Senast publicerat
Senast publicerat:

Ny plan för ytstridsfartyg – FMV letar efter befintlig fartygsmodell

För att spara tid och pengar vill Försvarsmakten att Försvarets materielverk, FMV, undersöker möjligheten att köpa in en befintlig fartygsmodell istället för att utveckla en ny. Enligt planen ska de nya fartygen börja levereras kring 2030.

Linda Sundgren
Saabs skiss av marinens nya ytstridsfartyg till vänster, att jämföra med den mindre redan befintliga korvett klass Visby. Illustration: Saab.

I en artikel i Svenska Dagbladet i fredags hänvisas till en artikel i brittiska Financial Times som rapporterar att Sverige för långt gångna samtal med Storbritannien om inköp av fyra ytstridsfartyg. Det kommer efter beskedet att Norge köper fregatter från Storbritannien.

Varken Försvarets materielverk eller Försvarsmakten vill svara på frågor om den pågående anskaffningsprocessen, men enligt en artikel på FMV:s webbplats har projektet fått nya direktiv.

”Utifrån resultatet av produktdefinitionsfasen har FMV fått en ny inriktning från Försvarsmakten, att utreda upphandlingsalternativ som utgår från befintliga produkter på marknaden, så kallade katalogfartyg. Syftet är att få fram fartyg som sammanvägt möter Försvarsmaktens behov avseende bland annat förmågekrav, ekonomisk ram och inte minst leveranstid”, står det i artikeln.

Planen nu är att teckna kontrakt med en vald leverantör under första halvan av 2026.

Nu letar FMV efter fartyg på marknaden som ska kunna byggas med enbart mindre anpassningar för att leva upp till Försvarsmaktens förmågekrav. Arbetet med att leta efter lämpliga fartygsmodeller inleddes i början av sommaren.

– Vi har träffat ett antal olika aktörer och vi arbetar nu intensivt med att värdera informationen som vi fått. Den processen sträcker sig till slutet av året och planen nu är att teckna kontrakt med en vald leverantör under första halvan av 2026, säger Olof Öhrström, enhetschef fartygssystem på FMV, i artikeln.

Anskaffningen av fyra nya ytstridsfartyg (Luleåklassen) inleddes 2021. Vid halvårsskiftet 2025 avslutades den så kallade produktdefinitionsfasen där man preciserat de tekniska krav och funktioner som fartyget behöver för att leverera efterfrågad förmåga, något Officerstidningen tidigare rapporterat om.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmakten har skickat upp sin första operativa militära satellit i rymden. Satelliten ska stärka Sveriges och Natos lägesbild genom egen spanings- och övervakningsförmåga i rymddomänen.

    Maria Widehed
    Spanings- och övervakningssatelliter är en förmåga med global räckvidd, vilket är allt viktigare i det nya säkerhetspolitiska läget i världen. De nya svenska satelliterna ska bidra till Försvarsmaktens och Natos lägesbild och underrättelseinhämtning för bland annat långräckviddig bekämpning.

    Foto: FMV

    Satelliten sändes upp den 3 maj från Vandenberg rymdbasen i Kalifornien med hjälp av en Falcon 9-raket från SpaceX. Försvarsmaktens nya satellit är en del av det militära rymdprogrammet som omfattar investeringar på flera miljarder kronor och innebär att en helt ny verksamhet byggs upp.

    – Vår expansion i rymddomänen har gått i rekordfart. Nu har vi en nationell förmåga och egna system på plats i rymden. Det ger oss en bättre bild av vårt operationsområde, säger flottiljamiral Anders Sundeman, Försvarsmaktens rymdchef, i ett uttalande på Försvarsmaktens webbplats.

    Satelliten är tillverkad av Planet Labs och tar högupplösta bilder från låg omloppsbana. Upphandlingen genomfördes av Försvarets materielverk, FMV .

    – Tillsammans med expertstöd från FOI har vi med mycket snäva tidsramar genomfört en upphandling av satelliter inklusive uppsändningar, där denna är den första i en serie de närmsta åren, säger Carl-Fredrik Edström, chef flyg- och rymdmateriel FMV, i en artikel hos myndigheten.

    Vid Flygstabens rymdavdelning pågår samtidigt etableringen av ett Space Operations Center, en operationsledningscentral. Därifrån ska Försvarsmakten styra satelliterna och producera en svensk rymdlägesbild.

    – Med tillgång till en egen spanings- och övervakningssatellit ökar Försvarsmakten till Natos operativa förmåga genom att bidra till alliansens samlade lägesbild och informationsinhämtning, säger Anders Sundeman i en artikel.

    Att bygga upp en svensk militär rymdförmåga har tidigare varit planerat till 2030, men utvecklingen har gått snabbare än väntat. I en intervju med Officerstidningen tidigare i vår beskrev rymdchefen Anders Sundeman hur behovet drivs av både Natomedlemskapet och utvecklingen av långräckviddiga vapensystem.

    – Våra vapensystem har allt längre räckvidd, precis som motståndarens har, så vi behöver se allt längre, sa rymdchefen då.

    Han pekade också ut Arktis som ett område där rymdbaserade sensorer får särskild betydelse, eftersom området är svårt att övervaka med traditionella system.

    FMV betonar att den första satelliten är början på en större utbyggnad av svensk militär rymdförmåga. Under de kommande åren expanderar Försvarsmakten med ett tiotal satelliter.

    – Tillsammans bygger vi upp en helt ny förmåga på i sammanhanget mycket kort tid. Den gör oss också till en bättre allierad och partner. Den bidrar till förmåga för Sverige, Nato och våra allierade, säger Carl-Fredrik Edström i ett uttalande hos FMV.

    Ur arkivet: