Senast publicerat
Senast publicerat:

Nya radarspanings- och ledningsflygplanen baseras i Uppsala

Flygvapnets utredning är klar. De nya radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, Globaleye, kommer att placeras på Arlanda och Upplands flygflottilj, F 16, i Uppsala. Det rapporterar SVT Nyheter Öst.

Josefine Owetz
I juni 2022 tecknade FMV avtal med Saab om köp av två spanings- och ledningsflygplan. Flygplanen, som får den svenska beteckningen S 106, är en vidareutveckling av Saabs Globaleye.

Foto: Saab.

Flygvapnet har det senaste året utrett var de nya radarspanings- och ledningsplanen ska baseras, på Malmens flygplats i Linköping som i dag eller på Upplands flygflottilj i Uppsala. Nu är utredningen färdig och det blir på F 16 och Arlanda flygplats i Uppsala som planen kommer att placeras.

– Arlanda kommer bara att vara en del, vi har flera baser. Utredningen pekar på och föreslår en bakre basering i Uppsala och vi kommer också att ha förmåga att basera och operera flygplanen från flera av våra baser, säger flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman i en intervju med SVT Nyheter Öst.

Vi kommer också att ha förmåga att basera och operera flygplanen från flera av våra baser.

Det var i juni 2022 som Försvarets materielverk tecknade avtal med Saab om köp av två radarspanings- och ledningsflygplan. Flygplanen är en vidareutveckling av Saabs GlobalEye Globaleye AEW & C och den svenska beteckningen är S 106. S 106 ska ersätta de nuvarande spanings- och ledningsflygplanen, med benämning S 100/ASC 890, som har funnits i olika versioner i flygvapnet sedan sent 1990-tal.

Anställda vid specialflygskvadron har tidigare lyft farhågor om att det finns risk för stort kunskapstapp om det nya radarflygplanet inte hamnar på Malmen och varnat för att befintlig personal inte kommer att följa med till den nya baseringsort i den utsträckning som systemet kräver.

– Jag har full förståelse för den aspekten. Det är också en av våra huvudsakliga risker och ett område som är noga utrett. Jag hoppas och tror att vi nu kan använda den kompetens vi har för att på bästa sätt implementera Globaleye i flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchef Jonas Wikman till SVT Nyheter Öst.

Kontraktsvärdet för de två planen är cirka 7,3 miljarder och leverans till flygvapnet är planerad till 2027. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmaktens uppdrag bärs inte bara av dem som tjänstgör, utan också av deras närstående. Hur­ ­säkerställer vi att stödet möter deras verklighet?

    Redaktionen

    Sveriges bidrag till fred och säkerhet bärs av många myndigheter, organisationer och enskilda medarbetare i uppdrag. Tillsammans utgör de en struktur som gör insatser möjliga, både nationellt och internationellt.

    I detta sammanhang finns också ett lager som består av de närstående, de som i praktiken bär upp vardagen hemma runt uppdraget. Lagret är avgörande för både förutsättningarna att genomföra uppdrag och vad som händer efteråt. Anhörigas insats och roll är inte ett stöd i marginalen, utan en bärande del av den struktur som gör att uppdrag kan genomföras före, under och efter en insats.

    Att vara anhörig till någon i internationell tjänst kan innebära olika saker beroende på relation och uppdragets karaktär. För vissa handlar det om att få vardagen att gå ihop, för andra om en ständig oro på avstånd, gemensamt är beredskapen inför det som skulle kunna hända.

    Under senare tid har vi mött ytterligare en målgrupp: anhöriga till svensk personal i Ukraina-relaterade uppdrag.

    Under många år har vi mött närstående från flera typer av insatser, internationella, nationella och medföljande till utsänd personal. Behoven skiljer sig åt, men i kärnan finns erfarenheter som förenar. Det handlar om att få fakta, igenkänning, råd och stöd och att få dela vidare.

    Under senare tid har vi mött ytterligare en målgrupp: anhöriga till svensk personal i Ukraina-relaterade uppdrag. Personer som lever nära individer som utbildar, stödjer och förbereder ukrainsk personal för ett pågående krig. Det skapar en särskild typ av påfrestning.

    Hur förhåller sig personalen professionellt till något som samtidigt är djupt mänskligt, när arbetet innebär att komma nära människor som i nästa steg skickas vidare in i kriget? De närstående vi möter beskriver hur de påverkas på flera plan, i det som delas, men också i det som inte sägs.

    Vi är fem organisationer som är utpekade av Försvarsmakten att, inom ramen för IMI-lagstiftningen, komplettera stödet till personal och närstående. Det har funnits en tydlig ram för vårt arbete. Samtidigt ser vi nu hur gränserna börjar suddas ut. Insatsernas karaktär rör sig idag mellan nationellt och internationellt och genomförs av såväl anställda som frivilligorganisationer.

    Uppdrag formas i allt högre grad av omvärldsläget, och skiljelinjer som tidigare varit tydliga blir svårare att upprätthålla i praktiken. För den som är närstående spelar det mindre roll hur uppdraget definieras, det är det uppdraget innebär och för med sig som behöver mötas.

    När omvärldsläget förändras och gränser suddas ut behöver vi alla följa med. Det är avgörande för att våra stödinsatser fortsatt ska vara träffsäkra och göra största möjliga nytta för dem som tjänstgör, deras närstående och uppdragen i stort.

    Det är också utgångspunkten i vårt arbete, där vi kontinuerligt utvecklar och anpassar stödet utifrån de behov vi möter. Ett första steg är att synliggöra hur dessa gränser förändras.

    Ur arkivet: