids­­­­vagnar har IP-­adresser och går att hacka”, säger ­Christof­­­fer Pierrou, cyberförsvarsförvaltare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

5. Fokus på femte domänen i Flygvapnets cyberförsvar

Flygvapnet växlar upp i cyberdomänen – den femte arenan för krigföring. På Uppsala garnison byggs förmågan att upptäcka, förstå och försvara flygvapnets system mot angrepp i realtid. ”Vi behöver dem som är skickliga på att kriga med hjärnan”, säger cyberförsvarsförvaltare Christoffer Pierrou.

Läs reportaget här

f17_vader_flygtornetinne_allatre1

Major Charlotte Boström, kapten Malin Bohman och kapten Josefin Jönsson är tre av femton anställda på väderavdelningen på F 17.

Foto: Linn Bergbrant

6. Meteorologerna som avgör när flyget kan lyfta

Högt ovanför marken på Blekinge flygflottilj, F 17, sitter meteorologerna. Med blicken fäst på kartor och siffror ger de stöd till planering och genomförande av insatser och militära operationer. Men nyrekryteringen till yrket går trögt – en trend som nu håller på att vända.

Läs reportaget här

Daniel Smith

En av slutsatserna i Daniel Smiths avhandling är att soldater följer ledare som ger dem redskap att fatta egna beslut.

Foto: Filip Erlind

7. ”Soldater följer chefer som de anser vara värda att följa”

I krigets kaos är det avgörande att soldater fortsätter att samverka och fatta beslut. Major Daniel Smith gjorde sina doktorandstudier på motorcykel längs Ukrainas frontlinje. I höstas disputerade han vid Försvarshögskolan, FHS, med en avhandling som utmanar tidigare forskning om vad som möjliggör sammanhållning i strid.

Läs intervjun här

Aurora 26 pressade logistiken

På Transportenheten jobbar militärer och civila tillsammans för att lösa transportuppdrag under Aurora 26.

Foto: Filip Erlind

8. Aurora 26 pressade logistiken

Värdlandsstöd och logistik var i fokus under försvarsmaktsövningen Aurora 26 med 18 000 deltagare och mängder av materiel i rörelse. Planeringen av operativa transporter var klar i god tid innan övningsstarten, men kriget i Mellanöstern medförde flera sena ändringar. Det satte extra press på Transportenheten vid Försvarsmaktens logistik, som hanterade logistiken under övningen.

Läs reportaget här

Tystnadskultur

På arbetsplatser med tystnadskultur riskerar den som för fram kritik att hamna i social och karriärmässig karantän.

Foto: Björn Öberg

9. Många anställda i Försvarsmakten upplever tystnadskultur

Varannan anställd i Försvarsmakten har upplevt tystnadskultur och ju högre upp i organisationen man kommer desto mer utbrett är det. Arbetsställen som präglas av den här typen av problem riskerar att tappa i förtroende och bli mindre effektiva än andra. Det visar forskning om tystnadskultur och destruktivt ledarskap som publicerats de senaste åren.

Läs fördjupningen här

margaretabsandeback_251210_MBS9509-weboptimised

Att förenkla processerna kring anskaffningar är ett måste för att Försvarets materielverk ska klara av att möta den ökande mängden uppdrag, säger Mikael Granholm.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

10. FMV:s generaldirektör: ”Vi behöver förenkla vårt samarbete med Försvarsmakten”

Försvarets materielverk, FMV, har de senaste åren flerdubblat beställningarna mot industrin och anställt ett tusental nya medarbetare. Samtidigt är myndigheten på väg att minska antalet militära befattningar eftersom det nuvarande målet inte bedöms kunna nås. Det säger generaldirektör Mikael Granholm.

Läs intervjun här

Ur arkivet: