Senast publicerat
Senast publicerat:

FMV:s årsrapport: Kapacitetsbrist i industrin bakom flertalet försenade leveranser

På bara några år har Försvarets materielverk mer än tredubblat sina beställningar till försvarsindustrin. Men anskaffningstakten behöver skruvas upp ytterligare och för det krävs bland annat ökad produktionskapacitet inom industrin. Det framgår av FMV:s årsrapport för 2024.

Linda Sundgren
Göran Mårtensson, generaldirektör på Försvarets materielverk och Pål Jonson (M), försvarsminister, under en pressträff den 24 mars om upprustningen av det militära försvaret och inköp av försvarsmateriel.

Foto: Lars Schröder/TT

Sedan beslutet om att rusta upp det militära försvaret togs 2015 har Försvarets materielverk kraftigt ökat sina beställningar gentemot industrin. År 2024 lade FMV beställningar på 67,7 miljarder kronor vilket kan jämföras med 19 miljarder 2021, det framgår av FMV:s årsredovisning för 2024. Samtidigt har leveranssäkerheten till beställaren Försvarsmakten minskat under perioden. År 2022, som enligt årsrapporten var ett särskilt gynnsamt år, låg leveransindex på 98 av 100. Förra året hade leveransindex sjunkit till 73.

– I de fall vi inte lyckas leverera i tid handlar det oftast om att industrin inte kan leverera. Industrins produktionskapacitet är en av våra trånga sektorer just nu, säger Henrik Gaunitz, chef för FMV:s lednings- och ekonomistab. 

Något annat som påverkar leveranssäkerheten är den stora efterfrågan på försvarsmateriel som råder internationellt med många länder som rustar upp samtidigt.

– Det vi kan göra är bland annat att gå samman med andra länder och lägga större beställningar med längre kontrakt för att industrin ska våga investera och öka sin produktionskapacitet. Vi ser att flera av våra leverantörer gör jättestora investeringar, däribland Saab, men det sker inte från en dag till en annan. Att bygga nya fabriker och utbilda personal tar tid, säger Henrik Gaunitz och fortsätter:

– Man bör också fundera över statens roll i det här. I slutändan handlar det om försörjningstrygghet och förmågan att skydda Sverige.

Av de försenade leveranserna till Försvarsmakten berodde 16 procent på problem inom FMV. Det handlade bland annat om resursbrist och faktorer kopplade till kontrakt och upphandling.

Sedan 2022 pågår ett arbete med att öka effektiviteten inom myndigheten. Enligt Henrik Gaunitz har det arbetet kommit en bit på väg, men han säger det finns mer att göra med att förenkla anskaffningsprocesser och minska administrationen kring dem.

Liknande läsning:

– Vi har delat upp anskaffningen i två kategorier, standardanskaffning och utvecklingsanskaffning. Standaranskaffningar är enklare och snabbare och handlar ofta om materiel som vi kan beställa från hyllan. Målet är att öka den typen av anskaffning, säger han.  

Det spelar nästan ingen roll vilken typ av materiel vi talar om, i dag är det stora problem inom samtliga områden

Bland de leveranser som uteblev under 2024 finns exempelvis mörkerstridsutrustning och personlig skyddsutrustning. Dessutom är bristen på ammunition och större vapensystem stor, däribland luftvärn.

– Men det spelar nästan ingen roll vilken typ av materiel vi talar om, i dag är det stora problem inom samtliga områden. Ammunition råder det brist på i hela Europa kopplat till stödet till Ukraina där europeiska länder har skänkt stora mängder ammunition, säger Henrik Gaunitz.

Henrik Gaunitz

Henrik Gaunitz

Chef för FMV:s lednings- och ekonomistab.

För att klara av att möta Försvarsmaktens snabbt ökande behov av materiel behöver FMV också växa personellt. Enligt den plan för kompetensförsörjning som lades 2022, skulle myndigheten utöka antalet anställda med 700 individer till 3 200 medarbetare 2027. I dag är man knappt 3 000.

Samtidigt pågår en ny översyn av personalläget vilket Henrik Gaunitz tror kommer resultera i att måltalen för antalet anställda kommer att skrivas upp ytterligare. Översynen omfattar samtliga personalkategorier, däribland yrkesofficerare inom ramen för YAM (yrkesofficer vid annan myndighet).

– I dag har vi 102 yrkesofficerare, men det är ett stort glapp till de 174 som vi skulle behöva. YAM är superviktiga för oss, men hela försvarssektorn växer och det är brist på yrkesofficerare. Vi kommer att behöva tänka utanför boxen och se om vi kan hitta liknande kompetenser på den civila marknaden, säger Henrik Gaunitz.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmaktens uppdrag bärs inte bara av dem som tjänstgör, utan också av deras närstående. Hur­ ­säkerställer vi att stödet möter deras verklighet?

    Redaktionen

    Sveriges bidrag till fred och säkerhet bärs av många myndigheter, organisationer och enskilda medarbetare i uppdrag. Tillsammans utgör de en struktur som gör insatser möjliga, både nationellt och internationellt.

    I detta sammanhang finns också ett lager som består av de närstående, de som i praktiken bär upp vardagen hemma runt uppdraget. Lagret är avgörande för både förutsättningarna att genomföra uppdrag och vad som händer efteråt. Anhörigas insats och roll är inte ett stöd i marginalen, utan en bärande del av den struktur som gör att uppdrag kan genomföras före, under och efter en insats.

    Att vara anhörig till någon i internationell tjänst kan innebära olika saker beroende på relation och uppdragets karaktär. För vissa handlar det om att få vardagen att gå ihop, för andra om en ständig oro på avstånd, gemensamt är beredskapen inför det som skulle kunna hända.

    Under senare tid har vi mött ytterligare en målgrupp: anhöriga till svensk personal i Ukraina-relaterade uppdrag.

    Under många år har vi mött närstående från flera typer av insatser, internationella, nationella och medföljande till utsänd personal. Behoven skiljer sig åt, men i kärnan finns erfarenheter som förenar. Det handlar om att få fakta, igenkänning, råd och stöd och att få dela vidare.

    Under senare tid har vi mött ytterligare en målgrupp: anhöriga till svensk personal i Ukraina-relaterade uppdrag. Personer som lever nära individer som utbildar, stödjer och förbereder ukrainsk personal för ett pågående krig. Det skapar en särskild typ av påfrestning.

    Hur förhåller sig personalen professionellt till något som samtidigt är djupt mänskligt, när arbetet innebär att komma nära människor som i nästa steg skickas vidare in i kriget? De närstående vi möter beskriver hur de påverkas på flera plan, i det som delas, men också i det som inte sägs.

    Vi är fem organisationer som är utpekade av Försvarsmakten att, inom ramen för IMI-lagstiftningen, komplettera stödet till personal och närstående. Det har funnits en tydlig ram för vårt arbete. Samtidigt ser vi nu hur gränserna börjar suddas ut. Insatsernas karaktär rör sig idag mellan nationellt och internationellt och genomförs av såväl anställda som frivilligorganisationer.

    Uppdrag formas i allt högre grad av omvärldsläget, och skiljelinjer som tidigare varit tydliga blir svårare att upprätthålla i praktiken. För den som är närstående spelar det mindre roll hur uppdraget definieras, det är det uppdraget innebär och för med sig som behöver mötas.

    När omvärldsläget förändras och gränser suddas ut behöver vi alla följa med. Det är avgörande för att våra stödinsatser fortsatt ska vara träffsäkra och göra största möjliga nytta för dem som tjänstgör, deras närstående och uppdragen i stort.

    Det är också utgångspunkten i vårt arbete, där vi kontinuerligt utvecklar och anpassar stödet utifrån de behov vi möter. Ett första steg är att synliggöra hur dessa gränser förändras.

    Ur arkivet: