Senast publicerat
Senast publicerat:

”Att lägga om kursen för att ta oss tillbaka till NBO är inte rätt kurs”

Kommendör Anders Widén, militär lärare vid Försvarshögskolan

Foto: Försvarsmakten

Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I senaste numret av Officerstidningen (2/2025) reflekterade Officersförbundets förbundsdirektör Johan Hansson om huruvida officersutbildningen är på rätt kurs. Synpunkter på utbildningen är viktiga i syfte att kunna utveckla densamma. Några reflektioner från min sida kommer här:

Dagens officersutbildning är en konsekvens av två strategiskt viktiga beslut.

Det ena är regeringens beslut att framtidens officerare ska genomgå en högskoleutbildning i syfte att uppnå ”förstärkta inslag av vetenskap och beprövad erfarenhet, starkare samband mellan forskning och utbildning samt utveckling av officersstudenters förmåga att agera självständigt och tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt” (prop 2006/07:64, Högskoleutbildning av officerare m.m.).

Det andra är ÖB:s beslut om (åter-)införande av ett flerbefälssystem i Försvarsmakten (Införande av tvåbefälssystem i Försvarsmakten, HKV 2008-04-09 16100:66576).

I det nya systemet skulle officerare (OF) utvecklas mot chefs- och stabsbefattningar på högre nivåer, medan specialistofficerare (SO) skulle utvecklas mot kvalificerade operatörer och delsystemledare.

Vad var det som låg bakom dessa båda beslut? I allt väsentligt en uppfattning om att ny befälsordning, NBO, inte fungerade. Det gick inte längre att försvara tanken på ett multipurpose-befälssystem där man skulle börja som specialist (utan djup) och sluta som generalist (utan bredd).

Hanson (influerad av överstelöjtnant Urban Schöön i en tidigare publicerad artikel) missar att det utbildas specialistofficerare och menar att Officersprogrammet till exempel saknar specifik luftvärnsutbildning. Specialistofficersutbildningen (SOU) och Officersprogrammet (OP) är olika utbildningar för olika uppgifter.

I takt med att omvärlden förändras kommer det sannolikt bli fler anpassningar för att möta framtidens kompetensbehov.

Sedan de ovan nämnda besluten fattades har Officersprogrammet anpassats i flera steg för att möta den av Försvarsmakten efterfrågade kompetensen. I takt med att omvärlden förändras kommer det sannolikt bli fler anpassningar för att möta framtidens kompetensbehov.

Det som framförallt behövs är att Försvarsmakten fullt ut anpassar organisationen till det flerbefälssystem som är beordrat, ett befälssystem där samtligt befäl skall arbeta integrerat i tre kategorier, på olika nivåer, i olika roller och i olika befattningar.

Att lägga om kursen för att ta oss tillbaka till NBO är inte rätt kurs. Det är kontrakurs!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I somras startade Försvarsmaktens första krigsinkubator med befäl och soldater som samlades för att själva lösa problem de stöter på i sin tjänstgöring. De nio problemområden som valdes ut är antingen åtgärdade eller ska vidareutvecklas under hösten.

    Linda Sundgren
    Strilab
    Markdrönaren ”Råttan” togs fram av soldater vid IB 1 2025 och vidareutvecklades under Strilab. På bilden: Johan Liu, GSS/T, en av utvecklarna bakom ”Råttan”.

    Foto: Anna Winberg/Försvarsmakten

    Kriget i Ukraina har bidragit med många lärdomar. Inte minst det ukrainska försvarets innovationsförmåga och framgångarna för deras laboratorier och utvecklingsenheter i krigsförbanden. Löjtnant Jakob Blomqvist, reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1, såg ett behov av snabbare teknikutveckling även i Försvarsmakten. Tillsammans med en handfull kollegor fick han klartecken från brigadledningen på IB 1 att genomföra en krigsinkubator inspirerad av tech-världen – en organisation som stödjer innovation och utveckling inom militär verksamhet. Initiativet fick namnet Stridslaboratoriet IB 1, Strilab, och var verksamt under fem veckor med start i juli.

    – Idén med en krigsinkubator är att låta de som möter problemen, alltså soldater och officerare, själva lösa dem. De fattar exakt vad det handlar om och eftersom vi själva är militärer kan vi också testa grejerna i fält direkt, säger Jakob Blomqvist, chef för Strilab.

    Jakob Blomqvist

    Jakob Blomqvist

    Reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1

    Han berättar att merparten av de 28 individer som deltog i Strilab var reservofficerare eller tidvis tjänstgörande soldater, som till vardags studerar vid lärosäten som brittiska Cambridge, Kungliga tekniska högskolan eller Handelshögskolan i Stockholm. Första veckan ägnades åt utbildning med instruktörer bestående av bland annat influgna tech-chefer från Silicon Valley och professorer i entreprenörskap vid Harvard Business School.

    – De bidrog med sin tid pro bono, men man ska inte underskatta hur mycket folk gillar att stötta Nato. För att göra det speciellt för dem bokade vi in lektionerna på Karlberg. Att komma från Silicon Valley och få undervisa på Karlbergs slott är unikt och för deltagarna innebar det utbildning i världsklass, säger Jakob Blomqvist, som själv bor i USA där han driver ett investmentbolag inom kritisk infrastruktur.

    Resterande fyra veckor ägnades åt innovation, teknikutveckling och tester i fält. Nio projektområden valdes ut och en arbetsgrupp knöts till varje område. Däribland ”Eld”, en app för kommunikation vid indirekt bekämpning, ”Fältjournalen” som är ett fältjournalsystem för militära sjukvårdsåtgärder samt ”Soldatappen” avsedd för personaladministration och som redan var i bruk.

    – Vi valde avsiktligt avgränsade problemområden där vi trodde att det var möjligt att skapa effekt på fem veckor. Det uteslöt exempelvis vissa vapensystem med hänsyn till säkerhet och tidsbegränsning, säger Jakob Blomqvist.

    I slutet av perioden gjordes en utvärdering av Strilab.

    – Alla nio utvecklingsområden går vidare. De flesta används nu i någon form. Andra har tagits över av industrin för vidare utveckling. Vissa områden är mer interna för IB 1 och de har brigaden tagit över.

    Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden.

    Nu hoppas Jakob Blomqvist att Strilab ska permanentas och att krigsinkubatorn blir ett återkommande inslag i verksamheten.

    – Förhoppningen är att intern förmågeutveckling som Strilab ska bli en del av både grund- och krigsorganisationen hos IB 1. Nästa sommar hoppas jag att vi kan återupprepa inkubatorn i större skala så att fler i Försvarsmakten kan delta, säger han och fortsätter:

    – Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden. Experimentkontor brukar placeras långt borta på någon stridsskola, men här sker utvecklingen på plats och vi gör det tillsammans. Där har vi den stora vinsten.

    Ur arkivet: